Etikettarkiv: paddling

Ett litet stopp i Mollösund för att köpa förtöjningslina på skeppshandeln. Och ett besök på Glasscafét dessutom. Rekommenderas. 24 mumsiga sorter. Solen skiner och motvinden är av mer lagom styrka idag. Samtidigt som jag kom in i sundet kom en skuta och skulle lägga till. Jag paddlade runt till aktern för att kolla in namnet. Eye of the wind stod det. Va, vänta nu, inte samma skuta som jag var ombord på i Sydney väl? Jodå, hon var det. Kul! Skuggan på bilden är förresten från en flagga. Yrs prognos stämde ruggigt väl, morgonskurarna följde klockan på minuten, medan smhis prognos var rejält off.

Det blev inte långa biten idag. Jag kom iväg från Lysekil strax efter klockan arton ikväll, med sikte på någon ö söder om Gullholmen.

Då ven det i masterna i hamnen, men vattnet var lugnt. I sundet söder om Flatholmen gick det korssjö och små vita gäss. Vinden ökade hela tiden medan jag fortsatte söderut, så korsvågorna på Islandsberg skulle vara större. Visst skulle det gått, men jag valde att gå iland på läad tältplats och vänta in de renare (och större) vågorna imorgon förmiddag. Känns lite konstigt att tälta med utsikt mot hemmaorten Lysekil, men det ger en chans till sightseeing på grannön 🙂

Förberedelser

Lämna ett svar

Förberedelser för långtur och paddlingssemester i Bohuslän, ja det är vad jag ägnat de två senaste dagarna åt. Att det ska ta sån tid att komma iväg ;o)

Turen går söderut, med start i Lysekil. På schemat står södra Bohuslän och diverse cirklande i skärgården. Planen är paddling, öliv och skärgårdsturism i skön blandning. Med 18 dagar i skärgården ska det ju bli tid till lite sightseeing, badstunder och goda middagar också. Och en liten rapport varje dag, oftast på kvällen skulle jag tro. Vändpunkten blir någonstans söder om Marstrand och förhoppningen är ytterskärgård med klipptältning och mellanskärgård.

Ni som kollat prognosen vet att motvind står på schemat. Ja, start i söder och paddling hemåt hade varit smartare, men en ensam bil i 3 veckor kändes inte bra. Nu blir det istället chans till cirkelkurs och en sväng längs insidan Tjörn.

Jag har lärt mig att det oftast tar en dag av fixande för att komma iväg, i alla fall för mig. Och sen följde lite velande om vägval utifrån prognosen och de förväntade 10 sekundmetrarna. Än så länge har de inte dykt upp – håller det i sig satsar jag på passage vid Islandsberg. Har vågorna blivit för besvärliga i vinden kan man alltid vända och paddla insidan Skaftö.

Denna gång är jag lite mer ambitiös med maten också, så efter menyplanering och torkning av grönsaker blev det till att packa allt i smarta och skräpsnåla förpackningar. Ett antal smaksättare i småflaskor är med, liksom olika såser, allt för att piffa upp rätterna.

Jag har tillverkat ett extra kajakstöd, med två stycken blir det lättare att parkera kajaken på klipporna. Dessutom har jag köpt en tunn presenning att ha under tältgolvet. Den skyddar bra mot både regn och mot slitage vid klipptältning. Chansen att testa den kom förra veckan under en solig dag väst om Gåsö, och bilderna är från den dagen.

Vi ses på vattnet!

Gratis slusspaddling i Stockholm

Lämna ett svar

Richard Öhman på Point65 härsknade till efter en dyr slusspassage och och har ordnat gratis slussning för kajaker i Stockholm.

Så här skriver Öhman:

Stockholms Hamnar logotyp ”Efter en kajaktur genom Karl-Johan slussen i förra veckan där vi, 6 paddlare avkrävdes 160kr var i slussavgift, ringde jag upp Stockholms Hamns VD, Johan Castwall och framförde det orättvisa i att en 50 fots motorbåt med 20 personer ombord skulle betala lika mycket som en ensam kajakist. Vidare framförde jag argumentet att paddling borde uppmuntras av såväl miljö som hälsoskäl och därför undantas slussavgift. Inte betalar cyklister trängselavgift heller!”

Och nu har beslutet tagits att kajaker och kanoter är befriade från slussavgift i Hammarby-och Karl-Johan slussen i Stockholm med omedelbar verkan. Slussvakterna har informerats och denna information kommer upp på prislistor till nästa år. Tack till Stockholms Hamnar!

Mejl på beslutet:

Ämne: Kajaker i slussarna. Datum: 5 juni 2012 14:28:07 CEST

Till: ”richard.ohman[@]point65.se”

Hej !

Bekräftar härmed att kajaker och kanoter är befriade från slussavgift i Hammarby-och Karl-Johan slussen i Stockholm fr.o.m 2012-06-01.

Mvh
ANITA KRAFFT

Hamnstyrman | Deputy Harbour Master, Stockholms Hamnar

Vänerpaddling 120506

4 svar

Söndagen den 6 maj bar det av till Såtenäs skärgård i Vänern, tillsammans med ett 15-tal andra paddlare.

Arrangör var Friluftsfrämjandet Vänersborg, vars lokala vänner i Såtenästrakten var våra guider hela dagen. Mycket trevligt. Sol, blå himmel och en ny skärgård att upptäcka, med två initierade ciceroner … kan det bli bättre?

Vi satte i vid Marbogården och Per ledde vägen norrut. Längre norrut ser vi Hinden sticka ut i Vänern, men så långt ska vi inte idag. Exotiskt nog leder Per oss genom en kanal i vassen (vid Skräpplingen). Under fem minuter är vi lilleputtar med bara hög och susande vass runt oss. En ovan och kul upplevelse för en kustbo.

Vid Karsö viker vi västerut och får dagens enda vågskvalp en stund. Vi paddlar västvart genom skärgården och njuter av öar, smala passager och enstaka vassruggar. Efter en solig fikapaus fortsätter vi.

Vinden kommer utifrån Vänern och är kylig men vi paddlar skyddat eller i medvind stora delar av dagen. Solen gör oss varma inne i kläderna så vinden är tacksam för det mesta. Gps-spåret visar fler kringelikrokar än man uppfattade ute på vattnet, vi hade fullt upp att njuta av omgivningarna … och parera en och annan sten som plötsligt dyker upp ute i vattnet … grunt lite varstans tydligen.

Landskapet är annorlunda från kusten, väldigt vackert med släta grå hällar, skog, tunna slöjmoln och ”svävande skogslinje” i horisonten. Landskapet känns Vänerntypiskt – om man nu kan dra sådana slutsatser efter bara en paddling på vardera sidan av Vänern. 😉

I trakten kring Svarta Bergen tar vi lunchrast på ön Snättjan, med ett litet torn. Tornet var tydligen Storebergs godsherres sommarstuga förr i världen och är fortfarande någons sommarstuga. Vi lägger till i en liten vik och tar en promenad bort till tornet efter maten. Fin utsikt.

