Lysekils kulturvecka

Lysekils kulturvecka 2011 pågår för fullt. Här hittar du hela programmet.

Lysekils kulturvecka arrangeras för tredje gången och innehåller många programpunkter. Filmvisningar, konstutställningar, författarbesök, guidad vandring i Lysekil och på Stångehuvud, konserter, barnaktiviteter, öppet skepp mm. Programpunkter finns både dagtid och kvällstid.

Lysekil kungstorget

Lysekil Kungstorget med scen, musik och handel

Här är några godbitar:

  • På Oscars hålls gratis utställningar och föredrag hela veckan.
  • Nanna-Kristina Jonsson, konstnärinnan har öppet hus hemma i Gula villan vid Havets Hus
  • Öppet skepp på Kvartsita och Westkust
  • Visning av Curmans villor
  • 2 timmars guidad vandring i Lysekil, gratis
  • Filmvisning Hitlerstenen på Folkan
  • Jussi Björling-utställning på Folkan
  • Konsert med Wienerkapellet, tema Jules Sylvain.
  • Skaldjursresan lördag 1 oktober med scen, Årets kock, fiskauktion mm på Kungstorget.
  • Skaldjursrätter hela veckan på Lysekils olika restauranger, liksom övernattningspaket hos hotellen för att fira hummerpremiär och skaldjurssäsong.

Lysekils kulturvecka 2011, hela programmet

Filmvisning med Northern Light – Vildmarkshav

Segelbåten Northern Light genomförde år 2000-2010 Expedition Vildmarkshav i Södra Oceanen. Nu startar turnén med HD-filmen med Rolf Bjelkes och Deborah Shapiros upplevelser. Missa inte detta tillfälle att uppleva djur och natur på subantarktiska öar.

Northern Light vildmarkshav södra oceanen

Ni känner säkert igen namnen. Bjelke och Shapiro har de senaste trettio åren genomfört flera exceptionella seglatser med Northern Light: Arktis-Antarktis var deras första expedition. På nästa seglats, 1990-1992, övervintrade de på Antarktis genom att låta Northern Light frysa fast i isen. Och så har de fortsatt, de hade drabbats av Polarfebern som Deborah Shapiro uttrycker det.

Northern Light expedition VildmarkshavNu har de avslutat sin största expedition hittills, tio år lång. Färden gick till Södra Oceanen, havet runt Antarktis. Detta är jordens största vildmarksområde, större än Europa och Asien tillsammans. Här har de seglat fyra sommarsäsonger i rad under expeditionen och besökt olika öar. Några av öarna har det krävts specialtillstånd för att få besöka.

– Vi har upplevt förstummande vackra öar med ett rikare djurliv än vi någonsin kunnat föreställa oss, berättar de. Vi lyckades ta oss iland på öar som besöks mycket sällan, på grund av sitt ogästvänliga klimat. Platser opåverkade av människor med ett djurliv de flesta har svårt att föreställa sig. Vi vill gärna dela med oss av våra upplevelser.

Northern Light vid Sydgeorgien

Northern Light vid Sydgeorgien. Foto: Bjelke/Shapiro

Filmvisning Sverige runt

Bjelke och Shapiro inleder en turné runt Sverige med filmen Vildmarkshav som just blivit klar.  Missa inte detta tillfälle! Lysekil och Partille är de enda västkustorter som får besök i höst, övriga får vänta till nästa år. Filmen är inspelad i HD, är 100 minuter lång och visningen inleds med en introduktion av Rolf Bjelke och Deborah Shapiro. Efter filmen ges utrymme för frågestund och diskussion. Se hela turnéplanen.

Se filmen i Lysekil

Torsdag 13 oktober kl 19 visas filmen i Lysekil, på Folkan, för 150 kr. Förköp görs via folkan@folketshuslysekil.se. Vänta inte för länge för det kommer att bli slutsålt. Samtidigt kan boken Vildmarkhav köpas för 300 kronor mot rekommenderade priset 475 kr.
10-11 oktober visas filmen på Partille Kulturum, förköp www.webbiljett.se/partille.

Northern Light wedellsäl Deborah Shapiro

Wedellsäl på Sydshetlandsöarna, och Deborah Shapiro. Foto: Bjelke/Shapiro

Se hela turnéplanen

Filmen Vildmarkshavs turnéplan finns på Northern Lights webbplats. Bjelke och Shapiro räknar med att resa runt med filmen under 2012 och därefter ta semester januari 2013.

Northern Light segling
Läsa mera: En bra intervju på DN, som gjordes 2 dygn efter Northern Light angjort hemmahamnen Fiskebäckskil efter expeditionen.
Foton: Copyright Bjelke/Shapiro, som givit tillstånd till publicering på Kajakrapporten.

 

Hysteriskt hummerpris

Årets första humrar har gått under klubban vid Göteborgs fiskauktion. Hummerpriset slog rekord.

