Meteorologisk vår!

Lämna ett svar

Sådär, då bekräftar SMHI det vi lokalt redan känt på oss – våren är här! Ett antal platser i Bohuslän har idag uppnått den meteorlogiska defintitionen på vår: dygnsmedeltemperatur över 0 grader sju dagar i rad. Koster, Väderöarna och Tjörn till exempel. Första dagen av de sju räknas då som vårens ankomst i efterskott, alltså anlände våren den 7 mars. Följ vårens ankomst på SHMI:s vårkarta.

Dimman är här

Ett annat säkert vårtecken är att havsdimman har kommit. I morse var det dimma både över havet och Gullmaren, så nu börjar havet anpassa sin temperatur efter land. Dags att montera kompassen med andra ord.

Gåsöarkipelagen i gråväder

Lämna ett svar

Äntligen dags för paddling. Månadsturen med Friluftsfrämjandet hade skjutits upp flera helger i rad pga blåsiga lördagar eller för mycket is … men nu är det dags!

Det blåste småspik under natten och prognosen var osäker. Antingen skulle det blåsa 7 m/s eller 12, och vinden skulle vrida från väst till syd under dagen. Vi chansade på att Gullmaren skulle vara läad nog för att paddla vid Lysekil. Backup-planen var Bassholmen och sista avgörandet skulle tas på morgonen, innan tjejerna från Vänersborg hunnit ta färjan över Gullmaren. Första kiken ut genom frukostfönstret visade vindstilla, men när jag gläntade på lägenhetsdörren hördes bruset från brytande sjöar. Lustigt nog kom de från syd så vindskiftet hade redan skett, och dagen skulle innebära mojnande vind. Årets första gemensamma utfärd på hemmaplan alltså! 🙂

Isättningsplats Pinnevik

Himlen var grå, och medan vi stuvade i grejerna i kajakerna börjande det dugga. Men vad gjorde det, vi var laddade och luften luktade vår. För en vecka sedan var Pinneviken till hälften fylld av isflak, nu låg sanden ren. Första solglimten kom just när vi lade ut. Alla med stora leenden.

Planen var att paddla söderut i Gullaren till sydsidan Gåsö, luncha där och fånga vindskiftet över till syd, och sedan surfa tillbaka med sydvinden. Nu blev det motvind från start istället, men vi behöll färdplanen. Ut från Pinnevik och över Stångholmesund och genom södra smyghålet vid Stångholmen. Sen jobbar vi lite i vågorna mellan den och Flatholmen. Ute i väst ser vi vågorna bryta mot klipporna och bruset bär in till oss.

Tina med vy västerut, dyningarna börjar lägga sig.

Det fina med att bo både vid havet och vid en fjord är valmöjligheten. Blåser det för mycket på utsidan, eller går gammal sjö, så paddlar man öarna på insidan istället, i fjorden. Tampas med vågorna kan man göra ändå, i passagerna mellan öarna eller där man väljer att ta en sväng på utsidan en ö.

I lä under Flatholmen samlar vi ihop oss igen och spanar in de söta små klippvikarna som finns där. Vänersborgstjejerna har inte paddlat vid Lysekil förut, så vi måste ju tipsa om området, hehe. Jag konstaterar att förra veckans domino-is har smält bort.

Förra veckans domino-is ovanpå kobben

Vi glider vidare längs Flatholmens insida och mot Tornholmen. Solen har försvunnit igen. Två av oss är halvförkylda, en har ”vasaloppsarmar” och en gör sin första vinterpaddling någonsin och paddlade senast i september, så vi tar det lugnt. Vi stångas med vågorna i sundet över till Gåsö och glider sen in i norra bukten för att vila i lä. Vågbrus i luften och mäktig natur. Marina undrar om sälarna brukar vara här och innan vi hinner svara nej ploppar ett huvud upp nära oss.

Vi paddlar vidare in i bukten och ser en Jesus-svan som får oss att fnissa till. Svanen står på vattenytan! I allt det gråa går isflaket ton i ton med havet. Vi är dagens enda färgklickar. Svanen lättar när vi paddlar närmare. Vi snirklar oss vidare och hittar en ministrand i lä, där tar vi lunchpaus. Tjejerna tycker att Gåsö är ett vackert paddlingsområde.

