Etikettarkiv: Fartyg

Ruttplanering kan förebygga sjöolyckor

Fartygsolyckor till sjöss inträffar tack och lov sällan. När de inträffar får de stora konsekvenser, som olyckan med kryssningsfartyget Costa Concordia utanför den italienska kusten.

Dagens övervakningssystem för sjöfarten medger bara avläsning av ett fartygs kurs och fart i realtid, inte dess planerade färdplan. Ett naturligt nästa utvecklingssteg är därför att fartygens planerade färdplan blir tillgänglig för övervakningscentraler och andra fartyg. Detta kan jämföras med den flygtrafikledning som sedan länge finns för flyget.

MonaLisa fartygsledningssystem logoSjöfartsverket tar initiativ för EU

Sjöfartsverket leder MonaLisa, ett EU-finansierat projekt för att få detta på plats.

– Det är nu dags att sjöfarten tar lärdom av det trafikledningssystem som finns inom flyget säger Ulf Svedberg, innovationskoordinator på Sjöfartsverket. Detta kommer inte bara att öka sjösäkerheten, utan också göra sjöfarten mer konkurrenskraftig.

Rutt och arbetstider

Med MonaLisa kan andra fartyg och fartygscentraler i land se fartygets planerade rutt, och systemet kan varna när fartyget avviker från kurs. Förutom att räkna ut optimal rutt kan MonaLisa hålla ordning på hur länge rorsman jobbat och ge fartrekommendationer, baserat på fartygsstorlek, djupgående och önskad ankomsttid.

– Det går inte att säga att fartygsolyckor inte skulle ha inträffat med MonaLisa-systemet, men möjligheten att i förväg upptäcka riskfyllda rutter ökar kraftigt, konstaterar Ulf Svedberg.

Miljövänligt och bränslesnålt

Systemet kan bidra till högre sjösäkerhet, optimera bränsleförbrukning och därmed minskade utsläpp samt till effektivare sjöfart. MonaLisa-projektet, som har en totalbudget på cirka 200 miljoner kronor pågår till och med år 2013.

Följ projektet här 

Säkrare sjöfart i Öresund

Nytt rapporteringssystem för sjöfart gör Öresundstrafiken säkrare.

Soundrep logo1 september 2011 invigdes Soundrep, ett rapporteringssystem som innebär att alla fartyg som passerar mellan Sverige och Danmark ska rapportera sin position och sin tänkta rutt genom Öresund. Fartygen följs sedan av operatörer från den svensk-danska sjötrafikinformationscentralen (Sound VTS) i Malmö.

Bättre skydd för fartyg och natur

Beslutet om att förstärka sjötrafikövervakningen kommer från FN:s sjöfartsorganisation IMO och syftet är att minimera risken för olyckor i det tätt trafikerade området med  cirka 35 000 fartygspassager per år.

Över femtio fall per år

Sound VTS har varit i drift som försöksverksamhet sedan 2007. Även om det inte varit obligatorisk anmälningsplikt har de allra flesta fartyg ändå valt att anmäla sig. Erfarenheten visar att VTS-operatörerna vid mellan 50 och 70 tillfällen per år uppmärksammat fartyg som varit på väg mot grund eller har haft för stort djupgående för att kunna passera i sundet.

 

30 sjömil långt oljebälte

Fartyget Godafoss som är under bogsering till Odense läcker olja. Oljebältet är nu 30 sjömil långt. Fartyget befinner sig sydväst om Göteborg och enligt nuvarande uppgifter fortsätter bogseringen. Det är oklart vilka insatser som görs ombord för att stoppa läckaget.

Olja spridd över 30 sjömil

Oljan finns från Göteborgs södra skärgård ända upp till norska gränsen. Tjockleken på oljan varierar från plats till plats, det finns både tunna band och tjocka klumpar.  Vind och strömmar kommer från sydväst så oljan rör sig mot land och når fram inom 24 timmar. Kosterskärgården kommer att drabbas först. 

Där oljan är tjock och klumpig, som vid Koster, går den att sanera. Där oljan är ett jättetunt skimmer kommer det att dunsta bort. Däremellan finns flera möjliga tjocklekar, oklart hur mycket av det som är saneringsbart. Kustbevakningen gör nu överflygningar för att kunna bedöma omfattningen. Än så länge vet man att oljan är tjock, och saneringsbar, i Kosterskärgården och vid Göteborg.

– Det finns tjockare fraktioner utanför Göteborg som är bekämpningsbara och det är samma sak ovanför Strömstad, upp till Kosteröarna. Där sätter vi nu in åtgärder, säger Gunnar Persson på Kustbevakningen till Göteborgs-Posten.

Saneringsinsats planeras

KBV051, som också arbetade vid Godafoss grundstötningsplats i Hvaler, är redan på plats utanför Göteborg för att sanera det som kan saneras. Kustbevakningen har totalt tre oljesaneringsfartyg. Alla tre var aktiva vid grundstötningen, vilket gör att de andra två fartygen nu är otillgängliga på grund av oljestädning. Kustbevakningen hoppas få låna några enheter från norrmännen. Dessutom kommer flera strandbekämpare att sättas in; mindre plåtbåtar som kan arbeta på grundare vatten.