Kilopriset för de första fem humrarna blev enorma 31 600 kronor rapporterar TT:s reporter på plats. Det är rekord. Här kan man verkligen tala om havets svarta guld.
Förra året gick premiärhumrarna för 7300 kr/kilot.

Högstbjudande var grossisten Hanssons Fisk, precis som förra året. ”Först är först” blev förklaringen på varför de bjöd högst.

De fem humrarna distribuerades sedan vidare. Tre av dem gick till Daglivs på Sankt Eriksgatan i Stockholm, som höll egen hummerauktion med dem. De resterande två gick till Feskarbrödernas butiker vid Frölunda torg och Nordstan, båda i Göteborg.

Kilopriser för premiärhumrar (källa TT):

2006:   1310 kr
2007:   2060 kr
2008:   1170 kr
2009:   1110 kr
2010:   7300 kr
2011: 31600 kr

Erik Jørgensen på slutspurten och i mål!

Erik Jørgensen som paddlar Skandinavien Runt har nått slutspurten och har idag gått i mål vid 13-tiden. När han slog läger igår hade han 12 km kvar. Från starten den 5 april har han paddlat 6220,3 km till målet i Virojoki.

Så här skriver Erik efter målgången:

”Jeg sidder jeg med en speciel føles, turen er slut, målet er nået. Jeg er stolt og glad over jeg nåede mit mål og jeg er på vej hjem. Men det er også så tomt, som jeg skrev om i går.”

Egentligen hade Erik tänkt paddla närmare målet igår men ändrade sig:

”En mærkelig dag, skulle gerne blive den sidst sådan rigtige rodag, men min krop var træt, det var køligt … Jeg roede der ud af, vinden var forsat så kraftig at bølgerne i det åbne, var en 50 cm, tætte og træls, men det gik fint, tempoet var ikke super højt, men fint.

Så dagen gik stille og roligt og pludselig gik det op for mig at der ude 10 km frem, der lå Rusland, nu var det ikke Finsk skov og øer jeg kun kunne se, men nu også Russisk, specielt at tænke på at det er 174 dage siden jeg sidst så noget af Rusland, noget længer væk. Jeg kom frem næsten til grænsen og drejede mod nord. Her i en lille vig lå en campingplads. Blev pludselig meget træt kunne umuligt ro de sidst 12 km i dag. Arg ikke helt det var dages mål, havde overvejet at ro endnu tætter på mål, men synes også jeg skal ro lidt i morgen før jeg kommer til mål, ville være mærkelig at pakke sammen for at ro en km.”

Erik Jørgensen i kajak

Han avslutar inlägget med att säga att ”imorgon går färden vidare och inträffar inget oväntat blir det målgång”. Med andra ord borde han just nu sitta och skriva på målgångstexten … eller prata med eventuella journalister som dykt upp på plats. (Vilket han gjorde … beskedet om målgång kom på webben först 2 timmar efter denna artikel publicerats första gången).

Antal lägerplatser

Igår slog han läger för 136e gången på 174 dagar. (övriga dagar har varit dubblettdagar).

Upplevelser i mängder

Erik startade i Kirkenes den 5 april i år och har mött våren på Barents hav, liksom försommaren ett antal gånger medan han paddlade söderut längs norska kusten. Bohuslän passerade han de extra varma dagarna i månadsskiftet juni-juli. Han tog sträckan norska gränsen – Göteborg i ett nafs, på två dagar.  Samtidigt som Ulrika Larsson startade paddlingen Danmark runt avslutade Erik Blå bandet runt Sverige uppe i Haparanda. Sen har han ångat på nerför finska kusten trots septemberstormarna och har nu Ryssland framför fören igen.

Paddlingsinsatsen

Tar man 175,5 paddlingsdagar och delar med totaldistansen 6220 så har Erik paddlat 35,4 km/dag … Då är distansen fördelad även över vilodagarna. I verkligheten har Erik paddlat längre per dag. Hans plan var att paddla cirka 4 mil om dagen och vi som följt honom vet att det ofta blivit 5 mil. Och mer ändå ibland.

Totalt sett en enorm prestation. Gratulerar till en fantastisk insats Erik!

På väg till Stockholm

Nu är Erik tillsammans med danska vänner på väg hemåt, via Stockholm för att möta juryn för Blå bandet. I glädjeyran var det ingen som brydde sig om färjetider. Väl framme i Helsingfors hade färjan för dagen redan avgått. De har fortsatt till Turku och hoppas få plats på färjan till Stockholm där.

Vägen vidare

Fortsätt gärna hålla utkik på Eriks webbplats komud.dk. Han kommer att publicera mycket mer från paddlingen Skandinavien Runt. Inte minst recensioner av den utrustning han använt. Och bilder, filmer och mer. Vissa delar av materialet behöver du antagligen betala prenumerationsavgift för att komma åt, men det är det säkert värt. Jørgensen vill att de som väljer att sponsra honom ska få lite mer, därav uppdelningen av materialet.