Fikastrand i Gåsöarkipelagen, nära Pittleholmen

Gåsö – en ö med drömlägen

Efter en kort lunch – det är kyligt i duggregnet – paddlar vi vidare mot Pittleholmen, och gör ”turiststopp” vid drömvillan med sin egen badvik, och det nybyggda grannhuset i nästa vik. Sen paddlar vi hemåt.

På väg hemåt med Lysekils kyrka framför oss

Vågsurf

Lite våglek vill vi ha, så efter Flatholmen paddlar vi utåt i sjöarna, går på utsidan Humlesäcken och surfar en i taget in genom Kramkistan vid Stångehuvud. Skoj och bra fart! Stora leenden igen. Innanför är det lä och snirkligt. Här är vackert. Sen är det bara att paddla igenom Stångholmesund så är vi tillbaka i Pinnevik.

Vi avslutar dagen med fisksoppa och efterrätt på Old House Inn. Vi är överens om att hade turen inte varit inbokad så hade nog ingen av oss kommit iväg ut idag. Gråvädret lockade inte. Ändå har vi haft en underbar dag, och njutit av allt det vackra och vår upptäcktsfärd. Fjärde mars blev en skön dag!

Dessert_old_house_inn

Ny bytesmarknad online

Lämna ett svar

Sugen på att byta kajak, eller att sälja lite prylar? Eller att hitta dina prylar till ett bra pris. Då kan ”Bytkajak” vara rätt plats.

Tidningen Paddling lanserade igår tjänsten Bytkajak.

Bytkajak.se

Så här beskriver de tjänsten:

”Idag smygöppnar vi vår nya webbtjänst Bytkajak! Vår ambition är att Bytkajak skall vara en plats där du skall kunna hitta nytt och begagnat från både branschens aktörer och privatpersoner. En annonsmarknad där du kan hitta din nya kajak eller annonsera ut din gamla (andra paddelrelaterade prylar också förstås). Allt på ett enda ställe oavsett fabrikat eller modell, smakfullt presenterat. Enkelt.”

Bra att veta:

Prenumeranter på Paddling annonserar gratis
webbplatsen kommer att utvecklas mer under våren

Strandskatan har kommit

Lämna ett svar

Strandskatan har kommit tillbaka till Bohuslän efter vintern. Den har setts i Kosterhavets nationalpark och av paddlare här i Lysekil igår. Tydligen styrs strandskatan av ljuset istället för av temperaturen och brukar komma tillbaka första eller andra veckan i mars.

Kajakrapporten ser fram emot att höra den på nästa paddeltur! 🙂

30 sjömil långt oljebälte

Lämna ett svar

Fartyget Godafoss som är under bogsering till Odense läcker olja. Oljebältet är nu 30 sjömil långt. Fartyget befinner sig sydväst om Göteborg och enligt nuvarande uppgifter fortsätter bogseringen. Det är oklart vilka insatser som görs ombord för att stoppa läckaget.

Olja spridd över 30 sjömil

Oljan finns från Göteborgs södra skärgård ända upp till norska gränsen. Tjockleken på oljan varierar från plats till plats, det finns både tunna band och tjocka klumpar. Vind och strömmar kommer från sydväst så oljan rör sig mot land och når fram inom 24 timmar. Kosterskärgården kommer att drabbas först.

Där oljan är tjock och klumpig, som vid Koster, går den att sanera. Där oljan är ett jättetunt skimmer kommer det att dunsta bort. Däremellan finns flera möjliga tjocklekar, oklart hur mycket av det som är saneringsbart. Kustbevakningen gör nu överflygningar för att kunna bedöma omfattningen. Än så länge vet man att oljan är tjock, och saneringsbar, i Kosterskärgården och vid Göteborg.

– Det finns tjockare fraktioner utanför Göteborg som är bekämpningsbara och det är samma sak ovanför Strömstad, upp till Kosteröarna. Där sätter vi nu in åtgärder, säger Gunnar Persson på Kustbevakningen till Göteborgs-Posten.

Saneringsinsats planeras

KBV051, som också arbetade vid Godafoss grundstötningsplats i Hvaler, är redan på plats utanför Göteborg för att sanera det som kan saneras. Kustbevakningen har totalt tre oljesaneringsfartyg. Alla tre var aktiva vid grundstötningen, vilket gör att de andra två fartygen nu är otillgängliga på grund av oljestädning. Kustbevakningen hoppas få låna några enheter från norrmännen. Dessutom kommer flera strandbekämpare att sättas in; mindre plåtbåtar som kan arbeta på grundare vatten.

