Kajak: Skötsel och underhåll

Skötselråd för kajak, hur du gör underhåll på kajaken och några tips för att hålla den i nyskick länge.

Här kan vi börja med att hålla isär skötsel (efter varje tur) och underhåll (någon/några gånger per säsong).

Efter varje tur

Skölj kajaken med sötvatten. Särskilt viktigt om du paddlat i saltvatten. Skölj skrovet, gnugga bort smuts med handen och skölj särskilt metalldelar som beslag, roder och vajrar så att de inte rostar. Detsamma med skäddareglage och skäddabox.
Skölj ur sittbrunnen utifrån behov. Torka rent vid behov.
Kontrollera att det är torrt inuti luckorna, annars torka.
Förvarar du kajaken inomhus så ha luckorna på glänt för att undgå fuktbildning och mögel.

Efter en paddlingssemester/längre tur

Skölj och torka ur kajaken ordentligt, för att undgå lukt och onödigt åldrande. Fukttorka även inuti luckorna för att få bort smulor och smuts.

Underhåll kajak

Du som har båt kommer att känna igen några av momenten.

Vaxat kajakdäck

Gör rent, vaxa och polisha glasfiberkajaken inför och efter paddlingssäsongen. Det är inget måste men gör att kajaken behåller sin finish bättre, och stöter bort smuts bättre. Dessutom skyddar behandlingen mot solens uv-strålar som bleker kajaken och åldrar glasfibern. Biltema har prisvärt polish och vax av eget märke, de fungerar utmärkt.

Gör så här:

Gör ren kajaken. Använd tvål för att lösa upp fläckar vid behov, eller ett milt rengöringsmedel som är lämpligt för glasfiber/gelcoat. Låt torka.
Använd polish och mjuk trasa i cirkelrörelser för att bearbeta kajakens yta. Lägg på polish på cirka en fjärdedel av däcket i taget, låt torka och efter fem minuter använd ren trasa i cirkelrörelser för att polera ytan. Byt tygytan ofta så den är ren från polish och faktiskt polerar. Gör sedan samma med undersidan skrovet. Undvik att göra detta i strålande sol eller regn. Molnigt väder är bäst. Lägger du på polish på för stor yta i taget hinner polishen torka för mycket.
När kajaken är färdigpolerad glänser den och är som mest sårbar för att dra åt sig smuts. Fram med ren trasa och vax, polera in vaxet med cirkelrörelser över hela kajaken. Arbeta upp glans. Nu är kajaken vatten- och smutsavstötande, och bättre skyddad mot blekande uv-strålar. Vaxar du i strålande sol kan resultatet bli flammigt.

Linor

Kolla av kajakens linor och beslag en gång om året, särskilt bärlinorna i för och akter. Dels töjer sig linor, dels slits de. Ska du byta ut linor så tänk på att välja linor med inbyggd reflex. Se också över luckornas säkringslinor. Blir du tvungen att skruva isär beslag för att byta ut linor, se till att beslaget sluter tätt igen för att undgå läckage.

Vajrar och skruvar

Se över rodrets linor/vajrar, skäddavajer och skruvar i säte, roder, pedaler, skäddabox och däcksbeslag vid paddlingssäsongens början och slut. Börjar en metallvajer flisa sig bör den bytas med en gång, så den inte går av vid olämpligt tillfälle.

Tips: Skydda kajakdäcket

När paddeln ibland slår i kajakdäcket vid isättning blir det lätt märken i lacken. Ett tips för att undvika detta är att köpa självhäftande bokplast och klistra på där paddeln slår i. Torka rent med T-röd innan du klistrar på plasten. När du säljer kajaken är plasten lätt att ta bort, ifall köparen vill ha det så.

Läs också:

Kajaklinor – tips och underhåll

Lämna ett svar

Har du köpt din kajak levererades den antagligen med däckslinor. Här får du underhållstips och hur du gör dem fiffigare.

Underhåll däckslinor

Kolla av kajakens linor och beslag en gång om året, särskilt bärlinorna i för och akter. Dels töjer sig linor, dels slits de. Ett bärtips: bär kajaken med handen under för och akter, istället för i bärlinan – särskilt om kajaken är lastad – så slipper bärlinan gå av och kajaken slå i marken. Se också över luckornas säkringslinor.

Ska du byta ut däckslinor så tänk på att välja linor med inbyggd reflex. Blir du tvungen att skruva isär beslag för att byta ut linor, se till att beslaget sluter tätt igen för att undgå läckage.

Några tips angående linor

Fästögla bärlinehandtag: Trött på att bärhandtagen dunkar mot skrovet i vågorna? Montera en bit gummicord som du kan spänna fast handtaget i för paddling och biltransport.

Gummicord som låser bärhandtaget

Boll för reservpaddel: Den tvärgående linan längst fram på kajaken är väldigt bra att putta in paddelbladet under om du behöver händerna fria. För att få in paddeln där, montera en liten plastboll i mitten på linan. Det finns delbara bollar att köpa så du slipper kapa linan.

Plastkula monterad på däckslina

Användbara däckslinor

Däckslinorna på fördäck kan användas till mycket. Du kan clipsa fast kartfodral och gps i dem, eller ett segel. Du kan trä vattenflaskan, sjökort och en keps under linorna. Vill du ha många saker på fördäck kan det vara smart att knipsa fast ett nät i däckslinorna. Se bara till att inget kan fastna i dig vid en roll eller exit.

Nät på fördäck

Köpa däckslina och cord

Lämpliga däckslinor och gummicord för kajakdäcket hittar du i välsorterade kajakbutiker, till exempel Kajakcenter Grebbestad. Cord finns också att köpa metervis i båtaffärer, bland annat på nätet. Testa Watski och Seaandsea, båda i Sverige.

Läs också:

Kajakluckor tips och underhåll

Lämna ett svar

Kajakens lucklock mår bra av underhåll. Tips: så här monterar du säkringslinor på dina luckor.

Luckornas lock kan ha flera olika fästningsmetoder på däck. De kan vara helt integrerade i däcksnivå, viket ställer stora krav på täthet. Sådana luckor finns ofta på hemmabyggda träkajaker, och Vkv:s kajaker i glasfiber. På glasfiberkajaker är det annars två metoder som är vanligast: luckor som sitter ovanför däckskonturen, och luckor nedsänkta i däcket så att de harmonierar med däckskonturen. Båda metoderna fungerar bra och har olika följdeffekter.

Ett lucklock uppe på däck utsätts för mer kraft från vågorna, och ibland kan några droppar pressas in under kanten. Se till att luckan är ordentligt stängd innan du ger dig ut.

Nedsänkta luckor

Väljer du en kajak med nedsänkta lucklock se till att rännan runt luckan är tillräckligt bred så att fingrarna får plats att öppna luckan. Kontrollera också att rännan har avrinning för vattnet som samlas. Och att luckan har en utstickande plastflik att dra i. Bra för stela fingrar. Sen får du komma ihåg att placera locket så den utstickande fliken är vid avrinningen så att fingrarna kan få grepp om den.