Snättjan blir vår bortre punkt, därifrån börjar vi paddla hemåt. Vid halv fyra-tiden är vi iland igen och kan tacka våra ciceroner för en härlig dag. Vi får ett sista tips med oss på vägen; gör man den här turen sommartid bör man passa på att stanna till vid godset Storeberg på vägen hem – caféet där är känt för riktigt god fika.

Ut och njut!

1 svar

Dagen börjar med blå himmel här i Lysekil, följt av vita slöjmoln vid halv elvatiden. Lite hemmafixande, sen börjar paddlingen locka trots segheten från arbetsveckan. Någon kompis som kan hänga på? Väninnan Helena ska ha trädgårdsdag men smsar ”Ut och njut!”

Ja, svårare än så är det inte egentligen, sagt och gjort. Klockan går så nu gäller det att komma iväg. Fram med ikeakassen och ner med köket, spagettipinnar och det som råkar finnas i kylskåpet. Lunchen får lagas i naturen idag för här finns inget förjobbat, inte ens termosen får åka med. Halv ett susar jag iväg hemifrån och klockan ett är jag i kajaken.

Gulskär paddling

Västvart eller Gullholmen?

Jaha, vart ska man idag då? Vågorna kommer västerifrån genom Stångholmesund. Gå läat till Gullholmen eller botanisera bland öarna västerut? Valet blir öarna och en lös plan om att luncha på Lilla Kornö, där jag inte varit iland på länge.

Sällskap på havet

Wernerpaddeln används för bara andra gången så jag fokuserar på att hitta rytm och isättning med den, sätter kurs på lämplig fyr och låter tankarna flyta omkring. Sommarvanan att slänga en blick över axeln en gång i minuten kommer tillbaka, och blicken sveper längs horisonten i väst för att kolla vädret. Det kommer att mulna på.

Gulskär

Att paddla solo är meditativt på ett annat sätt än att paddla två. Inte bättre, bara på annat sätt. Medan jag paddlar funderar jag på hur man klär det i ord. Konstaterar plötsligt att jag snart är framme vid fyren, hur gick det till? 😉 Ett svanpar kommer glidande ut från ön, men vänta nu, var kom de ifrån? Finns det en öppning i ön där? Jag väntar ut svanarna så de hinner simma undan, sen in och titta. Ja, här finns ju en landstigningsmöjlighet! Lite knölig förvisso, men det är den första jag sett på Gulskär så den duger fint.

Fören pekar på öppningen till Svanarnas vik

Svanarnas dolda vik vid fyren

Sundet vid sydänden Gulskär. Fin dyning och grynnor att leka med.

Kantpaddlar vidare längs Gulskär, kul paddling med dyning och slingrande kust. In i bukten och fortsätter kantpaddla. Gott om måsar och lite ejdrar. Rosa hällar, gula lavar, silverfärg på vattnet och gråaktigt på himlen. Stilla i bukten och vågbruset från västsidan som inte är långt bort, ön är riktigt smal vid bukten. Fint här. Vill fotografera mycket men nu lägger batteriet av. Jaha, det var väntat men jag hade hoppats det skulle hålla lite till.

Jag har sett bilder på paddlare i land på Gulskär så jag fortsätter utforska. Hittar 2 små laguner i norra delen av bukten och här går definitivt att gå iland. Undervattenshällar som perfekt urstigningsplats.

Gulskärens bukt

Vy från Gulskär mot Lysekils västsida

Mot Kolleröd

Paddlar vidare mot Kornö kalv och magen beställer lunch. Jag velar lite om var den ska intas, att äta den i Lilla Kornös samhälle känns plötsligt lite tråkigt jämfört med en klipphäll i naturen. Men var finns en bra, nära landstigning då, i lä? Jag provar vid badviken mitt på Stora Kornös östsida (Bredsand står det på sjökortet, men det är stenstrand). Jag vill inte släpa upp kajaken på stenarna. Provar smala rännan till vänster, max 2 kajaker bred och lite krokig, men varje gång jag är på väg ur flyttar dyningen mig snabbt en meter bakåt. Nä, det här går inte. Backar ut och paddlar via Högholmen (nope, ingen landstigning här) medvågs ner till Kolleröd, till höger om Ramsvik på sjökortet. Här finns en större strand som är populär badplats på sommaren. När man kommer utifrån vattnet ser det vita, låga huset ut att ligga precis vid vattnet och avskräcker lite – ”privatstrand” – men jag har varit på stranden och vet att huset ligger innanför stranden. Konstigt ändå, att de fått bygga så nära.

Stranden i Kolleröd. Kajaken skymtar under bryggan

Mums!

Sådär, framme. Får användning av mitt nya kajakstöd och väljer en läad klippa för matlagning. Pasta med sås, och sen mjuk pepparkaka färsk från frysen. Fast först småkakor som ”stabilisator” medan vattnet kokar upp, och en sväng ner till kajaken med kameran. Sommarstugorna runt stranden är bebodda den här helgen, trädgårdspyssel pågår och några tittar lite nyfiket. Medan jag äter hör jag två pojkar stoja på klippudden bakom mig och gissar på ett besök förr eller senare.

Lunch på gång!

Besök

När jag varit nere och diskat och är på väg tillbaka dyker första pojken upp på klippan. ”Vad gör du?”. Mitt svar ”Äter lunch” tror han nog inte på. ”Spagetti med sås, kom och titta, så får du se köket. Här finns kakor också om du vill ha”. Han tar kliven närmare så han kan se ner över kanten. Jag lägger fram kakpåsen så han kan ta själv. Jag bedöms pålitlig för han tar en och ropar ”Emil kom hit, här finns kakor!” Emil kommer springande, följd av mamma och pappa. Vi pratar en stund. Trevligt. De är på besök i sommarstugan och killarna har precis klarat av säsongens första bad. ”Och det var varmt?” frågar jag och får intensiva huvudskakningar till svar. Men att bada hör liksom till när man är här. Familjen berättar att det vita huset tidigare var badstrandens butik, det förklarar läget.

Norra Grundsund från Kolleröds strand

Norra Grundsund

Sen är det bara hemvägen kvar. Himlen är grå vid det här laget och vågorna lite större. Paddlar genom trevliga sundet i Norra Grundsund, ser att Bockholmens ostronbank ligger grunt nog idag för att ha fågelbesök, och paddlar sedan utsidan Valbodalen med kurs på sundet vid Skeppsholmen. Tar vägen genom Stångehuvud/Kramkistesund och sen är jag hemma vid paddlingsklubben. Vi ses imorgon, kajaken.