Ny bok på gång

Erik Jørgensen paddlade förra vintern Danmark Runt. Han nämner i sin text igår att det är en bok på gång. ”Snart kommer boken om Danmark rundt i isvinteren”.

Läsa mera:

Erik Jörgensens målgångsstory

 

 

Hyra kajak i Göteborg

Hyra kajak i Göteborgs skärgård för att paddla. Lista över kajakuthyrare i Göteborg, i alla fall de flesta. Både glasfiberkajak och plastkajaker finns att hyra, för veckotur, dagstur eller halvdag. Vissa kajakuthyrare erbjuder också timhyra.

Storleken på uthyrarna varierar, och därför också deras kajakutbud … och kringutbud av utrustning, butik med mera. Fråga dem gärna. Oavsett vilken uthyrare/plats du väljer för din paddling bör du ringa och förboka kajak.

Kajaker på strand, Stockenträffen 2010

If you are dialling from an international phone to rent a kayak, please delete the first zero and add +46 in the beginning.

  • Billdal, Maremotu Sea Kayak, 0701488503
  • Styrsö Havskajaker, 070-277 51 90
  • Önnereds brygga, Fiskebäck: Escape Outdoors, 031-69 19 50
  • Långedrags kajakuthyrning. Information: 031 – 29 78 76.
    Bokning: 070 – 567 05 90. Säkrast kl. 08.00 -10.00 eller efter 17.00
  • Göteborg city, Kanotcentrum, 031-139600
  • Göteborg city Lilla Bommen, Point 65, 031-15 01 03
  • Öckerö: Öckerö Båtsällskap har kajakcenter, 0731515984
  • Pipeisland på Rörö inom Öckeröarna.
  • Björkö Rent a boat, 031-92 92 35, 0703-14 08 30
  • Gottskärs kajak, i Kungsbackatrakten 0709-726519

Se också: Hyra kajak i Bohuslän (inkl. Marstrand).

Hummerpremiär 2011

Hummerpremiären är måndag 26 september i år. Det är stor händelse på kusten.

På Kornö har förberedelserna för hummerfisket pågått i flera veckor. Nya rep har köpts in. Kulor och välen har knutits in. Tinorna har setts över, lagats och stått framme på kajerna för att suga åt sig vatten från regnet. Eller lagts i sjön vid båtplatsen.

Hummerfiske Kornö förberedelser 568

Hummerfiske Kornö förberedelser 568

Hummerfiske Kornö förberedelser 568

Hummerfiske Kornö förberedelser

När man går runt nere i hamnen är det kul att höra snacket mellan hummerfiskarna. Det snackas tener, bådar och mading (bete). Några har fått tillräckligt med makrill i sommar för att salta in sin egen som mading. ”Makrill är bäst”. Andra har köpt hem salt sill. ”Vad fick du ge?”. ”250 kronor för 10 kilo”. ”Det var inte så illa, det går an”.

Alla är eniga om att det ska vara makrill eller sill – det måste blänka i vattnet. Och att madingen ska hunnit ruttna lite så att den doftar. Hummern lockas dit av doften, och använder också dofter för att kommunicera.

Strategi för tensättning

När startskottet går kl 07 måndag morgon gäller det att vara först vid de bästa grunden. Några kommer att ligga på plats med båten redan innan, och droppa tinorna direkt klockan slår 7. Sen åker tinorna upp och ner på samma plats i några veckor.

Båten rymmer inte alla 14 tinor en fiskare får ha, så båten måste göra flera turer tillbaka till kajen. Börja längst bort eller vid de närmaste grunden? Alla har sin favorittaktik.

Tjörnfiskare uppmanas avstå hummerfisket

Hummerfiskare på Tjörn uppmanas att avstå från hummerpremiären. Det är Kustbevakningen och Länsstyrelsen som avråder från hummerfiske så att tinorna inte blir ett hinder för oljesaneringen. Kustbevakningen skriver att hummertinor som ligger i vägen kommer att flyttas.

Oljepåverkad hummer?

Enligt länsstyrelsen kan hummern ha påverkats av oljan.

– Vi vet inte riktigt hur djupt oljan har gått, eller om den har påverkat djurlivet. Det kan också vara så att olja fastnar på fiskeredskap. Därför rekommenderar vi att inte fiska hummer mellan Mollösund och Klädesholmen, säger Stellan Elmer, fiskebiolog på länsstyrelsen till Göteborgs-Posten.

Hummerfiskarna tror inte hummern har påverkats och tänker inte avstå hummerpremiären. De väljer istället att lägga tinorna längre norrut och utanför saneringsområdet.

Hummerfiske dokumentärfilm

En härlig dokumentärfilm om hummerfisket. Filmad på Ramsö, Koster 1968 av svt .