Nedsänkt lucka

Lucktyper i plast

Det finns flera typer av lucklock i plast. Vanligaste leverantören är Kajaksport.

Oval, mjuk, böjbar lucka i plast från Kajaksport. Vanligast
Oval, hårdare plastlucka som ej böjs på plats utan trycks fast över hela ytan på en gång. Också från Kajaksport. Bland annat på Skim-kajaker. Lättare att själv trycka fast ute på vattnet än den mjuka.
Fyrkantig lucka i hårdplast, som spänns fast ovanpå luckan med spännband. Vissa kajakmärken levereras med denna typ av luckor.

Packluckor när kajaken förvaras

Håll luckorna på glänt när kajaken ligger i kajakhuset/hemma i trädgården. Då kan fukten komma ut och du undgår mögel inuti packutrymmena. På samma sätt är det bra att vädra utrymmena när du väl gått iland för dagen på en ö. Framemot kvällen är det däremot bra att stänga luckorna för natten, så du slipper få in kvällskondensen.

”Var god skölj”

Precis som resten av kajaken mår luckorna bra av att sköljas av från saltvattnet när du kommit i land efter din paddlingstur. Själva packutrymmena behöver oftast inte sköljas, men torka gärna ur dem ibland så de är rena och undgår lukt. Synligt skräp bör torkas ur direkt efter turen. Dammsugning går också bra.

Underhåll luckor

De mjuka plastluckorna blir efter ett tag grå, då de åldras av solen. Eller så är de grå när du får din nya kajak. Då är de torra och mår bra av att silikonsprayas så de håller sig mjuka och inte spricker. Silikonspray för kajaklucka

Spraya utsidan, låt dra i några minuter och torka sedan bort överflödet med en trasa.
Eller spraya trasan och smörj luckan med trasan. Obs att bara utsidan luckan ska smörjas.
Undvik att få spray på kajakens lucksarg, då sluter inte luckan tätt längre. Andvänd spray sparsamt på luckans insida.
Undvik i möjligaste mån att få spray på kajakdäcket.

De styvare luckorna från Kajaksport bör sprayas vid leverans. En liten sprut mitt på luckans insida, som sedan smörjs ut längs dess kant. Då blir luckan smidig nog att tryckas fast med en hand mitt på luckan, med jämnt tryck.

En sprayad lucka blir mjukare och lättare att stänga. Inte minst vintertid då kylan krymper luckan och gör den styvare.

kajaklucka som blivit grå

Säkerhetslina luckor

Cordlina säkrad på luckans insida

Om din kajak inte har fabriksmonterade säkringslinor på luckorna är det en bra sak att göra själv. Alla luckor flyter inte och luckorna öppnas ofta på bryggor och ibland ute på havet. En avtagen lucka kan också blåsa iväg. Visst går det att beställa reservlucka, men vet du luckans exakta storleksbenämning?

Använd tunn lina, gärna tunn gummicord, och säkra linan inuti lucköppningen (se bild nedan) eller i lämpligt beslag på däck.
Se till att linorna inte är i vägen för eventuell roll eller ombordklättring.
Säkrar du linan under däck så sätt skruven ganska långt in under däck.
Säkrar du den i skottet så täta skruvhålet med plastic padding.
Gör linan lång nog för att luckan ska kunna läggas upp och ner en bit bort på däck.
Kajaksports luckor har färdigt fästhål på luckans insida.

Luckans lina säkrad under däck, i plastbeslag

Förlorad lucka under paddlingstur

Blir ni av med en lucka under paddling finns det lösningar. Ha gärna plastpåsar eller en svart sopsäck liggande i kajaken, de har flera användningsområden. Och silvertejp är alltid smart att ha ombord. Tejpa säcken eller plastpåsen över lucköppningen så är kajaken tät igen. En sopsäck kan också fungera som nödkapell, se bara till att det går att ramla ur kajaken vid kappsejsning.

Kajakens packluckor och skott har som främsta uppgift att bidra till kajakens flytförmåga om sittbrunnen vattenfylls.

Läs också:

Skäddatips

Lämna ett svar

Skäddan fastnar eller kärvar. Här är tips på hur du löser situationen.

Skäddan kan fastna inne i kajaken på grund av påkörning. Eller kärva fast för att du fått in sand eller småsten i skäddarännan. För att lätt få ut skäddan igen, förarbeta genom att borra ett litet hål längst ner i skäddan och fäst ett ca 10 cm långt snöre i skäddan. Då kan du, eller en vän ute på vattnet, få tag i snöret och lirka ut skäddan igen. Ta en titt på din skädda, vissa kajakmärken har förborrade hål.

Hålet görs där skäddan har sin yttersta utmatningspunkt.

Skädda som fastnat

Om skäddan kärvar, så flytta inte skäddareglaget med våld. Då kan vajern böjas så att skäddan blir obrukbar och vajern behöver bytas ut (ett mekkjobb). Lirka en aning med reglaget, fram och tillbaka några gånger. Släpper motståndet? Vill reglaget inte flytta på sig så fokusera på skäddan istället. Dra i snöret så ni får ut skäddan. När ni fått ut den en bit så vicka skäddan i sidled några gånger så att den kärvande småstenen kan ramla ur. Dra ut resten av skäddan och upprepa. Skölj med slang upp i skäddaboxen om ni är på land. Annars paddla en stund med helt utfälld skädda så vattnet kan porla runt och skölja rent eventuella rester. Testa sedan att fälla in-ut skäddan några gånger via reglaget. Funkar det eller kärvar det fast på nytt? Nu vet du läget och kan anpassa paddlingen. Skölj med slang när ni är iland så att allt är försvunnet.

Har du inget snöre monterat än? Olika typer av skäddakonstruktioner kan behöva lite olika behandling, prova dig fram till vad som fungerar på din. Här är några förslag. Är du vid vattenkanten så jobba med skäddaboxen under vattnet.

Har skäddan fastnat i delvis utfällt läge så ta tag i den med handen och vicka den lite i sidled. Ramlar något ut? Testa reglaget igen – någon skillnad? Hjälper inte detta så lirka försiktigt med en morakniv i rännan under vattnet för att få loss det som fastnat. Prova också att skölja med ”högtrycks”vatten upp i rännan.
Har skäddan fastnat i helt infällt läge? Kolla om du ser något som kärvat fast som du kan peta ut. Om inte är enda alternativet att manuellt dra ut skäddan. Når du den med handen? Om inte behöver du en smal tång, typ näbbtång, för att dra ut den.
Sista alternativet är att paddla vidare en stund och ge vågorna chansen att rensa bort den sand och småsten som samlats i rännan. Det fungerar bara ibland, och tänk på att du kan behöva skäddan under paddlingen.