Cirka 9 km paddlade.

/Paddlat 120428

Paddling Gåsö västvart

Lämna ett svar

Plopp, plopp, plopp. Plötsligt är det fem sälar runt Urbans kajak. Vår strategi att ligga still och vänta in dem gick hem.

När vi närmar oss Bredholmen upptäcker vi sälarna på klippan inne vid land. Vi stannar upp, men den första sälen har redan plumsat i. De andra följer efter. Vi ligger kvar stilla ute på vattnet, och vår strategi går hem – sälarna kommer ut och leker. Huvudena ploppar upp än här, än där och allt närmare. Vid ett tillfälle räknar jag 5 huvuden i en halvcirkel bakom Urbans kajak. Plopp, plopp, plopp poppar de upp. Plötsligt skvätter det till. En säl tittade upp jäms med hans kajak och plaskar snabbt bort igen. Urbans skratt bär ut över vattnet.

Gåsö runt och västvart

Vi är ute på heldagspaddling och startade från Pinnevik i Lysekil före tio. Medvindsprognosen hade under natten vridit till delvis motvind, men ändå perfekt paddlingsväder: 2-3 m/s från väst vridande mot nord, solglimt på förmiddagen och halvsoligt på eftermiddagen. Planen är att paddla runt Gåsö, och framför allt att passa på att paddla ut väst om Gåsö. Där är exponerat och inte paddlingsbart alla dagar, och idag är det fint. Holmarna har gott om säl och är sälskyddade från maj månad.

Ovanligt strömt

Vi går ut genom Stångholmesund och tar svängen igenom favoriten Stångehuvud eftersom Urban paddlar i Lysekil för första gången. Sen svänger vi sydvästvart och siktar mot Långö. I passagen över till Flatholmen är det rejält inåt-strömt så vi får lite längre sträcka att paddla. Sen närmar vi oss Bredholmen och är överens om att transporten är över, nu börjar upptäcktsfärden. Då dyker sälarna upp!

Ut till Vrakskären

Vi njuter av sälarna en stund och smyger sedan vidare längs Bredholmens kant och paddlar västerut ut till Vrakskären. Här finns flera skär och småholmar att leka runt bland – och sälar på klipporna. Vindriktningen kanske hjälper oss att se många sälar idag? Sälarna ligger kvar tills vi är ganska nära, och plumsar sen i. De spanar också in oss. Vi försöker med att paddla baklänges ut genom sista sundet, men de sticker tillbaka till klippan istället för att följa efter. Vi passerar slätslipade klippor och kommer ut på öppet hav. Liten dyning här ute. Och grunt faktiskt, Vrakskären kan nog vara stökiga när det blåser.

Efter en lång sväng ute bland kobbar & säl-skär väster om Gåsö blev det lång fikapaus i solen i Kalvhagefjorden sydsidan Gåsö. Vilken härlig dag det blev!

Södra Usholmen

Med halv medvind paddlar vi söderut på utsidan Skarvesäter och Dammholmen. Sälar igen vid De gula skären. En segelbåt rör sig norrut innanför oss. Vi börjar bli fikasugna men har inte sett några ställen att gå iland på en stund. Vi svänger österut och hittar en passage på Södra Usholmen. Superfint! Lång ränna in mellan klipporna, grunt och sandbotten och en läad minivik längst in. Visserligen med stenbumlingar men en perfekt badvik när kajaken kan ligga på svaj … Fantasin tar fart – man kan riktigt se framför sig hur smugglare smitit in i denna ränna när de varit jagade, för att undgå länsmän. Hit ska det paddlas i sommar för en bad-dag.

Urban paddlar inne i Grundsunds hamn

Gåsö-fika

Vi väljer att paddla vidare, rundar udden och tar förstärkt fikapaus inne i Kalvhagefjorden vid Gåsö. Inne i fjorden finns flera stränder att gå iland vid och hela fjordviken är långgrund. Mycket fåglar och några sträck som drar iväg med pipande vingpennor. Solen börjar bryta igenom och livet är härligt.

På väg in mot Grundsunds kanal. Bara att ta sikte på kyrkan 🙂

Grundsund – genuint

Några av Lunneviks hus syns från rastplatsen och vi funderar lite löst på att ta en promenad till samhället. Paddling med solen i ansiktet vinner, promenad får bli en annan gång. Vi paddlar ut mot sydost och tvärar över fjorden till Grundsund för lite sightseeing i kanalen. Solen värmer gott och havet är båtfritt. Förbi hamnpiren passerar vi Pelles rökeri, krogen som var Lilla Hunden i tv-serien Saltön och glider vidare förbi Hannas i hamnen, där Didrikssons kläder har outlet på sommarhalvåret. Rekommenderas.

Grundsunds kanal

Sen är det bara att njuta av skärgårdshusen och sjöbodarna längs kanalen. Hummertinor på bryggorna och fartygsskyltar på husen. Visste ni att om man byggde en sjöbod av vrakgods från ett förlist fartyg var det sed att man satte fartygsskylten på huset som ett tack? Här i Grundsund är det samhällets tidigare skutor som pryder skyltarna.

Vid bron är kanalen som smalast. Vi paddlar igenom till hamnviken och cirklar in under grunda bryggor medan vi vänder och tar samma läiga väg tillbaka genom Grundsund.

Smalaste punkten i Grundsundskanalen. Mötesfritt idag.

Smiter man under bryggan med 1 dm under kölen hamnar man här sen 🙂

Rockhopping

Sen bär det hemåt, vi rockhoppar norrut i olika vikar längs Gåsös östkant och tar en sväng under Lunneviks bryggor också. Vid Pittle huvud svänger vi västerut och snirklar oss bland småholmarna på Gåsös norrsida. På köpet slipper vi motströmmen från Gullmarens mynning.

Grundsund - norra delen

Gåsö med kul molnformationer

I bastun

Solen sjunger på sista versen bakom oss och dagens sista sälhuvud tittar upp. Vilken dag vi har haft! Cirka 1,7 mil paddlade och vi vill inte att dagen ska ta slut. Nåja. Vi lägger till, packar ur kajakerna och äter sen soppa i paddlingsklubbens bastu. Inte dumt. När vi lämnar klubben möts vi av rosa himmel över svarta klippor. En perfekt söndag.

Solnedgång över Stångholmesund i Lysekil

Sett på turen

Storskarv, tordmule, mås, många sälar och totalt tre båtar på hela dagen.

Årets första snöpaddling, 120122

Lämna ett svar

Igår fick Lysekil sitt första riktiga snöfall för den här vintern. Det snöade i god ordning horisontellt så första chansen att paddla bland snötäckta klippor kom idag. Dessutom sol!