90 kubik vid starten

Det är ännu oklart hur stor oljemängd som har läckt ut. Fartygets tankar hade pumpats så tomma som det gick, och kvar vid start var 90 kubik. I kallt väder i stillaliggande fartyg blir oljan tjock, som sirap eller nästan som asfalt. När fartyget gör fart, och vattnet möjligen blivit varmare, kan oljan bli mer flytande igen och börja läcka ut.

Brottsutredning

En brottsutredning med rubricering miljöbrott har startats, berättar Kustbevakningens förundersökningsledare Gunnar Persson till Ekot. Det är norska motsvarigheten till Sjöfartsverket som inspekterat fartyget och givit klartecken till förflyttning av fartyget. Danska myndigheter var också informerade om transporten, eftersom Odense är destinationsorten. Svenska myndigheter var inte informerade om att transporten genomfördes, juridiskt var det inte nödvändigt. (Men kanske önskvärt, för att upptäcka eventuellt läckage tidigare.) Norska myndigheter gjorde bedömningen att fartyget inte skulle läcka under transporten.

Mer fakta: Radio Väst

Oljeläckage längs Bohuskusten och vid Koster

Lämna ett svar

Godafoss-incidenten har fått en oväntad fortsättning – och en olycklig sådan. Bohuskusten kommer att träffas av olja inom 24 timmar. Fartyget har läckt olja under hela bogseringen från Norge till Odense. Detta upptäcktes idag kl 1440 när fartyget var i jämhöjd med Göteborg.

Oljestrimma längs hela Bohuskusten

Kustbevakningen gick ut med nyheten kl 1440 idag, när de fått meddelande om oljeläckage under pågående bogsering. Flygplansspaning konstaterar en synlig oljestrimma längs hela bogseringsvägen, via Koster och ner längs hela Bohuskusten. Oljan förväntas nå vår kustlinje inom ett dygn. Oljan är närmast vid Koster, där den har 5 nautiska mil (nm) kvar till Ursholmen.

Säg Ursholmen till vilken seglare eller paddlare du vill, och de får något drömmande i blicken. Ursholmen ingår i Kosterhavets nationalpark och är smått legendarisk, en vacker ö omgiven av många grynnor, och med Sveriges mest västra fyr. En ö många av oss längtar tillbaka till. Att Ursholmen och fler delar av Kosterhavets Nationalpark nu ska geggas in med olja får mitt hjärta att gråta. Så förbaskat onödigt.

Första tanken när radionyheten kommer är: men hur gick det här till?! Jag har följt räddningsarbetet på grundstötningsplatsen, och hört olika arbetsledare rapportera i både svensk och norsk radio. Fartyget skulle till närmsta hamn i Norge och alla var lyckliga att incidenten fått ett såpass lyckligt slut, det kunde gått så mycket värre.

Oljebältet är 5,5 landmil långt

Nu undrar jag: Efter att alla räddningsinstanser gjort ett fantastiskt jobb på grundstötningsplatsen och tagit alla rätta beslut – hur kunde detta ske? Hur kan man rädda ett unikt område (Hvaler) och sedan riskera både Koster och hela Bohuskusten? En räddningsinsats handlar om riskeleminering – en sådan är att flytta ett fartyg till närmsta hamn och lagningsplats. Och där säkerställa att läckaget har stoppats innan fartyget får lämna hamn igen. Det finns varv i Norge. Visserligen dyrare. Men efter att fartyget redan orsakat miljöproblem och en dyr aktionsnota borde norska och svenska myndigheter ha rätt att ställa krav på rederiet och val av lagningsplats. Pumpades de två läckande tankarna inte tomma medan fartyget var vid kaj i Norge som planerat? Och lagades permanent innan fartyget släpptes till sjöss igen?

I skrivande stund finns inga fakta om vem som tagit vilka beslut. Och det spelar egentligen ingen roll. Den bohuslänska skärgården kommer ändå att få betala priset.

Godafoss nu loss och på väg till hamn

Lämna ett svar

Godafoss är loss från grundet i Hvalerskärgården i Kosterhavets nationalpark och kommer att bogseras i hamn på norska sidan. När containerlasten plockats av fartyget lossade det från grundet. Saneringsarbetet har gått bra, och oljelänsor sattes snabbt runt fartyget. Räddningsinsatsen bedöms som mycket lyckad och grundstötningen har fått små konsekvenser jämfört med den potentiella faran med två tjockoljetankar på vardera 250 000 liter med läckande olja. Väldigt lite av oljan nådde land tack vare rådande vindar, och när 1600 sjöfåglar kontrollerades hade ett 50-tal oljeskadats. Miljönotan har ändå blivit stor: hundratals ton olja läckte ut. Många ton plockades upp av Kustbevakningens fartyg från Sverige och Norge, oklart hur många.