 

Rea på kajaker

Kajakrea: så här på höstkanten säljs många kajaker till reapris. Framför allt från kajakuthyrarna. Vissa börjar redan i augusti. Här är en sammanställning för västkusten/Bohuslän

Här är direktlänkar till respektiva rea-sida:

Amerikansk hummer – fånga och få hittelön

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil genomför en kampanj under höstens hummerfiske. Fånga amerikansk hummer och få en femhundring per hummer.

Hummer jämförelse amerikansk hummer och europeisk hummer

Alla hummerfiskare uppmanas att via mobiltelefon rapportera in fångst av amerikansk hummer och sjuk hummer samt att ta hand om sådana fångster för laboratoriets räkning.

En femhundring per hummer

Laboratoriet betalar 500 kr i belöning för varje hummer som laboratoriet får tillgång till. Amerikansk hummer är en främmande art i svenska vatten och kan medföra introduktion av nya och mycket allvarliga sjukdomar och parasiter som kan drabba den inhemska hummern.

Ett tjugotal amerikanska humrar har redan rapporterats från Norge och kring Lysekil har fem amerikanska humrar fångats hittills.

Fiskeregler för kampanjen

Hummer som misstänks vara amerikansk hummer eller sjuk hummer får, efter att tillstånd via mobiltelefon erhållits, tas i land under 2011 och 2012 års fiskesäsonger oberoende av fångstmetod. Detta gäller all hummer dvs. oberoende av storlek och om yttre rom förekommer. Samtalet måste göras från fångstplatsen och nås inte kontaktpersonerna måste olovlig hummer genast sättas tillbaka i havet. Under samtalet ska fiskaren beskriva hummern och få klartecken på att behålla fångsten ombord.

Rapportera fångsten här:

Personal tillhörande Havsfiskelaboratoriet Lysekil
Nås på alla tider via sina direktnummer nedan:

  • Vidar Øresland 010-4784053
  • Mats Ulmestrand 010-4784048

Igenkänningstecken amerikansk hummer

Amerikansk hummer

Europeisk hummer

Färg

Svart till gröngul. Inga helt vita prickar på huvudet. Ofta gulaktiga.

Svart med blå nyanser. Vita prickar på huvudet.
Pannhorn

En eller flera taggar på undersidan.

Inga eller en tagg på undersidan
Taggar på klor Taggar delvis i två rader Taggar i en rad.
Stjärtlob, ovansida Ej helt svart, ibland gulaktig. Svart

Amerikansk hummer – oönskad art

Amerikansk hummer kommer ut i svenska vatten genom otillåten utsättning. Den amerikanska hummern kan förekomma på både grunt och mycket djupt vatten. På djupt vatten kan den undgå att fångas i hummertinor och ett bestånd skulle kunna byggas upp över tiden. Kunskapen om förekomst av amerikansk hummer i våra vatten är mycket låg och allmänhetens rapporter om amerikanska och sjuka humrar är därför nödvändiga.

Undantagstillstånd för hummerfisket

Undantag från gällande fiskeregler ges därför enligt ovan. Informationen sprids via posters som sätts upp i över 70 samhällen från Strömstad till Göteborgs södra skärgård.

Källa: Havsfiskelaboratoriet.

Hummer

Fakta om hummer. Hummern är ett intressant djur som man fortfarande inte vet allt om.

Hummer på Tjärnö marina laboratorium

  • Hummer (Homarus gammarus) lever på 10-30 meters djup, och kräver salthaltiga vatten.
  • Hummer föredrar klippbotten eller algbevuxna steniga bottnar, och behöver skyddade hålor.
  • Hummern lever kvar där den föds och förflyttar sig bara korta sträckor , max 4-5 km.
  • Temperatur är avgörande för hummern. Under 5 graders värme går den i vinterdvala. Vid 20-22 grader dör den.
  • Hummern kommunicerar genom dofter. Om en hona sänder ut en parningsdoft kan hannen uppfatta den på flera kilometers håll. Dofter sänds också ut för att markera revir.
  • Humrar kan bli upp till 75 cm långa (>4 kg) men exemplar över 30 cm är numera sällsynta (ca 1 kg).
  • Unga humrar ömsar skal 1-2 gånger per år och växer 1-2 cm per gång.
  • Vuxna humrar (honor) ömsar skal vartannat år och växer ca 3 cm varje gång.
  • Hummern kan bli minst 60 år gammal. Exakt hur gammal den kan bli vet man inte än trots forskning. Det går inte att se på storleken eftersom de växer utifrån mattillgång.
  • Hummern är nattaktiv.

Levnadsområde

Hummern är vanlig i Europa från den engelska kanalen till Norra Norge, men förekommer även söderut till Marocko, Medelhavet och Svarta havet. I Sverige finns den i Skagerakk, Kattegatt och i norra delen av Öresund. Från Halland och söderut är den däremot sällsynt.