90 kubik vid starten

Det är ännu oklart hur stor oljemängd som har läckt ut. Fartygets tankar hade pumpats så tomma som det gick, och kvar vid start var 90 kubik. I kallt väder i stillaliggande fartyg blir oljan tjock, som sirap eller nästan som asfalt. När fartyget gör fart, och vattnet möjligen blivit varmare, kan oljan bli mer flytande igen och börja läcka ut.

Brottsutredning

En brottsutredning med rubricering miljöbrott har startats, berättar Kustbevakningens förundersökningsledare Gunnar Persson till Ekot. Det är norska motsvarigheten till Sjöfartsverket som inspekterat fartyget och givit klartecken till förflyttning av fartyget. Danska myndigheter var också informerade om transporten, eftersom Odense är destinationsorten. Svenska myndigheter var inte informerade om att transporten genomfördes, juridiskt var det inte nödvändigt. (Men kanske önskvärt, för att upptäcka eventuellt läckage tidigare.) Norska myndigheter gjorde bedömningen att fartyget inte skulle läcka under transporten.

Mer fakta: Radio Väst

Oljeläckage längs Bohuskusten och vid Koster

Godafoss-incidenten har fått en oväntad fortsättning – och en olycklig sådan. Bohuskusten kommer att  träffas av olja inom 24 timmar. Fartyget har läckt olja under hela bogseringen från Norge till Odense. Detta upptäcktes idag kl 1440 när fartyget var i jämhöjd med Göteborg.

Oljestrimma längs hela Bohuskusten

Kustbevakningen gick ut med nyheten kl 1440 idag, när de fått meddelande om oljeläckage under pågående bogsering. Flygplansspaning konstaterar en synlig oljestrimma längs hela bogseringsvägen, via Koster och ner längs hela Bohuskusten. Oljan förväntas nå vår kustlinje inom ett dygn. Oljan är närmast vid Koster, där den har 5 nautiska mil (nm) kvar till Ursholmen.

Säg Ursholmen till vilken seglare eller paddlare du vill, och de får något drömmande i blicken. Ursholmen ingår i Kosterhavets nationalpark och är smått legendarisk, en vacker ö omgiven av många grynnor, och med Sveriges mest västra fyr. En ö många av oss längtar tillbaka till. Att Ursholmen och fler delar av Kosterhavets Nationalpark nu ska geggas in med olja får mitt hjärta att gråta. Så förbaskat onödigt.

Första tanken när radionyheten kommer är: men hur gick det här till?! Jag har följt räddningsarbetet på grundstötningsplatsen, och hört olika arbetsledare rapportera i både svensk och norsk radio. Fartyget skulle till närmsta hamn i Norge och alla var lyckliga att incidenten fått ett såpass lyckligt slut, det kunde gått så mycket värre.

Oljebältet är 5,5 landmil långt

Nu undrar jag: Efter att alla räddningsinstanser gjort ett fantastiskt jobb på grundstötningsplatsen och tagit alla rätta beslut – hur kunde detta ske? Hur kan man rädda ett unikt område (Hvaler) och sedan riskera både Koster och hela Bohuskusten? En räddningsinsats handlar om riskeleminering – en sådan är att flytta ett fartyg till närmsta hamn och lagningsplats. Och där säkerställa att läckaget har stoppats innan fartyget får lämna hamn igen. Det finns varv i Norge. Visserligen dyrare. Men efter att fartyget redan orsakat miljöproblem och en dyr aktionsnota borde norska och svenska myndigheter ha rätt att ställa krav på rederiet och val av lagningsplats. Pumpades de två läckande tankarna inte tomma medan fartyget var vid kaj i Norge som planerat? Och lagades permanent innan fartyget släpptes till sjöss igen?

I skrivande stund finns inga fakta om vem som tagit vilka beslut. Och det spelar egentligen ingen roll. Den bohuslänska skärgården kommer ändå att få betala priset.

Godafoss nu loss och på väg till hamn

Godafoss är loss från grundet i Hvalerskärgården i Kosterhavets nationalpark och kommer att bogseras i hamn på norska sidan. När containerlasten plockats av fartyget lossade det från grundet. Saneringsarbetet har gått bra, och oljelänsor sattes snabbt runt fartyget. Räddningsinsatsen bedöms som mycket lyckad och grundstötningen har fått små konsekvenser jämfört med den potentiella faran med två tjockoljetankar på vardera 250 000 liter med läckande olja. Väldigt lite av oljan nådde land tack vare rådande vindar, och när 1600 sjöfåglar kontrollerades hade ett 50-tal oljeskadats. Miljönotan har ändå blivit stor: hundratals ton olja läckte ut. Många ton plockades upp av Kustbevakningens fartyg från Sverige och Norge, oklart hur många.

Isen försvårar arbetet kring Godafoss

Efter några dagar med gynnsamt, stilla väder vid  grundstötningsplatsen vid Hvaler har nu arbetssituationen ändrats. Det kalla, lugna vädret har ökat isbildningen. Isen gör att det nu är svårare att fånga upp oljan som flyter i havet.

Fartygets två läckande tankar har ännu inte pumpats tomma. Beslut om detta, och lämpligheten i att pumpa dem tomma, är fortfarande inte taget. Däremot pågår arbetet med att lätta fartygets vikt genom att lossa containers från fartygsdäcket. Än så länge står fartyget på, men förhoppningen finns att hon ska gå flott när lastvikten minskar.