Etikettarkiv: marint

Valar i sikte

Tre stora valar har under helgen siktats mellan Hållö och Kungshamn. Så länge havet är lugnt finns det chans att se dem.

De som stod på land och tittade ut mot Hållö kunde se tre valar simma i ytvattnet och slå mot vattenytan med stora stjärtfenor. Valarna hade inte ryggfenor så denna gång är det inte späckhuggare.

Val stjärtfena

Dykande val (illustration). Foto: Bschwehn.

Naturexperten på Bohusläns museum, Jan Uddén, tror att det är sillval:

– Det lutar åt det, säger han till Bohusläningen. Det finns ytterligare några valar i den storleksklassen, till exempel sejval men de är otroligt sällsynta. När det rör sig om sådana här gigantiska valar är det oftast sillvalen. Men det är inte så ofta den syns här i Sverige. Kanske vart femte år, säger han.

Sillvalen är näst största djuret i världen, blir upp till 24 meter lång på Norra halvklotet och kan väga upp till 100 ton. En mäktig syn inne i skärgården!

Sillval på makrilljakt

Sillvalarna vid Hållö jagar makrill. Fiskare har rapporterat stora stim på platsen och makrillen jagar i sin tur sill. Jan Uddén har tidigare uttryckt tankar om att vi befinner oss i en sillperiod. Den större mängden sill gör att sillen kommer närmare land, och det lockar in späckhuggare och valar in mot kusten. De senaste åren har späckhuggare siktats minst en gång per år i Bohuslän.

Bohusläningen rapporterar att ett ögonvittne sett de tre valarna från Glommeberget redan under Kristi Himmelfärdshelgen, så de kan ha varit i området ett tag. Enligt Uddén stannar valarna normalt bara någon dag, men om det fortsätter vara vindstilla är chansen större. Med lite tur finns de kvar även på Nationaldagen.

Källor: Artikel i Bohusläningen, artikel på Radio Väst

 

Amerikansk hummer – fånga och få hittelön

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil genomför en kampanj under höstens hummerfiske. Fånga amerikansk hummer och få en femhundring per hummer.

Hummer jämförelse amerikansk hummer och europeisk hummer

Alla hummerfiskare uppmanas att via mobiltelefon rapportera in fångst av amerikansk hummer och sjuk hummer samt att ta hand om sådana fångster för laboratoriets räkning.

En femhundring per hummer

Laboratoriet betalar 500 kr i belöning för varje hummer som laboratoriet får tillgång till. Amerikansk hummer är en främmande art i svenska vatten och kan medföra introduktion av nya och mycket allvarliga sjukdomar och parasiter som kan drabba den inhemska hummern.

Ett tjugotal amerikanska humrar har redan rapporterats från Norge och kring Lysekil har fem amerikanska humrar fångats hittills.

Fiskeregler för kampanjen

Hummer som misstänks vara amerikansk hummer eller sjuk hummer får, efter att tillstånd via mobiltelefon erhållits, tas i land under 2011 och 2012 års fiskesäsonger oberoende av fångstmetod. Detta gäller all hummer dvs. oberoende av storlek och om yttre rom förekommer. Samtalet måste göras från fångstplatsen och nås inte kontaktpersonerna måste olovlig hummer genast sättas tillbaka i havet. Under samtalet ska fiskaren beskriva hummern och få klartecken på att behålla fångsten ombord.

Rapportera fångsten här:

Personal tillhörande Havsfiskelaboratoriet Lysekil
Nås på alla tider via sina direktnummer nedan:

  • Vidar Øresland 010-4784053
  • Mats Ulmestrand 010-4784048

Igenkänningstecken amerikansk hummer

Amerikansk hummer

Europeisk hummer

Färg

Svart till gröngul. Inga helt vita prickar på huvudet. Ofta gulaktiga.

Svart med blå nyanser. Vita prickar på huvudet.
Pannhorn

En eller flera taggar på undersidan.

Inga eller en tagg på undersidan
Taggar på klor Taggar delvis i två rader Taggar i en rad.
Stjärtlob, ovansida Ej helt svart, ibland gulaktig. Svart

Amerikansk hummer – oönskad art

Amerikansk hummer kommer ut i svenska vatten genom otillåten utsättning. Den amerikanska hummern kan förekomma på både grunt och mycket djupt vatten. På djupt vatten kan den undgå att fångas i hummertinor och ett bestånd skulle kunna byggas upp över tiden. Kunskapen om förekomst av amerikansk hummer i våra vatten är mycket låg och allmänhetens rapporter om amerikanska och sjuka humrar är därför nödvändiga.