Föda

Hummern är allätare. Den äter fisk, as, krabbor och bottendjur som musslor, snäckor och sjöborrar. För att öppna dessa använder hummern krossklon. Den andra klon, saxklon, använder hummern som plock- och skrapinstrument. Saxklon är mer precis än krossklon. Hummern kan också äta plankton genom att sila vatten, om inte annan föda erbjuds. Det förekommer också att den äter svagare humrar.

Skelett och ömsning

Hummer på TjärnöHummern är ett kräftdjur och har skelettet utanpå kroppen, det vill säga skalet är skelettet. För att växa behöver hummern ömsa skal. Detta görs genom att hummern backar ur skalet, med antenner, ögon och allt. När hummern ömsat skal är den mycket sårbar, den är som en geleklump och kan då ätas av fiskar. Den sårbara perioden pågår 3-4 veckor tills det nya skalet har bildats och hårdnat. Hummern gräver ned sig under stenar och tång och ligger helt still de två första veckorna. Senare kan den röra sig lite, om den måste. Under ömsningsperioden äter hummern plankton och sitt eget gamla skal för att få sig kalken igen. Det mesta av ömsskalet äts upp, dels av hummern, dels av fiskar.

Så funkar ömsning

Människor består till 70 procent av vatten, hummern ännu mer. För att ömsa skal trycker hummern ut allt vatten ur musklerna  så att kroppen blir mindre. Sen pressar hummern upp skalet vid slutet av ryggskölden och backar ut. Väl ute pumpar hummern upp musklerna igen så den blir så stor som möjligt, och ligger sedan still så att ett skal bildas för den storleken. Honan ömsar gärna direkt efter parning så att hon har skydd av hannen medan hon är som mest sårbar.

Fortplantning

Hummern blir könsmogen vid 5-8 års ålder. För fortplantning krävs minst 15 graders vattentemperatur och vatten med marin salthalt. Parningen sker på sensommaren omedelbart efter skalömsningen. Honan bär kvar spermierna inom sig och befruktar äggen nästa sommar.  Efter ytterligare ett år kläcks äggen till larver och släpps ut i vattnet. Där driver de omkring 2-6 veckor innan de börjar leva på botten. Från parning till födsel tar det alltså två år.

Hummerfiske

Hummerpremiären som infaller den första måndagen efter den 20 september är en viktig händelse i kustsamhällena. Dels är det en tradition och många tar semester för att delta i hummerfisket, dels är hummer en värdefull fångst med högt kilopris (upp till 1000 kr/kilot första dagarna på fiskeperioden.

Fiskeperioden är från hummerpremiär till och med 30 april året efter. Övrig period får hummern varken fiskas eller förvaras levande i sump (bur i vattnet). Hummer får endast fiskas med hummertina.

Minskande bestånd?

Sammantaget med permanent livsyta på grunt vatten, krav på vattentemperatur, lång fortplantning och stor efterfrågan pga högt fiskepris har hummern tuffa livsvillkor. Yrkesfiskarna upplever att beståndet minskat rejält sedan 1960-talet. Då kunde fiskare ute på öarna ha hummerfiske som yrke, numera är det ingen som har det som levebröd längre. Däremot är det svårt för myndigheterna att få fram officiella siffror för hummerbestånd, och antal fångade humrar/år. Det är främst fritidsfiskare som fiskar hummer numera, och de har ingen rapporteringsplikt.

Hummersafari

Ett nytt sätt att erbjuda hummer är hummersafari. Besökare följer med hummerbåtarna ut och upplever fisket, för att sedan äta hummermiddag på kvällen. Hummersafari bokas oftast som övernattningspaket och erbjuds på flera platser i Bohuslän.

Källor: Föreläsning på Tjärnös marinbiologiska laboratorium, Länsstyrelsen, Fiskeriverket, skärgårdssamtal.

Läsa mera: Fiskeriverkets faktablad om hummer

Bohusläns skärgård: Värsta oljeutsläppet på decennier

Tjörns skärgård och Härön är värst drabbat, men nedsölade klippor har även upptäckts vid Hermanö, västsidan Vallerö, på Måseskär och så långt söderut som Åstol. Saneringsarbetet kan ta upp till ett år säger räddningschefen i Tjörns kommun. Stora mängder sjöfågel har drabbats och fågelcentraler arbetar med att tvätta dem rena.

Saneringsarbetet har pågått dygnet runt sedan fredag eftermiddag. Länsor har lagts ut för att förhindra att vinden flyttar oljan ut i skärgården och orsakar ytterligare nedsmutsning. Stigfjorden har spärrats av för att hindra oljan från att ta sig in. Flera oljefyllda västvikar på Härön har också spärrats av, i det område som drabbats mest.