Kathrine, Torbjörn och jag bestämde oss för sen start och stack iväg från Sivik utanför Lysekil vid halv ett, i varsin Arrow. På stranden låg en död sälkut som andra djur kalasat på. Vi gissar på räv även om tasspåren ser stora ut (men för små för att vara varg). Kuten är så liten, den måste ha fötts i år.

Mot Norra Grundsund

Någon enstaka plusgrad och nordost 5-7, så vi fick vinden i ryggen ut från stranden. Vi väljer att gå norrut mot Norra Grundsund och sedan följa kusten i lä för vinden. Medvind på hemvägen. Utanför Sivik paddlar vi förbi stora flockar med måsar. Vita vingar mot blått hav.

Kathrine i Arrow Nuka

Vi paddlar igenom pittoreska Norra Grundsund och tar ett fotostopp. Sen följer vi kustkanten och går innanför musselodlingarna. Vintersolen ger en gyllene kant på alla bojarna, och graniten lyser röd. Klart vackert med vit snö ovanpå graniten, och smältränder ner i havet.

I sundet vid Norra Grundsund

Paddling Lysekil 120122

Arrow Play

Jag har fått låna en Arrow Play av Kathrine & Torbjörn, som driver Nautopp Seakayaking. (De är numera återförsäljare för Arrow.) Kajaken är en favorit sedan Tjäröfestivalen så det är kul att få prova den på en paddlingstur. Den har bra driv och går mjukt och fint i sjön. Skön sits och bra pedaler. Den har mindre förvaring än min Whiskey 18, men det har nog nästan alla kajaker. En stor skillnad är sittbrunnen. I Whiskeyn har jag precis plats att lyfta benet rätt ner/upp från sittbrunnen, här fastnar jag med tån på stöveln och får hjälpa till med en hand. Dags att bli vigare ;). Wernerpaddeln med crankshaft känns också skön och sparar handlederna.

Paddling Lysekil 120122

Kajakfilosoferande

En bit norr om Grundsund finns en solig och läad norrvik, med ett hus som genast kvalar in bland favoriterna. Pausa? Nej, vi är inte hungriga och bestämmer oss för Lindholmen lite längre nordväst. Vi passerar Ramsvik och några av västkustens väderkvarnar – vindkraftverken. Fick jag chansen skulle jag gärna ta en tripp 100 år tillbaka i tiden, jag skulle vilja se hur skärgården såg ut då. Inga mobilmaster eller vindkraftverk, kanske inte radiomaster heller, och inga fiskodlingar. Bara skärgårdsborna, deras nät och några fyrar.

Paddling Lysekil 120122

Lindholmen och norrsken

Fåren har sommar-bete på Lindholmen och har egen landstigningsbrygga i perfekt kajakhöjd. Privat brygga. Men det finns också en ministrand precis intill där man kan dra upp kajaken på gräs. Fika i lä av stugan, Tromsöprat och norrskensdrömmar. Vi längtar efter att uppleva norrsken. Igår var det extremt bra läge för norrsken, det skulle synas ända till Danmark. Sagt och gjort, ut vid midnatt i Lysekils utkant för att spana ut mot havet där det är som mörkast. Tyvärr var det rena molnmattan på himlen, så det bidde inget norrsken i Lysekil. En liten reva på en timme, och en enda stjärna tittade fram. Sen hem till sängen och drömma om paddling istället 🙂

Torbjörn i farten :o)

Lindholmen approach

Fikatajm!

Tordmule

Solen har gått i moln och det börjar bli kyligt. Och sent på dagen. Vi packar ihop fikan och paddlar hemåt. Snabb start för att få upp värmen, sen långsamt. Det gäller att dra ut på det gottiga så länge som möjligt, ingen vill iland. Vi paddlar förbi en tordmule, och kommer ganska nära innan den dyker. Kathrine har koll på fåglar och identifierar den. Jag har sett tordmular på flera paddlingar i vinter men gissat på tobisgrissla. De är tydligen mindre och mest svarta, medan tordmulen är jämnt svart och vit-färgad, och större.

Hommage á Ulf Johansson ;o)

Vi följer klippkanten hela vägen nu, för att få fler paddlingsmeter. Rundar sista udden och glider in mot Siviks strand. Vi är hemma igen. Fyra fina timmar på havet blev det. Och ja, vi vet att vi bor i paradiset 😉

Paddling på julafton

Lämna ett svar

Strålande sol, nästan vindstilla och 9 grader varmt – perfekt väder för klubbens traditionsenliga julaftonspaddling.

Bryggtramp, glada röster i klubbhuset, många i omklädningsrummet, värmande sol och förväntan i luften. Här ska paddlas! Vi har varit inblåsta ett antal helger med storm, orkan eller kulingar så en ledig dag med rätt förutsättningar är en fin julklapp. Annandagens planerade paddling inklusive bastu kommer att bli inställd på grund av nästa storm (22 m/s) så det gäller att passa på.

Vilken skillnad mot förra året, med bortåt 10 minus, massa snö och isiga klippor. Förra året var det få som kom iväg, i år är det rena folksamlingen nere i klubbhuset inklusive familjemedlemmar som ska vinka av oss. Tomteluvorna duggar tätt. Det blir en skön blandning av motionskajaker och havskajaker, K1:or och två K2:or, och blandade åldrar, med Maxim, 4-5 år, som yngsta deltagare. Han kliver i K2an hur rutinerat som helst och njuter stilla under hela turen.

Maxim och hans pappa klara för paddling.

Henrik och Sven tar täten i sina motionskajaker. Vi paddlar inåt i platt vatten, mot Lysekilssödra hamn. Lite ringrostiga är vi allt, men vad gör det. Brisen i ryggen, guldglittrande vatten. Varmt och gott, ingen mössa behövs. Från klubbhuset i Stångholmesund paddlar vi längs klippkanten österut. Passerar Pinnevik och Tornevik och viker in mot Havshotellets svit och bastu som man idag kan paddla under. Vi glider förbi Havsfiskelabbet och sen in i bukten vid minigolfen. Många är ute och promenerar i det fina vädret och stannar till när vi kommer paddlande. God Jul-rop. Sju kajaker som glänser i solen mot blått vatten är nog en fin syn 🙂

PK Delfinens klubbhus i Stångholmesund, Lysekil

Vi paddlar runt Släggö i lite medsjö, passerar nära nakenbadet och paddlar vidare i medströmmen längs med marinan. Borta till höger, på östsidan Grötö ligger Stenafärjan, vårt nyaste landmärke. Färjan ligger parkerad i Lysekil i väntan på försäljning, och är en fin vy när man kör in i stan. Färjan ger också ny skjuts åt Lysekilarnas drömmar om en Skagenfärja – bevisligen får den plats vid kajen och strax intill ligger ett långt hamnmagasin som i tanken snabbt görs om till färjeterminal. Med parkering utanför stan och parkeringsbuss á la flygplats skulle det definitivt funka. Med den här höstens väder hade överfarterna dessutom blivit en havsupplevelse, tack vare fartygets stabilisatorer. Vi hade en färjeförbindelse till Skagen på 60-talet, men alla försök hittills att starta något liknade har gått på pumpen.