Undantagstillstånd för hummerfisket

Undantag från gällande fiskeregler ges därför enligt ovan. Informationen sprids via posters som sätts upp i över 70 samhällen från Strömstad till Göteborgs södra skärgård.

Källa: Havsfiskelaboratoriet.

Hummer

Fakta om hummer. Hummern är ett intressant djur som man fortfarande inte vet allt om.

Hummer på Tjärnö marina laboratorium

  • Hummer (Homarus gammarus) lever på 10-30 meters djup, och kräver salthaltiga vatten.
  • Hummer föredrar klippbotten eller algbevuxna steniga bottnar, och behöver skyddade hålor.
  • Hummern lever kvar där den föds och förflyttar sig bara korta sträckor , max 4-5 km.
  • Temperatur är avgörande för hummern. Under 5 graders värme går den i vinterdvala. Vid 20-22 grader dör den.
  • Hummern kommunicerar genom dofter. Om en hona sänder ut en parningsdoft kan hannen uppfatta den på flera kilometers håll. Dofter sänds också ut för att markera revir.
  • Humrar kan bli upp till 75 cm långa (>4 kg) men exemplar över 30 cm är numera sällsynta (ca 1 kg).
  • Unga humrar ömsar skal 1-2 gånger per år och växer 1-2 cm per gång.
  • Vuxna humrar (honor) ömsar skal vartannat år och växer ca 3 cm varje gång.
  • Hummern kan bli minst 60 år gammal. Exakt hur gammal den kan bli vet man inte än trots forskning. Det går inte att se på storleken eftersom de växer utifrån mattillgång.
  • Hummern är nattaktiv.

Levnadsområde

Hummern är vanlig i Europa från den engelska kanalen till Norra Norge, men förekommer även söderut till Marocko, Medelhavet och Svarta havet. I Sverige finns den i Skagerakk, Kattegatt och i norra delen av Öresund. Från Halland och söderut är den däremot sällsynt.

Föda

Hummern är allätare. Den äter fisk, as, krabbor och bottendjur som musslor, snäckor och sjöborrar. För att öppna dessa använder hummern krossklon. Den andra klon, saxklon, använder hummern som plock- och skrapinstrument. Saxklon är mer precis än krossklon. Hummern kan också äta plankton genom att sila vatten, om inte annan föda erbjuds. Det förekommer också att den äter svagare humrar.

Skelett och ömsning

Hummer på TjärnöHummern är ett kräftdjur och har skelettet utanpå kroppen, det vill säga skalet är skelettet. För att växa behöver hummern ömsa skal. Detta görs genom att hummern backar ur skalet, med antenner, ögon och allt. När hummern ömsat skal är den mycket sårbar, den är som en geleklump och kan då ätas av fiskar. Den sårbara perioden pågår 3-4 veckor tills det nya skalet har bildats och hårdnat. Hummern gräver ned sig under stenar och tång och ligger helt still de två första veckorna. Senare kan den röra sig lite, om den måste. Under ömsningsperioden äter hummern plankton och sitt eget gamla skal för att få sig kalken igen. Det mesta av ömsskalet äts upp, dels av hummern, dels av fiskar.

Så funkar ömsning

Människor består till 70 procent av vatten, hummern ännu mer. För att ömsa skal trycker hummern ut allt vatten ur musklerna  så att kroppen blir mindre. Sen pressar hummern upp skalet vid slutet av ryggskölden och backar ut. Väl ute pumpar hummern upp musklerna igen så den blir så stor som möjligt, och ligger sedan still så att ett skal bildas för den storleken. Honan ömsar gärna direkt efter parning så att hon har skydd av hannen medan hon är som mest sårbar.

Fortplantning

Hummern blir könsmogen vid 5-8 års ålder. För fortplantning krävs minst 15 graders vattentemperatur och vatten med marin salthalt. Parningen sker på sensommaren omedelbart efter skalömsningen. Honan bär kvar spermierna inom sig och befruktar äggen nästa sommar.  Efter ytterligare ett år kläcks äggen till larver och släpps ut i vattnet. Där driver de omkring 2-6 veckor innan de börjar leva på botten. Från parning till födsel tar det alltså två år.

Hummerfiske

Hummerpremiären som infaller den första måndagen efter den 20 september är en viktig händelse i kustsamhällena. Dels är det en tradition och många tar semester för att delta i hummerfisket, dels är hummer en värdefull fångst med högt kilopris (upp till 1000 kr/kilot första dagarna på fiskeperioden.