Olja i Tjörns skärgård
Olja i Tjörns skärgård. Foto: Kustbevakningen

Grönmarkeringar är oljedrabbade områden i inre skärgården enligt inventering gjord av Tjörns hemvärn. Sedan dess har man upptäckt ett metertjockt lager olja vid Kaurö. Foto: Tjörns kommun Oljeutsläpp Tjörn karta inkl Härön

Innanför länsorna jobbar strandbekämpare, grundgående båtar med skopor som plockar upp oljan till kar ombord. När 3000 liter samlats in går båten ut till ett större fartyg och oljan pumpas över. Kustbevakningen har nu sanerat mer än 200 000 liter olja från havet. Och ännu återstår olja. Vid Kaurö är oljetäcket i havet en meter djupt. Totalt arbetar 50 anställda från Kustbevakningen med saneringen i havet. Parallellt har både Tjörns och Orust kommuner satsningar igång för att sanera oljan på land. Landsanering är normalt svårare än sanering i havet och tar lång tid. Fler landsanerare har satts in idag.

Strandbekämpare skopar upp olja i Tjörns skärgård. Foto KustbevakningenStrandbekämpare skopar upp olja i Tjörns skärgård. Foto Kustbevakningen

Tjörns kommuns räddningschef Carl-Ian Bismarck säger till Radio Väst:

– Saneringsarbetet kan ta allt från några månader till flera år. Men jag kan tänka mig ett år i alla fall. Hör hela ljudklippet:

Lyssna: Tj\u00f6rn h\u00e5rt drabbat av oljeutsl\u00e4pp’}” alt=”” />

Vinden försvårar arbetet

Måndag kväll fick saneringsarbetet tillfälligt avbrytas pga kuling och fokus blev att hålla kvar oljan innanför länsorna. I morgon onsdag är vädret gynnsammare … men tyvärr spår prognosen starka vindar större delen av veckan. På torsdag ska det blåsa 22 i byarna. Förra veckans efter-orkan-vindar har också bidragit till nedsmutsningen. Vinden i kombination med det höga vattenståndet har kastat oljan långt upp på land. När vattnet sjönk tillbaka blev oljepölar kvar uppe på klipporna.

Djurlivet drabbat

Fåglar är nedkletade med olja och även säl har drabbats. Lyssna på ljudklipp:

Lyssna: F\u00e5gellivet p\u00e5verkas i h\u00f6gsta grad’}” alt=”” />

Hittat oljeskadad sjöfågel?

Sveriges Ornitologiska förening har lokala fågelcentraler som arbetar med att ta hand om oljeindränkta fåglar. För att få bort oljan tvättas fågeln med diskmedel, som sedan noggrant spolas bort med vatten. Fågeln behöver sedan vila. Tvätt av oljeindränkta fåglar kräver en viss kunskap och allmänheten uppmanas att inte försöka sig på detta själv utan i stället larma närmaste fågelcentral vid behov. Upphittade skadade fåglar kan förvaras i mörk pappkartong tills de får professionell hjälp. Tjörns fågelcentral (tel 0303-16501) deltar i räddningsarbetet. Källa: Radio Väst/Fågelcentralen Kungälv/TT

Vill du hjälpa till att sanera?

Just nu kan frivilliga inte delta på grund av arbetsmiljöskäl. Längre fram i saneringsarbetet kan det bli möjligt. Anmäl ditt intresse här.

Fartygskollision trolig källa till utsläppet

Sannolikt beror oljeutsläppet på en fartygskollision väst om Danmark. Så här skriver Kustbevakningen på sin hemsida:
Kustbevakningen fick den 14 september information från danska myndigheter att det skett en fartygskollision utanför Thyborön på danska västkusten föregående helg. Ett av fartygen fick hål i en bunkertank och olja läckte ut i havet. Kustbevakningen fick också en förfrågan om hjälp med överflygning av området. Kustbevakningsflyget flög över olycksplatsen samma dag och kunde då inte upptäcka någon olja i havet. Inte heller satellitbilder visade några tecken på att det fanns olja i havet mellan Danmark och Sverige.

− I området rådde i veckan mycket starka vindar, upp till orkanstyrka. Att upptäcka olja i vattnet under sådana väderförhållanden är praktiskt taget omöjligt då oljan dels blandas med vattnet, dels sjunker ner under ytan, säger Bernt Stedt, chef för räddningsenheten på Kustbevakningen.

Efter kollisionen, tog danska miljöskyddsenheter under söndagen den 11 september upp cirka 55 till 60 kubikmeter olja. I området rådde mycket besvärligt väder, vilket därefter gjorde vidare saneringsarbete omöjligt.

Foto: Samtliga bilder fotograferade av Kustbevakningen

Läsa mer: Sammanfattningssida 20 sept. på Tjörns kommun

Sommaren del 2

20110916-165050.jpg

Jag hörde häromdagen någon som sa att sommaren var över. Inte då, nu har den kommit in i andra andningen 🙂

Vattnet är fortfarande 17-18 grader varmt här i Bohuslän och brygglivet är i full gång … Numera med lokalbefolkningen, som förbereder inför Hummerpremiär måndag 26 september. Jo, med stoooort H. Skönt att höra deras snack om tener (tinor), mading (bete) och båtförberedelser. Men fiskeställen andas det inget om!