Hjälper inte något av detta kan smuts ha trängt in förbi skäddaboxen och in i vajerröret. Då bör hela vajern plockas ut och röret vattensköljas under högt tryck så allt kommer ut. Passa sedan på att silikonspruta vajerrröret som en rundsmörjning och rostskydd. Beroende på konstruktion kan det vara mekkigt att få vajern på plats igen. Ta hjälp av ett kajakföretag om du känner dig osäker.

Läs också:

Kajak på bil

Lämna ett svar

Lasta kajak på biltaket och transportera kajaken till andra ställen att paddla på. Tips och råd för att lasta kajaken rätt får du här. Olika transportsystem för paddling och hur du får kajaken på biltaket ensam.

Detta är ett kapitel som många paddlingsböcker har missat, trots att de flesta paddlare förr eller senare upptäcker tjusningen med att flytta kajaken till nya paddlingsvatten. Inte minst när prognosen innebär en ofrivillig vilodag på hemmaorten. Redan innan du blivit kajakägare kan du behöva veta hur den ska lastas – om du lånat, hyrt eller använder en klubbkajak/föreningskajak.

Det finns flera olika fästanordningar / transportsystem för kajak. Du kan också välja mellan att frakta kajaken i normalläge (paddlingsläge) eller i sidoläge. Har du glasfiberkajak och ska frakta den långt rekommenderas sidoläge för att fördela vikten längs kajakens starkaste punkt.

Är ni två som bär kajaken så bär den helst med en hand under för och akter istället för bara i bärhandtagen. Bärhandtagens linor kan gå av och då ramlar kajaken i marken. Bär du ensam och har långt till bilen så använd en kajakkärra för att flytta kajaken. Bra också om du har långt till vattnet efter avlastning.

Kajak på biltak, Lastsystem Thule med fraktremmar. Kajakplacering.

Placering på taket

Lyft upp kajaken på biltaket. Placera kajaken så att den har jämnvikt över biltaket och inte ”tippar” när ni släpper kajaken. Då är vikten jämnfördelad på bilen. Ju längre ifrån varandra takräckena sitter, desto bättre. Försök placera kajaken rakt i längdriktningen, så minskar du sidotryck från vinden under körningen.

Använder du ett transportsystem som Thules, ställ in gummihållarna till rätt bredd för din kajak (lite bredare än du tror först, så att kajaken kommer ner ordentligt). Hållarna ska stötta kajaken, inte låsa fast den mellan sig. Det är remmarna som ska hålla kvar kajaken. Ställ också in lutningen på hållarna så att de stämmer för skrovet. Har kajaken skarpa slag kan lutningen vara olika på det främre och aktre paret av hållare. När du är klar, kontrollera igen att kajaken följer bilens längdriktning och inte ligger snett.

Surra kajaken på taket

Transportsystem Thule. Lägg märke till hållarnas olika inställning på lutning.

Surra kajaken vid båda takräckena. Försök få remmarna att hamna framför och bakom sittbrunnen så att remmen får extra stöd av sittbrunnssargen. Lägg remmarna så de följer kajakens skrov hela vägen, undvik alltså att lägga remmen över en lucka. Spänn för hand, så att surrningen inte blir för hård. Dra åt så pass att remmen ligger spänd och hård mot kajakskrovet, men spänn inte i överkant. Säkra sedan linan nedanför spännet med en knop i remmen eller takräcket. Surra också en lina i fören ner till bilens front, om du har något att fästa linan i på bilen. Lägg linan om kajakens nos så motarbetar linan det uppåtgående lufttrycket. Denna lina ska inte spännas hårt, bara fästas så att den inte fladdrar under körning. Linan är inte livsnödvändig men är en bra säkerhetsåtgärd. Det finns exempel på takräcken som lossnat av starka vindkast, t. ex. i sidled, och då är det linan fram som hindrar kajakpaketet från att flyga iväg bakom bilen.

Spänt för hårt?

En glasfiberkajak kan få sprickor/ändrad skrovform om man spänner för hårt. En plastkajak kan bukta vid för hård surrning, men brukar bukta ut sig igen efter transporten. Det finns exempel på sittbrunnssargar som börjat läcka eller gått sönder efter för hård surrning. Undvik helst att använda spännband, som ofta innebär att man spänner åt för hårt. Kajakrapporten har ännu inte hört om någon kajak som slitit sig från sin surrning, däremot takräcken som lossat tillsammans med de två kajaker som satt på taket och flugit iväg på motorvägen.

Rätt linor för frakten

Använd helst platta fraktband som hör till ett kajaksystem, de har inga oskyddade metalldelar. Använder du vanligt fraktband utan skyddade metallbeslag så lägg tyg eller en svamp emellan så att kajaken inte skavs vid metallspännena.

Transportkapell

Använd gärna transportkapell på sittbrunnen så minskar luftmotståndet under transport, och du slipper regn in i sittbrunnen (i alla fall ett tag). Se till att säkra kapellet med en lina så stannar det kvar ombord även om det lossar.

Reflexväst

Jag brukar hänga en reflexväst i aktern. Det underlättar för bakomvarande bilister att bedöma avståndet rätt, är perfekt i köer och gör att jag ser kajakens slutpunkt när jag backar. Särskilt tacksam är reflexvästen när man surrat kajaken kvällen före avresa och bilen står gatuparkerad under natten. Däremot tveksamt om det följer transportreglerna eftersom västen inte är röd.

Transportregler

Lasten får sticka ut bakom bilen utan specialtillstånd, däremot inte framför bilen. Sen finns det regler för märkning om lasten sticker ut längd x och y. Kolla gällande regelverk på Transportstyrelsen.

Rätt bil för kajaktransport

Metallrails för ökad säkerhet och bättre grepp

Ju mer av kajakens längd som är ovanför biltaket, desto större stabilitet. Därför har de flesta paddlare kombibilar med metallrails … och för att kombis rymmer mer prylar! Det går att använda en mindre bil också (men inte de minsta), se bara till att fästa takräckena så långt isär på bilen det går, och använd frontlina. Kolla också upp biltakets lastvikt. Det gäller också större bilar, om bilen ska frakta mer än en kajak samtidigt.

Tänk på

Att fraktband inte har obegränsad livstid. Byt ut dem efter några år.

Läs också:

Lasta kajaken på bil – olika transportsystem

Lämna ett svar

Det finns flera olika lastsystem för kajak på bil, och flera olika sätt att transportera kajaken på.

Kajak på biltaket - olika transportsystem

Olika transportsystem. Fr v: vertikalt rör, J-krok, Thule. Med de två första lastas kajaken på sidokant.

