Strålande sol, nästan vindstilla och 9 grader varmt – perfekt väder för klubbens traditionsenliga julaftonspaddling.
Bryggtramp, glada röster i klubbhuset, många i omklädningsrummet, värmande sol och förväntan i luften. Här ska paddlas! Vi har varit inblåsta ett antal helger med storm, orkan eller kulingar så en ledig dag med rätt förutsättningar är en fin julklapp. Annandagens planerade paddling inklusive bastu kommer att bli inställd på grund av nästa storm (22 m/s) så det gäller att passa på.
Vilken skillnad mot förra året, med bortåt 10 minus, massa snö och isiga klippor. Förra året var det få som kom iväg, i år är det rena folksamlingen nere i klubbhuset inklusive familjemedlemmar som ska vinka av oss. Tomteluvorna duggar tätt. Det blir en skön blandning av motionskajaker och havskajaker, K1:or och två K2:or, och blandade åldrar, med Maxim, 4-5 år, som yngsta deltagare. Han kliver i K2an hur rutinerat som helst och njuter stilla under hela turen.
Maxim och hans pappa klara för paddling.
Henrik och Sven tar täten i sina motionskajaker. Vi paddlar inåt i platt vatten, mot Lysekilssödra hamn. Lite ringrostiga är vi allt, men vad gör det. Brisen i ryggen, guldglittrande vatten. Varmt och gott, ingen mössa behövs. Från klubbhuset i Stångholmesund paddlar vi längs klippkanten österut. Passerar Pinnevik och Tornevik och viker in mot Havshotellets svit och bastu som man idag kan paddla under. Vi glider förbi Havsfiskelabbet och sen in i bukten vid minigolfen. Många är ute och promenerar i det fina vädret och stannar till när vi kommer paddlande. God Jul-rop. Sju kajaker som glänser i solen mot blått vatten är nog en fin syn 🙂
PK Delfinens klubbhus i Stångholmesund, Lysekil
Vi paddlar runt Släggö i lite medsjö, passerar nära nakenbadet och paddlar vidare i medströmmen längs med marinan. Borta till höger, på östsidan Grötö ligger Stenafärjan, vårt nyaste landmärke. Färjan ligger parkerad i Lysekil i väntan på försäljning, och är en fin vy när man kör in i stan. Färjan ger också ny skjuts åt Lysekilarnas drömmar om en Skagenfärja – bevisligen får den plats vid kajen och strax intill ligger ett långt hamnmagasin som i tanken snabbt görs om till färjeterminal. Med parkering utanför stan och parkeringsbuss á la flygplats skulle det definitivt funka. Med den här höstens väder hade överfarterna dessutom blivit en havsupplevelse, tack vare fartygets stabilisatorer. Vi hade en färjeförbindelse till Skagen på 60-talet, men alla försök hittills att starta något liknade har gått på pumpen.
På västsidan Släggö, inne i bukten.
Vi paddlar in i Södra Hamnen, innanför Anderssons kaj. Jag konstaterar att vattenståndet är tillbaka vid det normala för första gången på tre veckor. Stan ser nytvättad ut i solljuset och själv känner jag mig lite som en bländad mullvad i det ovana solskenet. Vi vänder och paddlar hemåt, fast lusten att paddla vidare finns där. Några av oss pratar om att paddla runt Stenafärjan. Nästa gång …
Vi har solen i ansiktet på vägen hemåt, och brisen. Snacka på energikick! Vi leker inne mellan hamnens bryggor, för att få fler paddlingsmetrar. Paddla under dem går inte, flera av dem har vertikala brädor ner till vattnet numera. Vid flytande restaurangen Pråmen blir jag inropad till land av en flanör. Det är Ingrid, som passar på att ta bilder av oss. Vi pratar en stund, medan resten av gänget paddlar vidare. Jag försöker gena under bryggorna för att komma ikapp dem sen, men upptäcker den ena återvändsgränden efter den andra. Och att vattenståndet fortfarande är för högt för att komma under. Ok, det får bli smyghålet i bron innanför Släggö för att komma ikapp, inne vid jollebryggan. Det går precis, nästan dubbelvikt under bryggan och perfekt timing – de andra är där när jag kommit igenom.
Kajakrapportens redaktör i solljuset. Fotograf Ingrid Antonzon, från kajkanten
Utanför Pinnevik låter jag kajaken glida och bara suger i mig av solen. Vilken härlig dag! Vi närmar oss klubben och några av oss blir snabbt överens om att paddla en kortvända ut till Stångehuvud för att säga God Jul. Svårt att låta bli havet och bara paddla fjord och plattvatten idag, vi trivs ju så bra i kajakerna. Några av motionskajakerna paddlar med genom Stångholmesund för att ta en titt ut på vågorna men vänder sen.
Vi är tre havskajaker som fortsätter, skönt med lite våggung också. Paddling längs kanten bort mot Stångehuvud-sundet. En familj har dukat upp glöggfika på lä-klipporna före trappen – mysigt. Vi paddlar fram tills vi kan se Kramkistans vågskum från stilla vatten. – Äh, vad säger ni, ska vi ta en sväng runt Kramkistan också och avsluta dagen med surf, hörs det från K2:an. Så blir det. Ut genom skum- och skvalpsjön vid Stångehuvud, tvärsjö på västsidan Kramkistan och sen surf in mot Stångholmesund. Vi är verkligen lyckligt lottade som kan paddla både skyddad fjord och hav från vårt klubbhus!
Vid Tornevik. Havshotellets svit till vänster, Havsfiskelabbet til höger.
Iland med stora leenden. Sen bjuder ordförande Sven på glögg och pepparkaka på bryggan. Sol och lä och blandat prat en stund. Vad har du gjort sen sist, och minns ni jul och nyår förra året? Så här års förra året var det is ute vid Kornö och Saltö. Tio minus i flera veckor och ostlig vind gjorde att vattnet väster om öarna hade frusit, men inne vid klubbhuset var det fortfarande öppet. Tills nyårsnattens storm kom, och fyllde hela skärgården med isen som legat mellan Danmark och Sverige. I år verkar vi få ha öppet vatten länge. Tror ni vi hinner med fler paddlingar i år? Vi filosoferar en stund innan alla går hem till sitt för att fira jul.