Bilden är från Bohus-Malmön just nu. Om en timme blir det påmönstring i segelbåt för helgen. Såklart sjön ligger så blank att man toklängtar efter kajaken 😉

Trevlig helg!

Tjörn: Mer olja än befarat

Kustbevakningen rapporterar att man hittat mer olja i området norr om Kyrkesund. Mängden olja är alltså större än först befarat igår när saneringen inleddes. Utsläppet rubriceras nu som stort utsläpp. Oljan finns både i skärgård och på fastlandsstränder.

Man har idag upptäckt vikar med mycket olja, och skadad sjöfågel. Dessutom har mindre mängder upptäckts väst om Klädesholmen.

Oljan har också sköljt långt upp på klipporna i och med stormen som rått måndag-onsdag. Kustbevakningen tror att oljan kommer från en fartygskollision väst om Danmark tidigare i september, och har kontaktat dansk kustbevakning.

Fler båtar har satts in i saneringsarbetet. Bland annat båtar som kan arbeta på grunt vatten.

20110916-170940.jpg
Foto: Kustbevakningen

Olja i Tjörns skärgård

Olja har flutit iland i Tjörns skärgård och upptäcktes igår torsdag. Både stränder och klippor påverkas. Kustbevakningen inledde sanering under torsdagskväll en och rapporterar att det mesta av oljan finns i ett område norr om Kyrkesund.

Kustbevakningens flyg rapporterar att ingen olja syns ute till havs. Det är oklart hur mycket olja som flutit i land och varifrån den kommer. En teori är att oljan kommer från en fartygskollision på danska västkusten i lördags.

Ulrika Larsson och Nick avbryter Danmark Runt

Ulrika Larsson och Nick Cunliffe avbryter sin paddling av Danmark Runt (Rödvita Bandet). Orsak: bland de tristaste man kan tänka sig – tjuvar stal så gott som all utrustning ur deras kajaker!

Ulrika och Nick fick en tuff start på sin Danmark-Runt paddling. Regn, vind, mera vind och mera regn. Så såg det ut medan de paddlade uppåt längs Jyllands västkust och blev inblåsta flera gånger. När de närmade sig Jyllands spets och Skagen var det bättre väder några dagar och de passade på att kliva iland vid Grenen och spana in hur vågorna från Kattegatt och Skagerakk möts.

Ulrika Larsson fikapaus utanför Jylland

Fikapaus utanför Jylland

Sen vände de söderut och fick blåst och motvind igen medan de paddlade ner längs östsidan Jylland. Motvind dag 1, motvind och sidovind dag 2, inblåsta dag 3, dimma (och lite vind!) dag 4, natt 5 åskväder, dag och natt 6 regn, och sen inblåsta flera dagar i rad istället för att paddla över till Själland … Tydligen har Danske Metrologiske Institut konstaterat att denna sommar är den 2:a regnigaste på 137 år. 

Ulrika Larsson tältnatt på Jylland

Tältnatt på Jylland, åska och regn utanför

Därefter blev det bättre. Solen kom fram, vinden minskade och rapporterna blev gladare, inte minst för att passagen över till Själlands odde nu var gjord – en milstolpe avklarad – efter ett fint besök på ön Hjelm.

Hjelm, dansk ö öster om Jylland

Hjelm, en vacker dansk ö sydöst om Jylland

Möten med trevliga människor, sköna övernattningar på kajakklubbar, fin paddling genom Köpenhamns kanaler, härliga upplevelser. 900 km paddling avklarad, bara 300 km kvar. Och så kom bakslaget – en timma iväg från kajakerna för att proviantera, i Greve en bit söder om Köpenhamn, och väl tillbaka ser Ulrika att främre luckan har en glipa och lyfter locket … tomt! Nästa lucka … tomt! Lucka efter lucka rycks av. Tomt. Nicks kajak är helt länsad. De konstaterar att de blivit av med så gott som all sin utrustning. Tre kameror, gpser, alla sjökort, vhf-radion, köket, säkerhetsutrustning, Nicks pass och alla hans kläder, sovsäckarna, nästan alla Ulrikas kläder … listan är hur lång som helst. Mest sörjer de fyra veckors paddlingsminnen i form av foton som försvunnit tillsammans med kamerorna. Bilder de skulle använt till föreläsningar och annat.