Thule 874

Ett vanligt system är Thule, ett duktigt företag på att tillverka takräcken och transportsystem. De har också flera lösningar för kajaker. Thules system är populära och av god kvalitet. Bland annat har de en modell som gör lastningen lättare genom att skenorna kan dras ut utanför bilens sida, vilket underlättar för kortare personer. Vanligaste modellen är som på bilden nedan. Kajaken läggs i sitt vanliga sjöläge uppe på fyra gummihållare som kan justeras både i bredd och tre olika lutningslägen.

Transportsystem Thule. Lägg märke till hållarnas olika inställning på lutning.

Hållarna formar sig efter skrovet och har svikt. Vid guppig körning stötdämpar gummit så att kajaken inte slår i metallen nedanför. Se alltså till att det finns luftutrymme mellan gummihållaren och metallen nedanför när kajaken är lastad. Gummit ger också friktion, det går inte att putta kajaken när den ligger på hållarna. Systemet fungerar på takräcken av både fyrkantsrör och T-spårsrör. Alla biltak är inte breda nog för att klara två kajaker i bredd med detta system.

Pris och vad ingår: Systemet på bilden kostar runt tusenlappen och förutom vaggorna ingår två långa fraktband med gummihätta över metallspännena, som har låsning av typen skidrem. Garanti.

Flera kajaker på biltaket

De som fraktar två kajaker varje gång väljer ofta system där kajaken lastas i sidoläge. Sidan är kajakens starkaste punkt, eftersom skarven mellan däck och skrov är förstärkt.

Kajak på biltaket - transportsystem vertikalt rör

Exempel på transportsystem Vertikalt rör. Kajaken lastas på sidan och surras med remmar.

Det finns flera system för lastning på högkant (se bild ovan). Det system som oftast används av kajakföretag är de helt raka rören som är lätta att anpassa till respektive kajaks bredd. Överst på röret finns en metallögla där fraktbandet dras igenom. Den böjda ”J-kroken” har sämre passform för vissa skrovtyper. Vi har en J-krok på klubben och den är svår att ge bra fäste på alla takräcken. Den kan dock ha annan fästanordning än Outlifes.

Outlife och Eckla

Vertikalhållare rakt rör. För två kajaker behöver du två per takräcke, för en kajak 1-2. Pris per styck: 299 kronor Outlife, 350 kr Eckla. Outlife i bild överst på sidan.
Vertikalhållare bygel. Passar bäst till plastkajaker. För en kajak behöver du två stycken. Bygeln är klädd med kraftig plastslang för att skydda kajaken. Passar tackräcken med 32×22 mm tvärsnitt (tex Thules takräcke).
Pris per styck: 349 kronor Outlife, 449 kronor Eckla. Outlife i bild överst.

Resa med många kajaker

Ska man frakta riktigt många kajaker kan man antingen välja kärra bakom bilen eller att surra första lagret i sjöläge och nästa lager ovanpå i upp-och-nervänt läge. Kontrollera bara biltakets maximala lastvikt först. Använd gärna avbärare mellan kajakerna så de inte skaver på varandra, tex skumgummi eller en svamp.

Läs också:

Lasta kajaken ensam – olika metoder att få upp den på biltaket

Lämna ett svar

Tips på hur du får upp kajaken på biltaket om du är själv. Utan att repa bilen.

För att själv få upp kajaken på bilen gäller det att kunna stödja ena änden av kajaken mot bilen, utan att klämma/repa delar som antenn, lack och sidospegel. Alltså måste du hitta på ett sätt att kunna ”hålla” kajaken på bilen medan du placerar den andra änden av kajaken i hållaren. Visserligen kan du låta ena änden av kajaken släpa i marken, men då blir den repig. Vind kan också göra lastningen svårare.

Kajaker vid lastning

Har du vertikala rör som transportmetod handlar det nog mest om att vara stark nog att lyfta / skjuta kajaken på plats utan att vinkeln påverkar någon bildel. (Fast det kan vara tungt ändå). Har du däremot Thules kajakhållare behöver du lyfta kajaken på plats. Gummihållarna har inget glid.

Elfa-rör

En billig variant som funkar på bilar med tackräcke av fyrkantsrör: Ta en bit elfa väggskena och sätt fast en hyllplanskonsol från Elfa ytterst på röret. Vaddera röret efter behag, och silvertejpa konsolen. Ta bort ytterploppen på takräcket, sätt i elfaröret med konsolen pekande uppåt, så att röret sticker ut utanför bilen. Lasta upp aktern på kajaken så den vilar på elfaröret, lyft kajakfören på plats i stöden. Säkra vid behov. Gå till elfaröret och lyft in aktern på plats i stöden.

Förslagsvis sätter du elfaröret på det aktre takräcket så slipper du vara nära sidospegeln när du ska pricka in elfa-platsen. Vaddering för plaströr, som finns hos rörmokaren, är ofta bra vaddering. Vissa takräcken har perfekt diameter för elfa-röret, så det inte kan ramla ut. Ta en titt på ditt takräcke.

Rullstav med plaströr

Dr Kajak har också kommit på en fiffig lösning. Han surrar en rullstav längs med bilen, intill kajakhållarna. Utanpå staven sitter ett plaströr som erbjuder glid för kajaken. Aktern lyfts upp på staven, glider och måttas in i hållaren. Sedan lyfts fören på plats.

Filt och liggunderlag

När jag hade min gamla bil, en Sedan från 1995 använde jag bilen som pålastningshjälp. Ett liggunderlag på marken och på bagageluckan fick fungera som glidbana för kajaken. På aktre hållarparet (Thule) låg en fleecefilt för att få glid. Sen gällde det att ta i och få upp kajaken en bit. Sen ställde jag mig på baksätets dörrtröskel och drog upp resten av kajaken. Därefter kom det bökiga, att få ut filten. Ett tidsödande lastningssätt och bra muskelträning! Att lyckas få upp 28 kg kajak själv på det sättet var bra jobbat.

Tillverkade system

Det finns också tillverkade system för ensamlastning, bland annat av Thule. De är dyrare och fungerar olika bra. Läs Dr Kajaks recension av dem.

Läs också:

Vinterpaddling

Lämna ett svar

Vinterpaddling kan var fantastiskt vackert, och är en härlig naturupplevelse. Tips på vad du behöver för att paddla vintertid, och vad du ska tänka på.

Att paddla i tio minusgrader kan vara strålande vackert. Solen värmer lite från en blå himmel, snön på land ligger orörd och gnistrar som diamanter medan du paddlar förbi, medan den tunna ishinnan krasar runt fören. När ni paddlar runt udden flyger en havsörn upp från talldungen framför er, och en räv kilar undan inne i viken. På rasten smakar den varma soppan extra gott, och strandens iskant ger skjuts ut i vattnet när ni ska ut igen.

En väldigt vacker dag för vinterpaddling. Lysekil 30 jan 2010

Djuren kommer närmare in på kusten och blir mer orädda när båtsäsongen är över. Kajakerna har havet för sig själva, förutom en och annan yrkesbåt. Naturupplevelsen är annorlunda mot sommaren, och kanske lite mer intensiv. Sälarna tittar gärna upp fem meter från kajaken och simmar med i er takt.