På västsidan Släggö, inne i bukten.

Vi paddlar in i Södra Hamnen, innanför Anderssons kaj. Jag konstaterar att vattenståndet är tillbaka vid det normala för första gången på tre veckor. Stan ser nytvättad ut i solljuset och själv känner jag mig lite som en bländad mullvad i det ovana solskenet. Vi vänder och paddlar hemåt, fast lusten att paddla vidare finns där. Några av oss pratar om att paddla runt Stenafärjan. Nästa gång …

Vi har solen i ansiktet på vägen hemåt, och brisen. Snacka på energikick! Vi leker inne mellan hamnens bryggor, för att få fler paddlingsmetrar. Paddla under dem går inte, flera av dem har vertikala brädor ner till vattnet numera. Vid flytande restaurangen Pråmen blir jag inropad till land av en flanör. Det är Ingrid, som passar på att ta bilder av oss. Vi pratar en stund, medan resten av gänget paddlar vidare. Jag försöker gena under bryggorna för att komma ikapp dem sen, men upptäcker den ena återvändsgränden efter den andra. Och att vattenståndet fortfarande är för högt för att komma under. Ok, det får bli smyghålet i bron innanför Släggö för att komma ikapp, inne vid jollebryggan. Det går precis, nästan dubbelvikt under bryggan och perfekt timing – de andra är där när jag kommit igenom.

Kajakrapportens redaktör i solljuset. Fotograf Ingrid Antonzon, från kajkanten

Utanför Pinnevik låter jag kajaken glida och bara suger i mig av solen. Vilken härlig dag! Vi närmar oss klubben och några av oss blir snabbt överens om att paddla en kortvända ut till Stångehuvud för att säga God Jul. Svårt att låta bli havet och bara paddla fjord och plattvatten idag, vi trivs ju så bra i kajakerna. Några av motionskajakerna paddlar med genom Stångholmesund för att ta en titt ut på vågorna men vänder sen.

Vi är tre havskajaker som fortsätter, skönt med lite våggung också. Paddling längs kanten bort mot Stångehuvud-sundet. En familj har dukat upp glöggfika på lä-klipporna före trappen – mysigt. Vi paddlar fram tills vi kan se Kramkistans vågskum från stilla vatten. – Äh, vad säger ni, ska vi ta en sväng runt Kramkistan också och avsluta dagen med surf, hörs det från K2:an. Så blir det. Ut genom skum- och skvalpsjön vid Stångehuvud, tvärsjö på västsidan Kramkistan och sen surf in mot Stångholmesund. Vi är verkligen lyckligt lottade som kan paddla både skyddad fjord och hav från vårt klubbhus!

Vid Tornevik. Havshotellets svit till vänster, Havsfiskelabbet til höger.

Iland med stora leenden. Sen bjuder ordförande Sven på glögg och pepparkaka på bryggan. Sol och lä och blandat prat en stund. Vad har du gjort sen sist, och minns ni jul och nyår förra året? Så här års förra året var det is ute vid Kornö och Saltö. Tio minus i flera veckor och ostlig vind gjorde att vattnet väster om öarna hade frusit, men inne vid klubbhuset var det fortfarande öppet. Tills nyårsnattens storm kom, och fyllde hela skärgården med isen som legat mellan Danmark och Sverige. I år verkar vi få ha öppet vatten länge. Tror ni vi hinner med fler paddlingar i år? Vi filosoferar en stund innan alla går hem till sitt för att fira jul.

Turbulens – en svensk paddlingsfilm

Lämna ett svar

En svensk paddlingsfilm är på gång! Den första om havspaddling. Trailer och intervju här. Filmprojektet heter Turbulens och drivs av paddlare.

Filmen ska heta Turbulens och kommer att bli cirka 40 minuter lång. Huvudfokus i Turbulens kommer att vara lekfull turpaddling med havskajak. Utöver det innehåller filmen både forspaddling och kajaksurfing.

Första trailern släpptes i veckan:

Bakom filmen står paddlarna Lars Larsson och Daniel Warberg. Lars Larsson drev tidigare tidningen Paddling. Han återfinns numera i egna företaget Active Outdoor Media AB. Daniel Warberg är filmare.

– Jag har drömt om att göra en kajakfilm i 20 år och nu kände jag att tiden var mogen, säger Lars Larsson. Till stor hjälp har jag filmaren och paddlaren Daniel Warberg, och forspaddlaren Anton Immler medverkar också. Vi vill visa de miljöer vi tycker om att leka i, och låta filmen visa varför vi älskar att paddla kajak. Det känns väldigt skönt och spännande att äntligen få realisera något man väntat på så länge.

Bohuslän med i filmen

Filmen bygger på ett antal olika turer i några av Nordens bästa paddelvatten, inklusive grannländerna Norge och Danmark. Filmarbetet har pågått sedan juli och det har filmats på många ställen, inte minst i Bohuslän: Koster har fått besök, och Hermanö huvud, Grebbestad och Tjurpannan. Liksom Stockholms skärgård och norska Voss. I filmen får man möta både välkända och några okända svenska kajakprofiler som filmarna valt att paddla tillsammans med på sina turer.

Lars Larsson vid Tjurpannan i augusti. Foto: Daniel Warberg.

Ovanlig blandning av paddling

Detta blir Sveriges första underhållningsinriktade kajakfilm med målgruppen havspaddlare. I början av 00-talet gjordes två undergroundfilmer i Sverige om forspaddling, varav Lars Larsson var inblandad i produktionen av den ena. Men svensk havspaddling har inte stått i fokus. Att filmen innehåller både havspaddling, forspaddling och kajaksurfing är något unikt, menar Lars Larsson:

– Så vitt jag vet har det aldrig gjorts en film som blandar så här, inte ens internationellt. Men för mig är det inget konstigt, jag paddlar själv nästan allt som flyter och förstår inte varför man bara skulle nöja sig med en stil när det finns så många olika former av paddling att utöva. Det fina ligger ju i att de alla har sin egen speciella charm och skönhet.

Premiär 2012

– Vi planerar att ha filmen klar tills nästa säsong, men inget premiärdatum är bestämt ännu. Det som däremot är klart är att filmen kommer att distribueras som DVD tillsammans med Utemagasinet sommaren 2012.