Nick Cunliffe crossing from Jylland to Sjaellands Odde

Nick Cunliffe på 33 km lång passage över öppet hav mellan Jylland och Sjaellands Odde

När jag läser Ulrikas berättelse på bloggen får jag tårar i ögonen och blir så förbaskad å deras vägnar … tjuveriet är alltför utstuderat för att gjejerna ska ligga slängda bakom nästa buske. Alla har vi lämnat kajakerna utan tillsyn för en nödvändig promenad, och ingen av oss har väl på allvar trott att någon skulle stjäla ur kajaken … och dessutom ALLT. Jag tror då att de ska behöva starta om sin paddling och att alla de 900 kilometrarna gått till spillo. (Som tur var har jag fel).

På en vanlig paddling kan man kanske leva med att grejer försvinner, men på en långpaddling av det här slaget är det värre. Dessutom finns ett antal regler för vilken assistans man får lov att få utifrån … till exempel får man inte be någon annan gå att köpa maten, den måste man köpa själv. Nu får Ulrika och Nick istället fokusera på försäkringsärenden och ambassadbesök för att fixa fram ett nytt pass.

De har valt att pausa sin paddling av Rödvita Bandet, för att komma tillbaka i november. Då paddlar de vidare från Greve, de 300 km som återstår. Den paddlingen hinns inte med när de fått ihop ny utrustning, båda två är uppbokade på andra paddlingar de närmaste månaderna och nästa lediga tillfälle är därför i november.

Ulrika kommenterar:
– Visst känns det surt att inte kunna paddla hela vägen i ett svep, men just nu försöker jag att fokusera på att slutföra turen i november. Även om det blir ett uppehåll på 2 månader, så vet i alla fall jag och Nick att vi kommer att ha paddlat hela Danmarks kust och den dagen jag lägger handen på gränssten 1 vid tysk/danska gränsen, kommer det kännas betydligt bättre än vad det känns just nu, en vecka efter incidenten.

They’ll be back.

Nick Cunliffe och Ulrika Larsson vid Sjaellands Odde, passagen över från Jylland är avklarad.

Alla foton lånade från Ulrikas blogg Green Adventures enligt överenskommelse. Green Adventures har full copyright på bilderna.

Flaskpost på Stora Kornö

 

Vi vandrar på västsidan Stora Kornö och tio meter upp från vattnet hittar vi en flaskpost!

Flaskpost Stora Kornö

Avsändaren har varit riktigt noggrann. Inuti PET-flaskan ligger ett omslagspapper med ordet öppna på flera språk (open, åpne) och ordet flaskepost. Flaskan innehåller också småstenar som ska tynga ner flaskan lite så den blir liggande när den flutit iland.

Innanför papperet finns en plastpåse med själva brevet. Vi får inte ut det utan att klippa sönder flaskan så vi får vänta tills vi är tillbaka på kursgården.

Stora Kornö västsidan

20110911-220034.jpg

20110911-220212.jpg

20110911-220436.jpg

Flaskposten är speciell, visar det sig. Det finns två brev inuti. Brev 1 är från barna som skapat flaskposten, brev två från pojken som hittat flaskposten och sedan kastat ut den i havet igen. Och nu är det andra barn som hittar den. I ett annat land. De barn som skrev flaskposten heter Ebbe och Laura och de har sjösatt flastposten den 2 augusti i Sæby i Danmark, en stad på Jyllands östkust. 

Karta över flaskpostens resa i danska vatten.

Från Sæby har flaskposten flutit norrut och hittats igen den 7 augusti av Alexander 8 år, vid Bunken Beach Camping nära Skagen, efter en storm. (Punkt B på kartan). Alexander valde att sjösatta flaskposten på Skagerrak-sidan av Jylland, i Kandestederne (C).

Strömmarna har burit flaskan norrut och över till Sverige, hela vägen till Stora Kornö (D) utanför Lysekil.  Och nu är det vår tur att hitta flaskposten, den 10 september efter en stormig vecka när efterdyningarna från New York-orkanen gått förbi.

Kartbild över flaskpostens resa över till oss på Stora Kornö

20110911-220328.jpg

Vi bestämmer oss för att sjösätta flaskposten på nytt. Alla barnen på vårt Kornöläger är med och skriver – detta är spännande.

Anton och Ludvig håller flaskpostbrevet vi hittade. Klara, Marcus, Ellen och Viktor är också med och skriver det nya brevet som skickas iväg tillsammans med det upphittade brevet.

Flaskposten går i havet på eftermiddagen den 11 september, en bit utanför Norra hamnen i Lysekil, under vår hemresa. Det blåser sydväst och senare under dagen ska det bli kuling. Vi borde kanske invänta frånlandsvind för bästa resultat, men vi vill få iväg flaskposten. I flaskan ligger både vårt nya brev i en ziplock-plastpåse, och de danska barnens brev i sin egen plastpåse. Nu är det en halvliters petflaska, coca cola, som breven finns i. Vi har inte lagt med något omslagspapper, så att breven ska synas bättre, och inga stenar. Flaskan får studsa fritt på vågkammarna. Håll utkik efter den!

Nu är det bara att vänta och se vem som hittar flaskan nästa gång!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...