Isen försvårar arbetet kring Godafoss

Lämna ett svar

Efter några dagar med gynnsamt, stilla väder vid grundstötningsplatsen vid Hvaler har nu arbetssituationen ändrats. Det kalla, lugna vädret har ökat isbildningen. Isen gör att det nu är svårare att fånga upp oljan som flyter i havet.

Fartygets två läckande tankar har ännu inte pumpats tomma. Beslut om detta, och lämpligheten i att pumpa dem tomma, är fortfarande inte taget. Däremot pågår arbetet med att lätta fartygets vikt genom att lossa containers från fartygsdäcket. Än så länge står fartyget på, men förhoppningen finns att hon ska gå flott när lastvikten minskar.

Oljeläckage i Kosterhavets nationalpark

Lämna ett svar

text kommer

Freya Hoffmeister paddlar Sydamerika runt

Lämna ett svar

Efter att ha solopaddlat Australien runt på 332 dagar offentliggör Freya Hoffmeister nu sitt nästa projekt: att paddla Sydamerika runt som första person någonsin. En nätt liten paddlingstur på 22 000 km. Starten sker i september 2011.

När Freya som första kvinna, och andra person någonsin (efter Paul Caffyn) paddlade Australien runt gjorde hon hela resan i ett sträck. 245 dagar paddling, och 87 vilodagar, och totalt dryga 13.700 km. Denna gång väljer hon att inte vara borta från sin son nonstop, och delar in paddlingen i tre etapper.

Freya Hoffmeister logo South America

I september 2011 startar hon i Valparaiso, Chile och paddlar söderut i Stilla Havet. Hon rundar Cap Horn, ökänt för sitt häftiga väder, och fortsätter via Atlanten till Buenos Aires, Argentina. Etappen på 7500 km beräknas ta 8 månader. Om vädret inte tillåter rundning av Cap Horn paddlar Hoffmeister eventuellt ”insidan” via Magellansundet.

Etapp 2 startar i september/oktober 2012. Freya paddlar norrut i tropiska vatten, genom doldrums (stiltjebälten söder och norr om ekvatorn), passerar ekvatorn och kommer att stöta på tropiska stormbyar (squalls) under etappen upp till Caracas, Venezuela. Även denna etapp beräknas ta 8 månader och är 8000 km lång.

Etapp 3 startar i september/oktober 2013 och beräknas vara klar i maj 2014, då Freya Hoffmeister fyller 50 år. Etappen går från Caracas via Panamakanalen över till Stilla Havet. Därifrån bär det söderut till målgången i Valparaiso. På vägen passeras Columbia, Peru, Equador (med Galapagosöarna ute i väst) och Ekvatorn igen.

Ingen har tidigare paddlat Sydamerika runt. Chansen är stor att Hoffmeister blir först. Hon har en historik av att slå rekord när hon ger sig ut och paddlar. Island runt gjorde hon på rekordet 33 dagar, Nya Zeelands sydö rundades på rekordtiden 77 dagar, som första solokvinna.

Följ Freya Hoffmeister här på Kajakrapporten och på Hoffmeisters webbplats.

Norskt team rundar Sydgeorgien

Lämna ett svar

Fyra norska paddlare blev de första att paddla Sydgeorgien runt utan support, de hade med sig all mat och utrustning själva i kajakerna.

På kartan ligger Sydgeorgien ”till höger om” Antarktis landtunga som sticker upp mot sydamerika. Ögruppen är väderutsatt, har gott om pingviner och elefantsälar, och ligger långt från civilisationen.

Expeditionsdeltagarna i Louisa Bay efter genomförd rundning.

Expeditionen började med att flyga till Falklandsöarna och sedan ta sig över till ögruppen via sex dagars seglats. De satte upp en bas vid en gammal norsk valstation, i Grytviken och paddlade runt ögruppen på 20 dagar, med tältövernattningar iland. Mest dramatiskt var den morgon då Sigrid kom ut ur tältet och konstaterade att en ton tung säl kravlat över hennes kajak … som inte var sig lik.

Läs och se expeditionsbloggen här.