Om ordet Turbulens

Lars Larsson fortsätter: När vissa hör namnet Turbulens kanske de tror att filmen bara kommer att innehålla hardcorepaddling i brytande vågor, men turbulens är något som finns överallt omkring oss i naturen. Det kan vara allt från de små virvlar som bildas när vi drar en paddel genom en spegelblank vattenyta till den brutala sjö som exploderar i vitvatten över ett skär. På samma sätt kommer filmen att försöka skildra flera av havets ansikten.

Våg – nytt kajaknätverk på västkusten

Lämna ett svar

Nätverket för paddlare heter Våg och har sin bas i Lysekil. Paddling sker i Bohuslän och i Norge, till att börja med. Uppdatering 2014: Nätverket är numera pausat och har ingen verksamhet.

Våg kajaknätverk Nautopp Det är Nautopp Seakayaking i Lysekil som har bildat kajaknätverket. I Lysekil har det varit så att sommarbesökare paddlar med Nautopp på deras skräddarsydda aktiviteter, medan stans lokala paddlare paddlar på egen hand … men gärna svänger inom Nautopp för att snacka med Torbjörn & Kathrine en stund. Om paddling, kajakprylar eller om att ha en gemensam filmkväll. Idén om nätverket växte fram från en önskan om att paddla ihop, och är Nautopps initiativ.

Nautopps beskrivning: Kajaknätverket ”Våg” är en ny gemenskap för kajakentusiaster.

Så funkar nätverket

Tanken är att medlemmarna i Våg paddlar med egen utrustning, medan Nautopp står för guidning, instruktioner och planering. Utöver rabatter på ordinarie Nautopp-turer planeras egna turer för Våg-medlemmarna. Premiärturen blir en paddling från Lysekil till Smögen, helgen 12-13 november 2011, med övernattning på Sea Lodge och returpaddling dagen efter. I december blir det en julbordspaddling vid Smögen. En Norgeresa till Helgeland är också planerad för augusti 2012. Framtida destinationer kan bli Sicilien och Kefalonia (Grekland).

Medlemskapet

Medlemskapet gäller för 12 månader från betaltidspunkt och kostar 995 kronor. För dagsturer ur ordinarie utbud betalar vågmedlemmar 400 kronor. En 2-3 dagars tur för vågmedlemmar med BCU-certifierade guider kostar 500 kronor. Har man inte egen utrustning kan man hyra från Nautopp med 50 % rabatt. Bra om man vill testa t.ex. ny torrdräkt.

I nätverket ingår också en facebooksida där medlemmarna kan nätverka.

Mer information

Nautopps sida om Våg-nätverket

Höstpaddling vid Fisketången

1 svar

Tidig lördag morgon, i bilen på väg till heldagspaddling. Solen börjar vakna och målar vikarna i guld … jag är snart framme i Kungshamn. Det är skönt att vakna i lugn och ro tillsammans med landskapet utanför fönstret.

Hovenäset i morgonljus

Jag kör den södra vägen till Kungshamn, har aldrig åkt här förut och det är vackert. Särskilt när man just passerat bron vid Hovenäset (samhället). Höstfärger i land, viken speglar sig stilla i sjöbodar och vita hus som ligger tätt … solen har nu nått över öarna och lyser upp hus och tegeltak – vilken härlig morgon! Förväntningarna på paddlingsdagen stiger. Vilken tur att paddlingen var bokad i kalendern, annars hade jag inte varit här nu … och kanske inte på vattnet alls idag. Det blir en tanke som flera upprepar under dagen.

Hovenäset i höstfärger på hemvägen

Västvart

Jag är först på plats vid Fisketångens badplats och hinner precis gå en runda – bra iläggningsplats det här – innan de andra 8 dyker upp. Lena & Johan från Tjörn, Urban från Trollhättan, Anders från Göteborg, Bengt från Hunnebo och Anders igen, och några från Lysekil. En kort samling runt sjökortet, sedan är vi iväg. Prognosen säger 6-8 sydväst med mer i byarna och ökande. Framåt eftermiddagen ska det vrida till syd. Vi väljer att gå västerut för att kolla läget när vi ser Hållö, och där ta beslutet om vi paddlar vidare genom Smögen eller går tillbaka österut mot mer skyddade vatten.

Lena på väg ut från startplatsen Fisketången

Härliga färger idag med höstlöv i land, solen som lyser upp graniten, moln med en aning blålila ovanför husen … och silvrigt ut över havet. Lite blandat med moln och blå himmel.
Vi paddlar innanför Klåvholmen och passerar över mot Långö. På vägen paddlar vi förbi Mellersta Hampholmen, ett trevligt ställe för ett badtunnestopp eller övernattning om ni är på tur. Där var vi 25 stycken på kräftskiva för några helger sen, på en seglingshelg, hur trevligt som helst. Kulingen ven under kvällen, men i badtunnan och bastun var det finfint.

Hållö i sikte

Vi fortsätter västerut på norrsidan Långö, som var vår lunchö på midsommarpaddlingen. Framme vid nästa sund tittar Hållö fram mellan holmarna, och ser grådisigt ut i vinden. Mer vind här. Vi paddlar över till Dödholmarna och snirklar genom flera smala passager och ser en säl. Skoj paddling. Sen återstår den öppna fjorden in mot Smögen med vågor akterifrån. Inte så farliga egentligen men med olika erfarenhet i gruppen och ökande vind väljer vi att gå tillbaka österut, till Örnefjorden.

Vid Dödholmarna

Passage vid Långö

Anders med HållöVid Dödholmarna

På tillbakavägen österut snirklar vi oss igenom flera fiskebodsvikar vid Fisketången, där kajaker kan smita igenom smala passager. Härliga vyer. Inget turistiskt här inte, här gäller arbetsbåtar, nät och fiskeredskap på bryggorna.

Fredrik inne i en av fiskebodsvikarna vid Fisketången

Fikapaus vid isättningsplatsen och vidare mot nordost, förbi Paradiset och Vägga, där en Abba-fabrik just fått stänga. Paddlingsnack under vägen. Stenig kust med en landstigningsvik vid Paradiset. Vid Hovenäset tar vi en sväng in i viken för att titta på samhället från kajakerna. Jag har aldrig varit här tidigare och tycker det är rena idyllen. Och fler hus än förväntat. Anders har varit här med segelbåten, ett perfekt alternativ om man vill undvika Smögenstojet.

Viktiga saker avhandlas ...

Sundet in till Hovenäset

Mot Örnefjorden

Vill man uppleva höstfärger är detta ett bra paddlingsställe, för här finns träd längs stränderna. Vill man går det nog att paddla vidare inåt från Hovenäset, under bron längst in i viken och fortsätta ända in till Kleveviken. Fin inomskärspaddling även om det blåser bus. Vi paddlar istället tillbaka ut.

