Kosterfestivalen pågår denna vecka. Är du här ute och paddlar så gör gärna ett strandhugg på Sydkoster för en glass och lite livemusik på festivalen.
Vädret är gudomligt härute nu, och en och annan paddlare är redan på plats. Ingen trängsel dock. Vädret ska vara bra minst till måndag så ta dig gärna iväg hit. Fågel- och sälskydd slutade 15 juli så det är fritt fram.
Vill du se hur Bohuslän såg ut för hundra år sen? Trettiofem EU-miljoner går till Västra Götaland för att ta fram kulturmarker igen.
För hundra år sen fanns det gott om skärgårdsbönder och ö-boende i Bohuslän. Kossor och får fraktades ut till öarna för sommarbete, och ängarna hölls öppna. Sly och tång skördades och användes hemmavid. På fjordstränderna – saltängarna – betade också kossor.
Allteftersom skärgården avfolkats har detta blivit en alltmer sällsynt syn. Ängarna har växt igen, buskar och träd har tagit över.
Nu får 14 områden i Västra Götaland dela på 35 EU-miljoner för att återskapa kulturlandskapet. För skärgårdens del ingår Otterön, Tjurpannans naturreservat nära Grebbestad, Kosterfjorden och Hälsö nära Havstenssund. Det ska röjas fram öppna marker, sedan används betesdjur för att hålla markerna öppna. Länsstyrelsen ansvarar för projektet.
På Hälsö är man redan igång. Mycket har röjts och på nya ängen nere vid havet betar långhårig Highland cattle – en fin syn från havet. Du hittar bilder på Radio Väst P4.
Allteftersom arbetet blir klart kommer också guidade turer att erbjudas. Tanken är att den småskaliga turismen ska växa och skapa lokala arbetstillfällen.
Fartyget Godafoss som är under bogsering till Odense läcker olja. Oljebältet är nu 30 sjömil långt. Fartyget befinner sig sydväst om Göteborg och enligt nuvarande uppgifter fortsätter bogseringen. Det är oklart vilka insatser som görs ombord för att stoppa läckaget.
Oljan finns från Göteborgs södra skärgård ända upp till norska gränsen. Tjockleken på oljan varierar från plats till plats, det finns både tunna band och tjocka klumpar. Vind och strömmar kommer från sydväst så oljan rör sig mot land och når fram inom 24 timmar. Kosterskärgården kommer att drabbas först.
Där oljan är tjock och klumpig, som vid Koster, går den att sanera. Där oljan är ett jättetunt skimmer kommer det att dunsta bort. Däremellan finns flera möjliga tjocklekar, oklart hur mycket av det som är saneringsbart. Kustbevakningen gör nu överflygningar för att kunna bedöma omfattningen. Än så länge vet man att oljan är tjock, och saneringsbar, i Kosterskärgården och vid Göteborg.
– Det finns tjockare fraktioner utanför Göteborg som är bekämpningsbara och det är samma sak ovanför Strömstad, upp till Kosteröarna. Där sätter vi nu in åtgärder, säger Gunnar Persson på Kustbevakningen till Göteborgs-Posten.
KBV051, som också arbetade vid Godafoss grundstötningsplats i Hvaler, är redan på plats utanför Göteborg för att sanera det som kan saneras. Kustbevakningen har totalt tre oljesaneringsfartyg. Alla tre var aktiva vid grundstötningen, vilket gör att de andra två fartygen nu är otillgängliga på grund av oljestädning. Kustbevakningen hoppas få låna några enheter från norrmännen. Dessutom kommer flera strandbekämpare att sättas in; mindre plåtbåtar som kan arbeta på grundare vatten.
Det är ännu oklart hur stor oljemängd som har läckt ut. Fartygets tankar hade pumpats så tomma som det gick, och kvar vid start var 90 kubik. I kallt väder i stillaliggande fartyg blir oljan tjock, som sirap eller nästan som asfalt. När fartyget gör fart, och vattnet möjligen blivit varmare, kan oljan bli mer flytande igen och börja läcka ut.