Israpport nyårsafton 2010 Sotenkanalen

Lämna ett svar

Öppet vatten i Lysekil men idag stundade den traditionella nyårspaddlingen i Sotenäskanalen med Friluftsfrämjandet Munkedal.

Vi lade i strax norr om bron, där det fanns en gräsplätt. En vit sådan. Vi gjorde i ordning kajakerna och rutschade i från strandkanten.

Vi paddlade söderut först och kom en bit söder om bron. Sen tog det stopp, med rejält tjock is, den låg så långt vi kunde se.

Norr om bron och inne i själva kanalen var det öppet vatten i rännan. Det låg ett tunt issjok vid pålarna på två ställen men dem paddlade vi igenom så att de bröts loss och flöt undan in i en vik. Vi kunde paddla hela kanalen, till den norra änden. Där vi kunde se kanalen förgrena sig åt väster bland öarna, och norrut tog det stopp. Kanske hade vi kunnat jobba oss genom isen en bit till, men det två svanarna framför oss kände sig fångade mellan oss och iskanten, vi valde att vända hemåt. Strömmen och vinden från syd hade nu ökat i kanalen, de tunna issjoken drev undan och vi pratade om att stormen imorgon kanske kan öppna upp kanalen lite.

En kort och härlig tur, som avslutades med fika uppe vid bron innan hemfärd. Temperaturen? Ja, minus i alla fall, och härlig sol även denna gång.

Israpport Gåsö 30 december 2010

Lämna ett svar

Det går inte längre att paddla runt Gåsö. Kajakrapporten tog en paddelsväng från Lysekil idag och kunde konstatera att västsidan Gåsö hade tre cm is.

Efter en veckas väder med minus 10 på nätterna och bara vind från öst har isen lagt sig på läade ställen ute i skärgården. Havet är fortfarande öppet men Gåsö läar sin egen västsida. Idag blåste det väst, med ström från sydväst, så ett av sunden västerut från Gåsö hade redan brutits upp, och på väg ut till Gåsö möttes jag av små, drivande isflak.

Ute i väst, mot havsranden gick det att skymta en vit linje mot horisonten. Detsamma åt Kornöhållet. Inte värt att ge sig längre ut.

Flatholmen: viken på norra sidan Flatholmen är ännu mer läad. Isen är nu ca 10 cm tjock där, och viken är nästan helt isfylld.

Lysekil: inne runt Lysekil kommer det och går. Antingen är det is vid isättningsplatserna och öppet utanför Stångholmesund och i Gullmaren. Eller så är det öppet inne vid land och is längre ut, så man har paddlingsbart vatten bara inne i sundet.

Israpport Bassholmen annandag jul 2010

Lämna ett svar

Dagens paddeltur med Friluftsfrämjandet Lysekil gick till Bassholmen och Nordströmmarna. Som vanligt strålande sol – ja, av någon anledning är det alltid sol på Friluftsfrämjandets turer. Snö, orörd natur, vindstilla och tio minusgrader. Vackert!

Lysekils egna vatten är isfria, men idag är det en front på väg in, och vind, så Bassholmen är ett vintervackert alternativ. Planen var att det strömmande vattnet skulle borga för att det var isfritt.

Vi satte i vid Flatöfärjan. Viken var frusen medan bryggan stack ut i fritt vatten. Några valde att knuffa sig fram över vikens is, några satte i från bryggan. Paddlingen västerut mot Bassholmen var vacker. En öppen ränna i mitten, bitvis ordentligt öppet, medan vi på andra ställen kunde leka med nattisar, och några flernättersisar som vi kunde ta oss fram igenom.

Vid Bassholmens nordöstra hörn tog det oväntat stopp. Isen var för tjock. Borta i väster kunde vi se fronten dyka upp ovanför horisonten. Några vindstråk nådde oss emellanåt, det var inte längre helt vindstilla.

Vi valde att testa andra hållet. Tillbaka till Flatöfärjan och ut i Koljöfjorden. Där var det fortfarande öppet! Norr om Flatösundet låg det flernättersis mellan fastlandet och närmsta ön, men längre ut, och söderut var fjorden öppen. Vi fick en fin strandfika en bit söderut längs Koljöfjorden innan vi paddlade tillbaka och var i land kl 14, lagom till de första snöflingorna.

Vi konstaterade att fortsätter det kalla vädret ett tag till, som utlovat, så är Bassholmens vatten snart helt stängda för paddling.

På turen såg vi säl, räv och två havsörnar nära den viken vi fikade vid.