I det smala sundet på vägen ut finns en graffitivägg som används sedan 60-talet, och där hittar jag plötsligt mina Göteborgskusiners namn, från 1986!

Graffitiväggen vid inloppet till Hovenäset

Därefter sydsidan Lilla Furö och in i trevligt gytter öster om ön. Vi passerar farleden över till Keö, inte många båtar ute så här års, och går in mellan Keö och Gluppö. Den finaste norrviken har fåren hand om så vi tar viken intill för vår lunchpaus. Mat, prat och utbyte av tips. Trevlig stämning och glada miner. Alla gillar att få en ute-dag.

Bengt och Urban trivs

Lars och Anders kopplar av vid lunchen

Tudelad hemfärd

Sen är det bara hemvägen kvar. Vi delar oss i två grupper. En som går läat hem för att slippa vågor, en som går lite längre och i mer öppen motvind. Jag väljer den senare gruppen, vilket jag – nästan – ångrar lite senare. Tre grabbar och jag går runt Keö och möter vinden på utsidan. Med maten färsk i magen gillar inte musklerna att jobba på och även om jag trivs stumnar de, när jag tar i för mycket. Vi tar oss förbi öar och uddar, exakt var vi är har jag tappat kollen på. Herregud, detta är ju ingenting mot Orust runt, så kroppen ska ju klara detta ;). Spännande konsekvens. Det blir att äta mindre nästa gång, eller vänta lite till efter maten. Vi är mer än halvvägs hem när jag behöver en lite längre vilopaus. Sen är det okej och ett tu tre är vi hemma igen. Fisketångens hamn är verkligen fin.

Roll som avslutning

Bengt med sin Njord är en riktig friskus och brukar köra lite rollar varje gång han är ute och paddlar, så han tar en bunt svängar inne vid bryggan, och några extra för kameran dessutom. Sen packar vi ihop och tackar för en skön dag på havet.

Bengt in action

Jag trivs i solen så när de andra åkt tar jag en extra fotorunda nere i båthamnen innan jag styr hemåt.

Paddlingssemester Bohuslän – Dag 2 av 11

Lämna ett svar

Paddlingssemester 11 dagar i Norra Bohuslän sommaren 2011. Dag 2, Musön – Ulsholmen, fredag 22 juli.

Jag skriver detta medan första duggdropparna kommer. Får se om det blir något av dem, vill inte bry mig. Klippan ger ryggstöd, tältet klart. Jag sitter uppflugen i en liten klippskreva, på vikens enda läplats och maten är på gång. Spela roll om mina fuktiga kläder är spridda över enen och klippan för att torka. Skuren uteblir nog nu också. Solen är på väg ner och klockan är väl halv tio, eller nio. Några klarröda stråk är allt som syns av den. Jag har Ulsholmens nordostliga strand för mig själv – otroligt nog – och här är vackert.

Ulsholmens vackra strand i solglimt kvällstid

Vit sand, någon klargrön krypväxt ovanför sanden – den står sig fint mot orange kajak – och sedan strandråg. Promenadstor ö, det är bra. Blir nog en promenad imorgon innan avfärd, om regnet tål sig. Ska blåsa 7 imorgon och 10 i övermorgon kväll.

Det har varit en jättefin dag. Kom iväg 12.15, iland 18.15. När jag packade det sista slutade det dugga. 6 timmar paddling, 10 minuter duggregn, fördelat på tre tillfällen. Prognosen sa regn hela dagen så jag är helnöjd. Tänker på de stackare som kanske valt att stanna iland på grund av prognosen. Jag har paddlat västsidan öarna hela dagen. Dels för att slippa vinden. Dels för att det är kul att upptäcka öarna på den sida som ofta är otillgänglig på grund av vind och vågor. Totalt blev det cirka 2 mil paddlade idag, utan lunchstopp.

Förmiddagens regn torkar, courtesy of vinden och mina nya färdkamrater fr Pinnö

Tänker tillbaka till några av dagens höjdpunkter:

Koggarna, två kobbar på Pinnös västsida. En helt underbar plats. På sjökortet var jag inte säker på att det var öppen passage mellan dem. Funderade på om det var värt avstickaren, därför blev upplevelsen desto mer fantastisk. En lagun mellan öarna, med friskt strömmande vatten. Hade solen skinit hade jag direkt övergivit dagens planer (passera Tjurpannan) och stannat några timmar för bad. Öarna läar för vågor, fina klippor, mot nordväst en minivik att glida in i. Där låg jag i stilla vatten med tio centimeter under kölen med västhavets vågor brytande och brusande någon meter åt väst. Berget var så lågt att jag kunde se förbi och se horisonten. Första parkett! Segelbåtar sträcker förbi i vinden, vita segel mot grå himmel. En motorbåt kör förbi och drar upp grönt vatten med vitt skum. ”Kinesiskt vitt om bogen” som Taube sa. Havet andas så att tången sakta rör sig och rasslar. Ett ögonblick av total kajaklycka.

Små ringar på vattenspegeln visar att det börjar dugga, men det känns inte. Jag tar en korvpaus sittande i kajaken och bara njuter. Önskar att jag haft en vattentät kamera med på turen för att visa andra sen. Memorerar istället. Med vanliga vindar hade denna plats varit svårare att nå, det är bara att tacka den ovanliga vindriktningen. Man kan dra upp kajakerna i tången om man vill.

Jag paddlar sedan vidare. Den nordliga öppningen är bara 2 meter bred, med ett flak mitt i öppningen. Inget att rekommendera i västvind och vågor … eller så är det en bra utmaning.

Lekplats! För paddlare i alla fall 🙂 Västsidan Ulsholmen

Gåsögruppen

Ögruppen med Södra och Norra Gåsö står inte med i guideboken. Inser efter en stund att den inte var bortglömd, bara bortvald. Här går inte att gå iland, i alla fall inte om man paddlar själv. Det är rullstenar hela vägen ner i vattnet nästan överallt, eller raka klippor. Men paddla gärna igenom, här är vackert. Småholmar att leka bland och fågelliv. Farleden går en ö längre österut, men här inne är det lugnt och stilla. Någon enstaka förtöjd båt bara.

Granitprakt

När jag passerat innanför Stora Fransern hör jag ett himla liv. En mås jagar bort en häger från sina ungar. Ja, det ser verkligen ut som en liten häger, trots skärgårdsläget. Vacker granitmiljö här och fri sikt mot horisonten i sundet. Jag tar en avstickare mot Norra Gåsös sydvästvik. Missa inte den, Bohuslän i sitt esse!