Bra att ha medan du paddlar

Nötter eller torkad frukt som snacks i fikaluckan
Vinterhandskar för paddling
Kajakstövlar som håller fötterna torra och varma
Mössa – ett måste för hålla värmen. Ha gärna med två stycken med olika värme, så du kan växla om du blir varm/kall. Min favorit har öronlappar och håller också pannan varm.
Buff – bra att ha för att värma hakan och hålla vinden borta från glipan mellan mössa och jacka/torrdräkt

Snackspaus vid Näverkärr. Smala passagen västvart var däremot igenfrusen.

Bra att ha med på vinterturen

Torrdräkten håller dig varm medan du paddlar, det är ingen risk för att frysa. Ofta anpassas tempot för att man inte ska bli för varm i dräkten. När man tar paus blir det lite kyligare, så en varm pausjacka är bra att ha. Liksom torra handskar att byta till. En sittdyna och varmt att dricka är inte heller fel. Vill du ha dricksvatten så packa det i termos i kajaken, på däck fryser det. Alternativet är en flytväst med inbyggt vattensystem … men räkna med att det blir ispropp i slangen ibland.

Henrik i pausläge

Efter vinterpaddlingen

Inuti torrdräkten bildas kondens. Ska ni köra en bit för att komma hem är det gott att få av sig torrdräkten och byta till torr underställströja. Det är också skönt att byta till varma vinterskor och nya sockar.

Säkerhet

Största skillnaden mellan sommar- och vinterpaddling är att man behöver tänka igenom ting, och låta säkerhet styra under turen. Man planerar för en eventuell incident, så att man undviker att de inträffar. Därför paddlar man också nära land hela vägen och undviker att paddla tvärs över öppet vatten.

Säkerhetsregler som gäller för vinterpaddling:

Tänk säkerhet medan du paddlar
Använd torrdräkt
Använd underställ i ull och ullstrumpor, det värmer bäst, även blöta
Ha komplett ombyte i kajaken i vattentät säck
Ha pump och flottör
Ha med något varmt att dricka
Ha med isdubbar
Paddla nära land så du fort kan komma ur vattnet
Paddla med andra!
Ha mobil i vattentätt fodral på din kropp, inte i kajaken
Klä dig helst för vattentemperaturen istället för din arbetstemperatur
Och flytvästen är så självklar att den nästan glömdes i listan

Vinterpaddling, att paddla på vintern vid Lysekil

På väg genom isbältet vid land, lotsbåten har precis passerat "genom" oss.

Nedkylning och torrdräkt

För paddling på vinter och vår – när vattnet fortfarande är kallt – rekommenderas torrdräkt. Den är ofta dyr, men se det som en livförsäkring. Största faran med att hamna i vattnet är den snabba nedkylningen. På bara några minuter blir du stel i kroppen, inte minst i händerna, och blir avtrubbad. Koordinationsförmågan minskar. Det blir fysiskt svårt att andas på grund av kylan. Det är vattnet som är boven – det kyler ner kroppen. Därför gäller det att undvika läckage och hålla kroppen torr.

Torrdräkten ger dig mer tid jämfört med andra kläder, för den är tät. Däremot värmer den inte så bra när du är i vattnet, så använd varma underkläder. Helst ska du alltså klä dig för vattentemperaturen när du paddlar, inte för din önskade arbetstemperatur.

I kajakhuset Lysekil lilla julafton 2010, redo för paddling. Nöjd med nya torrdräkten - och vädret!

Tiden är viktig

Ju fortare du kommer upp ur vattnet desto säkrare. Du har ungefär sex minuter på dig. Därför är det smart att simma i land med kajaken istället för att försöka klättra upp i den från vattnet. Är ni flera personer så tar vännerna hand om kajaken medan du ser till att komma iland, med en kamrat som paddlar intill dig. Blir personen i vattnet medtagen, eller ni har lite längre till landningsplats, låt personen ligga över ett kajakdäck så att överkroppen är ur vattnet. Överkroppen är viktigast för att bevara värmen.

Solen värmer ovanpå, vattnet är kallt nedanför. Inga kontningar idag.

Vattnet smärtar

Kallt vatten upplevs ofta smärtsamt mot hud och huvud. Kylan får den kapsejsade att ofrivilligt hyperventilera, det vill säga att ta ett djupt andetag med vatten. Kallt vatten. Var därför redo att snabbt assistera en kamrat som kapsejsat. Överväg att dra runt kajaken till rätt läge med kamraten sittande kvar i, istället för att invänta en exit.

Paddla i sällskap

Bästa säkerheten får du genom att paddla med andra. Så är det bara. Paddlar du själv någon gång så se till att alltid ha mobil i vattentätt fodral i flytvästen, liksom isdubbar. Och håll dig nära land. Klarar du inte att få med dig kajaken (och ombytet!) i land så låt kajaken driva, och ta dig iland och ring efter assistans.

Tar du säkerheten på allvar och har allt du behöver med dig i kajaken kan du sedan slappna av och njuta av en underbar vinterpaddling.

Läs också

Paddla i is

Lunchstrand på Bohus-Malmön

Paddla i is

Lämna ett svar

Att paddla i is är en ny upplevelse, och paddling bland isflak är kul. Isdubbar är bra att ha med sig.

Is – en ny värld

Det som fascinerade mig mest vintern 2010 var hur snabbt isläget ändrade sig. På morgonen kunde fjorden vara isfri längs hela strandlinjen och en bra bit ut, medan den vid lunch kunde vara packad med isflak. Vind och ström kan snabbt förflytta flakmassorna. Prognosen upptäcker ju inte allt, så det gäller att hålla koll på vädret runt sig. Du kan behöva gå iland på ett annat ställe än du tänkt dig. Vissa dagar får man helt enkelt avstå att paddla.

Igenom isbältet ut på öppet vatten. Kolla prognosen innan ni sticker ut. Ett vindskifte kan innebära packad is vid land, så att ni inte kommer iland. Tänk ut alternativ landstigningsplats från början.

Tänk också på att även om skärgården är isfri kan det ligga is längre ut till havs. Den kan brytas upp av vind och isflaken knuffas in i skärgården. Det hände i stormen på nyårsafton 2010, blått hav överallt på dagen, och totalt vit skärgård nästa morgon, med tre isflak staplade på varandra i kustlinjen.

Isskorpa

Tunn isskorpa och nattgammal is är inga problem att paddla igenom. Tjockare is kan ge repor på kajaken men fortfarande vara paddelbar. Det blir trögare och är bra muskelträning. Är isen riktigt tjock kan man använda kajaken som isbrytare genom att paddla upp på isen och bryta den med hjälp av kroppsvikten, men det är väl inget att rekommendera för en längre sträcka. Paddeln kommer inte igenom isen i ett sånt läge, då är det bra med isdubbar. När isen är centimetertjock är den inte paddlingsbar längre.