Fiskeperioden är från hummerpremiär till och med 30 april året efter. Övrig period får hummern varken fiskas eller förvaras levande i sump (bur i vattnet). Hummer får endast fiskas med hummertina.

Minskande bestånd?

Sammantaget med permanent livsyta på grunt vatten, krav på vattentemperatur, lång fortplantning och stor efterfrågan pga högt fiskepris har hummern tuffa livsvillkor. Yrkesfiskarna upplever att beståndet minskat rejält sedan 1960-talet. Då kunde fiskare ute på öarna ha hummerfiske som yrke, numera är det ingen som har det som levebröd längre. Däremot är det svårt för myndigheterna att få fram officiella siffror för hummerbestånd, och antal fångade humrar/år. Det är främst fritidsfiskare som fiskar hummer numera, och de har ingen rapporteringsplikt.

Hummersafari

Ett nytt sätt att erbjuda hummer är hummersafari. Besökare följer med hummerbåtarna ut och upplever fisket, för att sedan äta hummermiddag på kvällen. Hummersafari bokas oftast som övernattningspaket och erbjuds på flera platser i Bohuslän.

Källor: Föreläsning på Tjärnös marinbiologiska laboratorium, Länsstyrelsen, Fiskeriverket, skärgårdssamtal.

Läsa mera: Fiskeriverkets faktablad om hummer

Pigghaj blir fredad

Pigghajen blir fredad från 1 april, det har Fiskeriverket beslutat idag.

Pigghajen ser ut som – och är – en haj i miniformat. När man stryker den över ryggen är den sträv. Pigghajen var allmänt förekommande på 70-talet, och kunde då fångas med spö från bryggan. Den hörde till vardagen, även om bohusläningarna tyckte det var en skräpfisk och oftast kastade bort den.

Det sista decenniet har fisken blivit alltmer sällsynt, och man hör regelbundet kommentarer som ”vad har hänt med pigghajen, jag har inte sett en sån på evigheter”. 

Nu har Fiskeriverket beslutat att den inte får fiskas längre. Pigghajen får heller inte behållas ombord om den fångas som bifångst i näten.

Fjärsing – vår giftiga fisk

Du vet väl att det finns en giftig fisk på västkusten? Fjärsingen är ganska oansenlig och liten, men giftet är långt ifrån oansenligt.

Fjärsingen har gifttaggar med kanyler som fälls ut och injicerar gift när den känner sig hotad. Taggarna sitter vid gälarna, och längs hela ryggfenan. Stinget är smärtsamt. När människor drabbas är det oftast sportfiskare som fångat fisken och blir stungna i handen, eller så trampar någon på fisken.  Gifttaggarna är tillräckligt kraftiga för att tränga igenom en våtdräktssocka eller en tunn sko, skriver en marinbiolog. Ta aldrig i fisken. Inte ens när den är död, för kanylerna fungerar till och med då.

Uppsök alltid läkare

Giftet är vävnadsförstörande så man ska alltid uppsöka läkare om man blir stucken.  I den döda vävnaden uppstår lätt följdinfektioner, och enstaka dödsfall har förekommit. Inte på grund av själva sticket, men på grund av följdinfektionerna. 

Självmedicinering på kajakturen

Blir du stucken i till exempel handen ska du så fort som möjligt stoppa ner handen i hett vatten (45-60 grader varmt). Ta så varmt vatten du klarar av, och håll handen där så länge du kan. Minst 1,5 timmar. Värmen koagulerar proteinet i giftet och gör det ofarligt. Dessutom dämpas smärtan. Bäst är att hålla handen i värmen ända in till läkaren. För till läkare bör du.

En annan huskur är att låna en hårtork på en närliggande båt.  Hårtorken är snabbt redo, och kan värma handen innan giftet fått full verkan. Dessutom har den en riktad värmestråle.  

Fjärsingen är brunvit och blir upp till 45 cm lång. Sommartid håller den till på sandbottnar på 1-30 meters djup, och dagtid ligger den still nere i sanden och lurpassar på byte. Då är den lätt att råka trampa på. På vintern söker den sig ned i djupen. Normalt sett är fjärsingen skygg, men aggressiva exemplar förekommer, berättar dykare. Fisken är god att äta, och är populär i Danmark. I Sverige säljs den sällan, och då bara utan huvud och ryggfena.

Du hittar bild på fjärsingen och många andra fiskar på undervattensbilder.se. Här kan du läsa marinbiologens artikel om fjärsingen med fler bilder.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...