Etikettarkiv: plast

Kusträddardagen 2012

Idag 21 april är det Kusträddardagen. Skräpa-upp-aktiviteter arrangeras längs hela västkusten, för att rensa kust och stränder från skräp. Passa på att ta en strandpromenad och hjälp till!

Marint skräp

Plastskräp - vanligaste skräptypen som flyter iland. Nedbrytningtid: ca 400 år.

Lördag den 21 april går startskottet för årets Skräpplockardagar, under devisen Kusträddarna. Arrangerande Håll Sverige Rent finns på plats på stränder från Strömstad till Simrishamn och delar ut strandstädarkit till deltagarna. Organisationen sorterar, dokumenterar och forslar bort skräpet. År 2011 plockade 622 000 personer skräp denna dag. Om du deltar eller ordnar egen städaktivitet på din favoritstrand, rapportera det gärna.

Marin nedskräpning stort problem

En aktuell Sifo-undersökning visar att kustkommunerna upplever nerskräpningen som ett stort problem. Djur dör eller drabbas, och kusterna miljöskadas. Merparten av skräpet flyter iland, ofta från länder som England, Tyskland, Danmark och Polen. Mest sopor och avfall driver in på Sotenäs stränder. Bara där handlar det om mellan 40 och 50 ton skräp varje år.

Marint skräp

Marint skräp och blommande strandkål

Rambo, det gemensamma renhållningsbolaget för Sotenäs, Tanum, Lysekil och Munkedals kommuner rapporterar att det varje år flyter iland cirka 5000 kubikmeter skräp på Bohusläns stränder. Längs hela Bohuskusten arrangeras varje vår sedan 1992 strandstädning  inför sommarsäsongen till en kostnad av cirka 10 miljoner kronor. (Bohusläningen uppger siffran 5-7 miljoner för området Kungälv-Strömstad). Billigt är det i alla fall inte, och de flesta anser att den marina nedskräpningen ökar. I projektet Attraktiv kust försöker Norra Bohusläns kommuner ordna en långsiktig finansiering och organisation för att motverka nedskräpningen.

Marint skräp - ilandflutet kylskåp

Ilandflutet kylskåp/frysbox på sydsidan Flatholmen precis utanför Lysekil

Skärgårdens västvikar drabbas

Städinsatserna omfattar oftast bara fastlandets stränder/kust. Värst drabbas däremot skärgårdens västvända vikar. Det syns tydligt när man är ute och paddlar. Förr var vikarna skattkistor för skärgårdsbefolkningen och då användes merparten av det som flöt iland – och allt var brännbart. Idag samlas skräpet på hög och mycket är plast – med en nedbrytningstid på 400 år!

Marint skräp, ilandflutet på skärgårdsö

Västsidan Hamnerö i Väderöarnas naturreservat.

Hamnerö Väderöarna

Hamnerö: strax intill skräpet, när man lyfter blicken. Gäst i djurens rike. Sälar fanns också nära.

Kampanjen Kusträddarna

Kampanjen Kusträddarna samlar många organisationer som ordnar egna insamlingar denna dag. Exempel är olika västkustkommuner och Sportfiskarna, liksom skolor och förskolor. På Akvarellmuséet i Skärhamn kan man skapa konst av skräpet. Håll Sverige Rent hoppas också att allmänheten väljer att städa sina favoritstränder.  I fototävlingen ”bästa skräpbild från dagen” kan du vinna 10 000 kronorKampanjen genomförs med stöd från Havs- och vattenmyndigheten.

Talesperson Pernilla Andersson

Kusträddarna samarbetar i vår med artisten och skärgårdsbon Pernilla Andersson för att uppmärksamma den marina nedskräpningen:
– Vi bor i ett av världens vackraste och renaste länder, och så tycker jag att det ska förbli. Kan jag som artist väcka uppmärksamhet och belysa problematiken som finns runt våra stränder så gör jag naturligtvis det, det gynnar inte bara mig utan alla andra också.

 

 

Svenska Paddelutmaningen 2012 – anta den!

Stefan Jonsson på Tjörn har skapat en spännande utmaning. Han ber paddlingssverige om hjälp med att samla ihop 1000 kg plastskräp från våra stränder 2012.

Så här skriver han:

Svenska Paddelutmaningen 2012.
Snart är det faktiskt varmare och möjligheterna att paddla än större! Visst är det härligt att komma ut och paddla i våra sjöar, vattendrag och längs vår kust!

Plast = 400 års levetid

Tyvärr finns det mycket skräp ute i vår natur. Bland de värre sakerna är plast. Plast bryts inte ner, utan bryts bara sönder. Tills slut är det nedbrutet till mycket små plastpartiklar. Men plasten försvinner inte utan äts upp av små djur som i sin tur äts av större djur och till slut hamnar plasten i vår mat.

Plastic pollution in the ocean USA

Recent studies show that fish off the west coast (USA) ingest over 12 000 tons of plastic a year. Find out on Surfrider.org how you can turn the tide.

Många bäckar små

Ingen kan ju göra allt, men alla kan göra lite! Dessutom blir ”Lite multiplicerat med Väldigt Mycket = Mycket”. Om vi är många som hjälps åt behöver var och en inte göra så mycket för att det skall göra stor skillnad.

Min utmaning till dig är att (förutom ditt eget skräp förstås) ta med dig en del av det plastskräp du hittar ute och se till att det kommer till återvinningen.

Innan du återvinner väger du plastskräpet och skickar ett mail till ”paddelutmaningen[@]gmail.com” och talar om vikten på det du återvunnit. Du får även gärna tala om när och var du plockade upp det.

Se totalen på facebook

Tanken är att vi skall göra detta på enklaste sätt. Så jag har lagt upp en sida på Facebook där jag kommer att rapportera hur mycket plastskräp vi rensat Sverige ifrån. http://www.facebook.com/Paddelutmaningen

Plastskräp i havet orsakar sjöfågeldöd

"Det du kaster i naturen blir inte borte. 98 % av död sjöfugl har plast i magen".

Ett kilo var klarar vi väl?

Mitt mål är att rensa våra svenska kuster och stränder från minst ett ton skräp. Det betyder att om du och 999 andra personer plockar ett kilo vardera är målet nått. Låter det mycket? Jag har plockat plast två gånger i vår och är redan uppe i 3 kg!

Lycka till!

/Stefan Jonsson

Är du på?

Kajakrapporten antar utmaningen – gör du? Vi paddlare som njuter så mycket av naturen, nu kan vi ge lite tillbaka till naturen. Andra skräpar ner, paddlare skräpar upp 🙂

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...