Slush-paddling

Isflak

Att paddla mellan tunna isflak är kul. Det går att passera genom ett bälte med tjocka isflak också, genom att knuffa undan dem, men gör en ’analys’. Ett isflak kan väga flera hundra kilo, så om vinden klämmer ihop dem mot kajaken kan det gå illa/ge klämskador. Håll också uppsikt över isflak som kommer flytande mot kajaken under turen. I och med sin vikt kan de skada kajaken. När du paddlar genom ett isbälte så fäll in roder och skädda, is kommer att passera under kajaken.

Isbitarna i slushen glittrade som diamanter. Foto: Helena Mannhard.

Isdubbar

Isdubbar är bra att ha med sig när isen lagt sig tjock i vikarna och isen får fungera som isättningsplats. Sista biten ut mot vattenkanten sitter man ju i kajaken för att fördela vikten, men paddeln går inte igenom isen. Då är dubbarna perfekta att dra sig framåt med. Dubbarna kan också behövas för att ta sig iland från en kapsejsad kajak, när vinden givit hela skärgården isglasyr från havsytan och en meter upp på klipporna. Det är fantastiskt vackert när solen lyser igenom isglasyren.

Läs också

Vinterpaddling

Skötselråd latexmuddar

Lämna ett svar

Latexmuddarna är torrdräktens känsligaste del och det som oftast behöver lagas/bytas ut på torrdräkten. Så här tar du hand om latexen.

Efter användning av torrdräkten

Skölj latexmuddarna noga med mild tvållösning för att få bort hudrester.
Smörj in latexen var 4-6 vecka för att undvika uttorkning och sprickbildning. Medlet fungerar också som skydd mot uv-ljus. Använd medel rekommenderat av tillverkaren. Kokatat och Paddling rekommenderar 303. Finns bland annat hos Kajaksaker. Även barntalk kan användas som smörjmedel och rekommenderas ofta.

Latexmudd. Notera sprickbildningen i övre kanten. Kan lagas med Aquaseal.

Smörj så här:

Smörj på medlet på muddens in- och utsida
Låt det sitta några minuter
Torka torrt med en absorberande trasa.

Undvik att få medlet på andra delar av torrdräkten/plagget. Fettet i medlet gör att lagningslappar fäster sämre på plagget, och detsamma gäller tejpning av sömmar.

Kunskap om latex

Latex är naturgummi. Som alla naturliga ämnen kan den brytas ner.

Latexen löses upp av lösningmedel och krämer. Håll solskyddskräm, olja, bensin, myggmedel med mera borta från din torrdräkt.
Latex är känsligt för uv-ljus – undvik att utsätta latexen för sol
Latex är känsligt för ozon, dvs luft, som spjälkar om molykylkedjan och åldrar latexen. Undvik därför onödig luftexponering. Putta in latexmuddarna i torrdräkten när du förvarar dräkten så är latexen mindre exponerad.
Undvik att lagra torrdräkten i lysrörsrum. Lysrör omvandlar syre till ozon.
På en ny torrdräkt är latexen svart. Efter cirka ett halvår får den en grå/gulgrå hinna. Det är normalt. De flesta tillverkare tillsätter en antiageing-komponent i latexen. Fettet i den migrerar ut efter ett tag och bildar hinnan.

Latexmudd med skyddande neoprenmudd (tillbakadragen på bilden)

Användningsråd

Latex är ett tunt material som är känsligt för vassa föremål. Ta av dig klocka och örhängen etc innan du tar på och av torrdräkten. Undvik vassa naglar.
Välj en kvalitativ torrdräkt som har neoprenmuddar ovanpå latexmuddarna så att de alltid är skyddade.
Latex töjer sig till din rätta storlek efter ett tags användning. Vänta därför med att klippa till muddarna till annan storlek. Vill du töja mudden kan du sätta en flaska i mudden över natten.
Läs dräktens skötselråd innan du börjar klippa i muddarna!

Mer om torrdräkt:

Paddlingskläder per årstid

Lämna ett svar

Paddlingskläder per säsong och årstid. Paddlar du regelbundet kommer du att vilja ha bra kläder för paddling. Här är tips på vilka kläder som fungerar när.

Sommar

Valfrihetens säsong. Varma dagar funkar kortärmad underställströja, snabbtorkande schorts och paddlingssandaler. Gärna med något på huvudet. Eller paddla med mindre på överkroppen. Med en vindjacka/ paddlingsanorak med i kajaken, och en vattenflaska på däck.

Blåsiga dagar och mindre varma dagar är en kortärmad paddlingsanorak ett suveränt plagg. Tunn, rörlig, andas bra, torkar fort, tål regn. 10 m/s motvind och regn, funkar hur bra som helst. Du blir inte våt och behåller värmen. Bärs med en tunn underställstopp under. Till det snabbtorkande schorts eller knälånga byxor i neopren. Långärmad jacka med som backup.

Lekfulla dagar med surf eller rollkurs: torrdräkt med valfri mängd underställ under.
Regniga dagar: torrdräkt eller paddlingsjacka med torrdräktsbyxor eller schorts utifrån egen smak.

Tips:

Bar överkropp kan ge skav från flytvästen eller kajaksitsen innan dagen är slut.
Bomull rekommenderas inte för paddling då bomull samlar på sig fukt.
Solskyddskräm behövs på soliga dagar. Kom ihåg att smörja armarna, de får extra mycket sol vid paddling på grund av vattenreflexerna.
Vinden kyler så en buff är inte dum att ha med sig ifall det blåser upp, eller om du vill ha solskydd för huvudet.

Höst

Hösten börjar med varmt vatten, så det är en säkrare period än våren. Paddlare vill fortfarande ha på sig så lite som möjligt för att behålla frihetskänslan. Sommaranoraken behålls så länge det går, liksom sommarskorna, medan schorts fort blir för kyligt på grund av kondens och dropp. Det funkar i kajaken men blir kallt vid paus iland. Att köpa sig ett par torrdräktsbyxor för dryga tusenlappen är en bra investering. Tillsammans med en paddlingsjacka med dubbelmidja är klädseln både flexibel och tät i midjan. Jag har två paddlingsjackor, en tunnare, kortärmad anorak från PeakUK som jag använder både höst och blåsiga sommardagar, och en tjockare från Kokatat som fungerar längre fram på hösten. Den är för varm för sommar och tidig höst på grund av en materialtyp som andras mindre. (Kokatat har förbättrat material i sina nuvarande jackor).

Buff, mössa och handskar är bra att ha med i kajaken, liksom en pausjacka så är du förberedd ifall det blir kyligt.