En brottsutredning med rubricering miljöbrott har startats, berättar Kustbevakningens förundersökningsledare Gunnar Persson till Ekot. Det är norska motsvarigheten till Sjöfartsverket som inspekterat fartyget och givit klartecken till förflyttning av fartyget. Danska myndigheter var också informerade om transporten, eftersom Odense är destinationsorten. Svenska myndigheter var inte informerade om att transporten genomfördes, juridiskt var det inte nödvändigt. (Men kanske önskvärt, för att upptäcka eventuellt läckage tidigare.) Norska myndigheter gjorde bedömningen att fartyget inte skulle läcka under transporten.
Mer fakta: Radio Väst
Godafoss-incidenten har fått en oväntad fortsättning – och en olycklig sådan. Bohuskusten kommer att träffas av olja inom 24 timmar. Fartyget har läckt olja under hela bogseringen från Norge till Odense. Detta upptäcktes idag kl 1440 när fartyget var i jämhöjd med Göteborg.
Kustbevakningen gick ut med nyheten kl 1440 idag, när de fått meddelande om oljeläckage under pågående bogsering. Flygplansspaning konstaterar en synlig oljestrimma längs hela bogseringsvägen, via Koster och ner längs hela Bohuskusten. Oljan förväntas nå vår kustlinje inom ett dygn. Oljan är närmast vid Koster, där den har 5 nautiska mil (nm) kvar till Ursholmen.
Säg Ursholmen till vilken seglare eller paddlare du vill, och de får något drömmande i blicken. Ursholmen ingår i Kosterhavets nationalpark och är smått legendarisk, en vacker ö omgiven av många grynnor, och med Sveriges mest västra fyr. En ö många av oss längtar tillbaka till. Att Ursholmen och fler delar av Kosterhavets Nationalpark nu ska geggas in med olja får mitt hjärta att gråta. Så förbaskat onödigt.
Första tanken när radionyheten kommer är: men hur gick det här till?! Jag har följt räddningsarbetet på grundstötningsplatsen, och hört olika arbetsledare rapportera i både svensk och norsk radio. Fartyget skulle till närmsta hamn i Norge och alla var lyckliga att incidenten fått ett såpass lyckligt slut, det kunde gått så mycket värre.
Nu undrar jag: Efter att alla räddningsinstanser gjort ett fantastiskt jobb på grundstötningsplatsen och tagit alla rätta beslut – hur kunde detta ske? Hur kan man rädda ett unikt område (Hvaler) och sedan riskera både Koster och hela Bohuskusten? En räddningsinsats handlar om riskeleminering – en sådan är att flytta ett fartyg till närmsta hamn och lagningsplats. Och där säkerställa att läckaget har stoppats innan fartyget får lämna hamn igen. Det finns varv i Norge. Visserligen dyrare. Men efter att fartyget redan orsakat miljöproblem och en dyr aktionsnota borde norska och svenska myndigheter ha rätt att ställa krav på rederiet och val av lagningsplats. Pumpades de två läckande tankarna inte tomma medan fartyget var vid kaj i Norge som planerat? Och lagades permanent innan fartyget släpptes till sjöss igen?
I skrivande stund finns inga fakta om vem som tagit vilka beslut. Och det spelar egentligen ingen roll. Den bohuslänska skärgården kommer ändå att få betala priset.
Efter några dagar med gynnsamt, stilla väder vid grundstötningsplatsen vid Hvaler har nu arbetssituationen ändrats. Det kalla, lugna vädret har ökat isbildningen. Isen gör att det nu är svårare att fånga upp oljan som flyter i havet.
Fartygets två läckande tankar har ännu inte pumpats tomma. Beslut om detta, och lämpligheten i att pumpa dem tomma, är fortfarande inte taget. Däremot pågår arbetet med att lätta fartygets vikt genom att lossa containers från fartygsdäcket. Än så länge står fartyget på, men förhoppningen finns att hon ska gå flott när lastvikten minskar.
