Namnet berättar ofta om hur ön ser ut och vad du kan hitta iland. Många namn påminner också om att Bohuslän varit norskt tidigare.

I gamla tider, när varken gps eller sjökort fanns, behövde skärgårdsborna känna igen sina öar från minnet, och veta vilka öar som var bra för vad. Inte underligt då att många öar namnats efter hur de ser ut.

Lyngskär

Lyng är det norska ordet för ljung, och öar med lyng i namnet har ofta gott om ljung. Gamla tiders skärgårdsbor samlade ofta ljung som bränsle.

Testholmen

Test kommer från det norska ordet teist, som betyder tobis. Det vill säga en ö som hade många tobisgrisslor … även om den inte har det idag.

Tjällsö

Tjäll är ett gammalt bohuslänskt och norskt ord för strandskata.

Grötö

Gröt kallas den sten som gröper ur en jättegryta. Och öar som heter Grötö (och det finns många) har ofta stenrösen.

Risholmen

Syftar till ris, som i snår, och har inget med Asien att göra. Ris användes av skärgårdsborna för att fläta korgar, kvastar och andra bruksföremål.

Måvholmeskär

Mås heter måv på norska.

Käringön

Käringön fick sitt namn för att gubbarna var iväg på fiske allihop, så bara kvinnfolket fanns kvar på ön och skötte samhället. Men namnen Harpö, Flatorna, Bockholmen och Svensholmen kom nog till i andra sammanhang.

Buröarna

Bur är ett gammalt ord för hus/koja. Det ingår också i ordet fatabur.

Fiskar, fåglar och boskap

Makrillskär, Spättan och berggylteskär är tydliga tips, och Långö (som inte alltid är långsmal) kan också vara en fiskreferens. Läser man kortet med dessa ögon blir Valboholmen och Valö spännande namn. Och så har vi Gåsö, Skarvesäter, Viggholmarna och Ålekråkeskär som fågelreferenser. Ålekråka är förresten ett bohuslänskt namn på skarv, för den norpade så mycket från ålfisket. En Getholmen har du nog paddlat förbi, eller en Koholme. Varg och räv har också satt namn på öar och holmar. Djurnamnen kan syfta både på vad man sett på ön, vilka djur man satt i bete där … och ibland är det en associationslek som navigationshjälpmedel; vad man tycker ön liknar, som Getryggen. Otaliga öar har också fått namn från växtriket. Och ibland efter en person.

Båd/båda/både

Till exempel Bredbåden. Orden finns i namn på undervattensgrund, bränningar och låga kobbar och stammar tillbaka till flera fornnordiska ord. Det betyder ”den som ger bud”, eftersom båden ger bud om fara genom att sjön bryter där. Till skillnad från de grund som ligger dolda strax under ytan utan bränningar. 

Byxeskär

Namnet syftar på att ön eller skäret delar på sig i två delar, som ett par byxben. Goda chanser till en läad mitt med andra ord.

Sälvik

Namnen säger en del om hur det såg ut här förr i världen … längst in i Fiskebäckskils hamn finns ett Sälvik, och ett annat finns i södra delen av Fjällbacka. Idag är det ganska osannolikt att någon säl vågar sig så nära bebyggelsen.

Lavö

Lavö kan antingen hänga ihop med norskan lav (låg) eller svenska ordet lav. Någon som vet vad ön utanför Ellös passar bäst in på?

Väderöarna

Namnet säger allt. Öarna ligger som sista landutpost i väst väldigt utsatta för havsvädret.

Tryggö

Västkustleden inomskärs användes redan under Hansatiden. För nordgående trafik var Tryggö sista trygga ön med vind- och själä innan skutorna tvingades utomskärs förbi Ramvikslandet, som är känt för att vara väderutsatt. Här låg skutorna ofta och väntade in rätt väder innan de gick utomskärs. På 1930-talet byggdes Sotenkanalen för att underlätta för sjötrafiken. Tryggö fungerar också som viloplats före passagen över mot Smögens inomskärslä. 

Sjökortet startar fantasin

Tältet är rest, middagen är uppäten och ni sitter framför elden med varsin liten whiskeypinne i kvällsmörkret. Om ni tar fram kortet sätter namnen snart igång fantasin. Länsmanshålet; här lurpassade kanske länsman på smugglarna som var på väg in från havet?  Hållö; här kanske skutorna höll an i lä för västanvinden, i väntan på rätt väder. Farliga skär finns det gott om i Hållötrakten. Brandskär och Brände holme  kanske råkade ut för bränder som satt kvar länge i folkminnet. Och Lorte udd, vad hände där? Var de boende extra lortiga, eller tvättade sjömännen av sig lorten där, efter någon månad till sjöss, eftersom det var sista udden innan hemmahamnen?