Paddlingsjacka Kokatat med dubbelmidja och latexmuddar

Vintertid

Absolut bästa plagg att paddla i vintertid är torrdräkt, med ullställ (lager 1) och lager 2 under (till exempel tunn fleece, eller ull). Killar kör ofta bara ett lager under. Tänk på att flytvästen bidrar med värme och vindskydd. Torrdräkt är varmt när man paddlar, så även om andas-material som goretex är dyrare är det prisvärt. Ofta är paddlingstempot lägre på vintern just för att undgå att man blir för varm i torrdräkten. Många arrangörer har torrdräkt som krav för att du ska få paddla, och med rätta, för det är en livförsäkring. Torrdräkten ser till att vattnet inte kommer in till huden och kyler ner dig. Torrdräkten är inte ett varmt plagg i sig självt, ramlar du i behöver du flera lager ullställ under för att hålla värmen om du inte kan ta dig upp ur vattnet snabbt. Andra bra-ha-saker för vinterpaddling.

Vår

Våren är en kinkig period. Varmt och soligt uppe så att man vill ta av sig, och kallt vatten under kajaken. Du bör fortsätta paddla i torrdräkten tills det är 10 grader varmt i vattnet (ca maj). Det är här det lönar sig att ha en torrdräkt med god andningsförmåga, så du slipper överhettning. Många väljer att byta till tvådelat, torrdräktsjacka och torrbyxor, för att kunna vädra lite via dragkedja i jackan … och ändå kunna ”hålla tätt” om det blir bad. Senare på våren fungerar dina paddlingskläder för sommar och höst. Paddlar ni många personer, som kan kamraträddning, kan torrdräkten bytas ut tidigare.

Läsa mera:

Vildmarkshav – Med Northern Light till öar i Södra Oceanen

Lämna ett svar

Northern Light, segelbåten som har Antarktis som favoritdestination, är aktuell med en ny bok, Vildmarkshav. Boken recenseras här.

Northern Light vid Auckland Islands. Foto: Bjelke/Shapiro

Boken Vildmarkshav är garanterat uppskattad läsning för seglare. Och även för följande grupper:

friluftsmänniskor
natur- och djurintresserade
resenärer och geografi-intresserade
människor intresserade av vår planet, vädersystem, klimatförändringar och den forskning som bedrivs på ögrupper i Södra Oceanen och Antarktis.

Först en kort introduktion: Northern Light seglas av Sveriges mest meriterade långseglingspar; Rolf Bjelke och Deborah Shapiro. De har seglat Arktis-Antarktis, övervintrat med segelbåten i Antarktis 1991-1992 och har också belönats med flera utmärkelser för sina seglings- och dokumentations-prestationer. På sina resor dokumenterar de nämligen djurliv, öar, natur och vädermönster. Tack vare sina tidigare resor i samma område kan de också jämföra och rapportera förändringar vidare till forskare, till exempel för klimatet.

Boken Vildmarkshav med författarna Rolf Bjelke och Deborah Shapiro

Författarna Deborah Shapiro och Rolf Bjelke vid en signering i Lysekil

Södra Oceanen och 10 års expedition

Boken Vildmarkshav handlar om Northern Lights 10 år långa expedition till Södra Oceanen, där paret under fyra sommarsäsonger seglat till olika subatlantiska öar och ögrupper, som Sydgeorgien, Sydshetlandsöarna, Campbell Island, Auckland Islands och Elephant Island där Shackeltons besättning övervintrade, för att nämna några. För flera av öarna har det krävt specialtillstånd från regeringsdepartement för att gå iland.

Åsnepingvin-koloni på Sydgeorgien. Foto: Bjelke/Shapiro

Fantastiskt djurliv

Ofta har paret sammanstrålat med forskare stationerade på öarna så läsaren ges god inblick i öarnas geografi, levnadsvillkor, mänsklig historia, flora och djurliv. Det är en av bokens stora förtjänster, att får uppleva arktiskt djurliv på nära håll och lära sig mycket om djuren och deras beteenden. Olika sorters pingviner, albatross-kolonier, sjölejon, ilskna sjöelefanter, sälar, valar, labbar, jättestormfåglar, delfiner och fler.

Northern Light Labb Sydgeorgien Deborah Shapiro.

Labb på Sydgeorgien. Foto: Bjelke/Shapiro

Bokens upplägg

Boken är ingen dagbok, utan istället utvalda bitar av de tio åren, och det är en styrka. Majoriteten av kapitlen avhandlar en ögrupp, och inleds med en relevant sammanfattning om seglatsen dit. En annan styrka är den lokala karta över ögruppen och seglad rutt som inleder varje kapitel. Varje kapitel är antingen skrivet av Deborah Shapiro eller Rolf Bjelke, vilket ger omväxling. Boken visar livet ombord utan att sätta det i fokus, liksom långseglatsens sysslor och utmaningar. Ett kort kapitel handlar om seglatsen runt Australien, som gjordes för att vänta in nästa sommarperiod då en oväntad reparation gjorde att de missade sitt tidsfönster för Antarkis det året. Ett annat handlar om Island, som inledde resan för att testa båt och besättning för kommande påfrestningar. Ett tredje beskriver seglatsen längs Patagoniakusten ner mot Drake Passage. Resterande tjugo kapitel handlar om subarktiska ögrupper i Södra Oceanen.

Kartbild från boken, kapitelstart

Omdöme

Boken är bra skriven, med stor närvaro som ger läsaren möjlighet att ”vara på plats” … på platser som är väldigt svåra att själv få besöka fysiskt. Det är en praktbok av hög tryckkvalitet och innehåller mer än 200 bilder, som ofta visas på en helsida/uppslag. Boken fungerar därför bra även som aptitlig bläddra-bok.

Boken erbjuder såväl nöjesläsning som angelägen läsning om hur vår planet ändras … snabbt. Det är något jag reflekterar över när jag hunnit läsa halva boken. Boken innehåller inte pekpinnar, däremot dyker tanken upp efter att ha läst de iakttagelser som rapporteras om i boken. Inte minst de jämförelser som författarna kan göra utifrån sitt besök för 15 år sen. Förändringarna går fortare och är större än man får intryck av från vanlig mediarapportering. Jag skulle vilja rekommendera boken till alla, som god allmänbildning.

Bokens rekommenderade utpris från Norstedts är 475 kr. På Bokus kostar den 271 kr. Om du köper den direkt i författarnas butik kostar den 300 kr och du kan få den signerad. Samma pris gäller om du köper den vid en filmvisning av Vildmarkshav. Här kan du se turnéplanen på Northern Lights hemsida.

Northern Light Sjölejon Sydgeorgien Rolf Bjelke

Northern Light: unga nyfikna sjölejon i Sydgeorgien.

Efter expeditionen fick Deborah Shapiro & Rolf Bjelke utmärkelsen Award of Merit från Ocean Racing Club i England (världens främsta oceanseglingsklubb) med motiveringen ”För årtionden av banbrytande seglingar till områden som ligger bortom vad som är möjligt för de flesta seglare”.

Foton publicerade med tillstånd av författarna, som har full copyright på bilderna.

Fyrar i Västerbotten – ny skrift

Lämna ett svar

Fyrplatser i Västerbotten är huvudnumret i senaste utgåvan av tidskriften Västerbotten. På 70 välfyllda sidor presenteras mängder av fyrhistora. Läs boken här.

Fyr i lys - fyrar i västerbotten Boken Fyr i lys – kustliga stycken landstiger vid ett antal fyrar och fyrplatser från Pite-Rönnskär i norr till kassunfyren Sydostbrotten i söder: i Ratan, på Holmöarna och vid Nordmalingsfjärden. Varje kapitel har en egen skribent, och kapitlen har olika inriktning. Ibland rör det sig om fyrteknik, ibland handlar det om människorna vid fyren, ibland om företeelser i dess närhet. Och kapitlet Bjuröklubb berättar om när kriget kom dit 1916.

Fyrar har funnits i Sverige sedan 1500-talet. Länge var Örskärs fyr i nordöstra
Uppland, cirka 2 mil norr om Öregrund landets nordligaste, ända fram till 1760 när en vippfyr byggdes på Holmögadd. Under de följande två seklerna har det byggts stora och små fyrar vid den västerbottniska kusten.

Några olika delar i boken:

Fyren på Holmögadd ligger mitt emellan Umeå och Vasa, och har visat sjöfarare vägen ända sedan 1853. Den blev också Sveriges sista bemannade fyr. I mars 2003 var det 150 år sedan Holmögadd byggdes, och då avmannades den. Kapitlet intervjuar en av fyrvaktarna under hans sista arbetspass vid fyren.
Heidenstammaren Pite-Rönnskär är med sina 37 meter Heidenstams högsta. Därtill är den både äldst och yngst! Kapitlet beskriver hur fyren räddades kvar.
På sidan 69 hittar du länkar till västerbottniska fyrhemsidor och tips på vidare läsning.
I Nära notiser berättar Håkan Karlsson om Holmöspelet, en föreställning med
historiska förtecken på en plats där fyrarna spelat stor roll.

Här kan du läsa boken

Läsa boken som pdf. Det är också tillåtet att spara den till din dator därifrån.
Läsa den i handen: Skriften kan beställas från Västerbottens museum, telefon 090-17 18 01 eller via epost till redaktören ola.kellgren[@]vbm.se

Västerbotten produceras av Västerbottens museum och utkommer fyra gånger per år, och binds vid årets slut in som årsbok. Vanligtvis är varje nummer tematiskt sammanhållet.

Säkrare sjöfart i Öresund

Lämna ett svar

Nytt rapporteringssystem för sjöfart gör Öresundstrafiken säkrare.

Soundrep logo 1 september 2011 invigdes Soundrep, ett rapporteringssystem som innebär att alla fartyg som passerar mellan Sverige och Danmark ska rapportera sin position och sin tänkta rutt genom Öresund. Fartygen följs sedan av operatörer från den svensk-danska sjötrafikinformationscentralen (Sound VTS) i Malmö.

Bättre skydd för fartyg och natur

Beslutet om att förstärka sjötrafikövervakningen kommer från FN:s sjöfartsorganisation IMO och syftet är att minimera risken för olyckor i det tätt trafikerade området med cirka 35 000 fartygspassager per år.

Över femtio fall per år

Sound VTS har varit i drift som försöksverksamhet sedan 2007. Även om det inte varit obligatorisk anmälningsplikt har de allra flesta fartyg ändå valt att anmäla sig. Erfarenheten visar att VTS-operatörerna vid mellan 50 och 70 tillfällen per år uppmärksammat fartyg som varit på väg mot grund eller har haft för stort djupgående för att kunna passera i sundet.

Fyrvaktarnas historia i ny databas

Lämna ett svar

Sjöfartsverket och Svenska Fyrsällskapet lanserar nu en databas med fyrvaktarnas historia. I databasen kan man följa familjernas liv på fyrplatsen, och se hur fyrvaktarämbetet ofta gick i arv.

Evert Taubes pappa, fyrmästare på Valö

I somras paddlade jag till flera fyr-öar. På första och andra ön fanns bilder på Evert Taubes pappa, först ung som fyrvaktarbiträde och senare som fyrmästare.

Några veckor senare upptäckte jag på en tredje ö att även mamman kom från en fyrplatsfamilj. Jag minns att jag reflekterade över att fyrvaktarnas historia bara kunde upplevas på plats, av dem som kunde ta sig ut till fyr-öarna. Men inte nu längre! Nu kan du ta en titt från hemmasoffan.

Här finns databasen

Svenska Fyrsällskapet i samarbete med Sjöfartsverket lanserar en webbtjänst med databas där man kan följa fyrvaktarfamiljernas vardag på öarna, och deras karriärer. Databasen hittar du på www.fyr.org (välj knappen fyrpersonal). Maria Elsby för Svenska Fyrsällskapet har i tre år forskat och sammanställt materialet i databasen, bland annat från Sjöfartsverkets arkiv. Man kan söka på enskilda personer, eller på en fyrplats och följa den genom decennierna.

Fyrdatabasen skärmbild

Västkust och sydkust klara

Västkustens och sydkustens fyrar är redan dokumenterade, från Koster i norr till Utklippan i söder. Nu går arbetet vidare med ostkustens och Norrlands fyrar.

Lanseringen sammanfaller med Svenska Fyrsällskapets 15-årsjubileum:

– Vi lägger nu en grund för fortsatt forskning om en yrkesgrupp som inte längre finns, säger Svenska Fyrsällskapets ordförande Esbjörn Hillberg. Svenska Fyrsällskapet vill inte bara bevara fyrplatser och fyrar. Kunskapen om de människor som genom århundradena bemannat dessa ofta svårtillgängliga utposter är också viktig att dokumentera.

– Man kan se att fyrvaktaryrket ofta gick i arv och att det finns riktiga ”fyrsläkter” med åtskilliga generationer fyrvaktare, berättar Maria Elsby. Den förste fyrvaktaren vi så här långt dokumenterat är gamle fyrmästare H G Mohrström på Carlsten. Han var född 1742 och en av de första fyrmästarna på den fyr som i knappt 100 år satt högst upp på fästningen i Marstrand och som sedan ersattes av Pater Nosters fyr ute till havs.

Fyrvaktare genom tiderna på Valö

– Svenska Fyrsällskapet har dokumenterat en viktig del av fyrväsendets och Sjöfartsverkets historia som vi inte själva skulle ha resurser att göra, säger Ove Eriksson, direktör affärsområden, Sjöfartsverket. Vi är tacksamma för det arbete som har gjorts. Fyrar och deras historia är en del av vårt lands kulturhistoria.

På www.sjofartsverket.se/fyrpersonal kan du också läsa fördjupningar om några utvalda fyrar.