Graniten är praktfull. Skivad och staplad med vacker färg. En liten dyning kommer in i viken. Högtidlig känsla här inne. Tänker på stenhuggarnas slit, att denna ön har klarat sig undan och är stolt över Bohusläns vackra granit. Jag blir så badsugen, att hoppa ut från klipporna, men här är brant. Och så, lite längre in, en smal vik! (en kajakbredd i ytan). Det går ju att gå iland! Är ni två kan ni hjälpa varandra att lyfta iland kajakerna och ta ett bohuslänskt badstopp.

Bonsai a la skärgård

Pinnö norr om Grebbestad

Tidigare idag har jag paddlat förbi Pinnö. När jag lämnat Otterön och rundar Pinnös udde till västsidan möter jag en mjuk dyning och ser horisonten. Små öar en bit ut i väst. Där jag är grynnor och en grund tångträdgård att glida fram över – nu känns det att jag är på havet! Leendet dyker upp direkt. Härlig plats.

Jag är nyfiken på de två sydvästliga vikar som syns på sjökortet. Den övre kanske passar för lunch? Spanade in den sydligaste, en trevlig överraskning. Det är en klippbukt med fina flak. Hade givit upp tanken på att gå iland på grund av klipporna men paddlade inåt för att se det vackra. Längst in dök en ministrand upp (en dryg kajaklängd bred). Fina klipphällar för den som vill tälta eller bada, men lite utsatt i hård västvind. Går iland för ett toabesök och får med mig två nyttiga färdkamrater; en pinne och en färdig replängd.

Västsidan Pinnö i Grebbestads skärgård

Den övre viken blev lite av en besvikelse. Ingen lunchvik, bara rullsten. Däremot en perfekt badvik om man tältar vid den sydligare viken. Sandbotten och bra dykklippa i änden av viken.

”Fyndlåda” och solhällar på Pinnö

Sist men inte minst av dagens höjdpunkter: När jag kort efter start träffar två trevliga paddlare i det fina sundet mellan Stora Klövskär och Otterön. Det blir en pratstund inne i sundets badvik. Jonas Ekdahl från Småland och Anna-Lena från Mariestad (och Norge) är på väg från Kämpersvik på en tvådagars tur runt i skärgården. De har hunnit längre söderut än de trodde de skulle hinna och är sugna på Fjällbackaskärgården. Vi utbyter lite tips om fina paddlingsvägar och pratar kajaker en stund. Trevligt! Kanske blev det övernattning vid Gluppöbassängen för dem?

Tjurpannan och Stora Huvudet

Min dag på vattnet avrundas med passage förbi Tjurpannans naturreservat. Vattnet utanför är respekterat av sjöfarare. Här blir snabbt stora vågor och vågor från många håll vid västliga vindar. Blåsiga dagar är det rena skådespelet här, med vattenkaskader över Tjurpannans berghällar. Efter Norra Gåsö paddlade jag insidan Stora Fiskholmen och sedan ut på öppet vatten vid Tjurpannan. Respekten gör att jag spänner mig lite, mer båtar här också. Vet inte exakt vilken väg jag går mellan holmarna, men paddlingen är fin och jag ser Väcker fyr i nordväst.

Ö-idyll på Ulsholmen

Vattnet är lugnt och jag leker med tanken att paddla ut och ”klappa fyren”. Motströmmen gör att jag låter bli och fortsätter norrut för att gå längs land istället. Fantastiskt att kunna uppleva Tjurpannan så nära. Trots att jag är hungrig kan jag inte låta bli att sightseea lite, vem vet hur vågorna ser ut imorgon. Jag glider in viken vid Smughuvudet. Grund, vacker, läad från tre håll och mycket fågelliv. Perfekt för en fikapaus i kajaken. Lägger mig raklång i kajaken en stund, dåsar och lyssnar på fåglarna. Sen rockhoppar jag upp längs bergskanten till Gule Humpen.

Ohoj Matilda!

Blir jättepaff när jag kommer runt hörnet efter Gula Humpen och upptäcker en söt liten hamn och röda små hus. En underbar plats! Är det någon som bor här? Jag trodde naturreservatet var ”bara” natur. En liten flicka och hennes pappa står på bryggan. De har varit ute och fiskat och har just förtöjt. Matilda frågar vad det är för båt jag sitter i och varför jag har en pinne på däck. Observant tjej. Jag berättar att pinnen fungerar för förtöjning och för att dra upp kajaken på stranden. Jag frågar om de bor här. Nej, ingen bor här, däremot har de fiskestugor här. Matildas pappa berättar lite om ström- och vågförhållanden runt Tjurpannan och Stora Huvudet. Här blir stökigt redan vid ganska låg vindstyrka, redan vid 6-7 m/s får jag veta.

Tistel av något slag

Ulsholmen nästa

Sen återstår bara att tvära över farleden till Ulsholmen, och upptäcka hur nattens tänkta lägerstrand ser ut. Två motorbåtar ligger förtöjda på udden, väl förbi dem är jag ensam när jag följer klipporna inåt för att få syn på viken. När den öppnar sig drar jag efter andan – vilken strand, hur vacker som helst! Lycka igen 🙂

Paddlingssemester Bohuslän – Dag 1 av 11

Lämna ett svar

Paddlingssemester 11 dagar i Norra Bohuslän sommaren 2011. Dag 1, Hamburgsund – Musön, torsdag 21 juli.Vi startar i Hamburgsunds sund. Första dagen har jag sällskap av Lena, Helena och Maria som ska göra en lång dagstur. När vi paddlat klart norrut genom Fjällbacka skärgård och tagit ett badstopp, ska de cirkla tillbaka söderut, och paddla hemåt i medvind och vara iland vid åttatiden ikväll. Det långa dagsljuset hjälper verkligen till för paddlingsupplevelser.

Iläggningsplats Hamburgsund

Vi lägger i vid en båtramp centralt i Hamburgsund som Lena har koll på. Här finns slip och flytbrygga. Populära såna, för medan jag stuvar in allt och tjejerna äter glass sjösätts en båt och två kajaker.

Hamburgsund

Vi lämnar Hamburgsund vid lunchtid och paddlar norrut genom det populära sundet. Semesterkänslan finns i luften, överallt sitter folk på bryggorna, solen skiner och många båtar tuffar förbi oss. Inklusive linfärjan över till Hamburgö, så vi hinner se oss omkring ordentligt. Norra delen av sundet är verkligen pittoreskt. Sjöbodar, pollare och några vackra skärgårdshus. Längst i norr ligger ett som imponerar på mig. Vackert och stort hus med eget båthus, fantastiskt läge. Båda båtarna – som minsann inte är små – hänger ovanför vattnet i en winchanordning jag inte sett tidigare.

Norra delen av sundet i Hamburgsund

Brattö

Stensholmens soldater

Ute ur det trafikerade sundet svänger vi höger. Vi går över farleden och går längs med Brattö, och fortsätter mot nordost. Vårt första mål är Stensholmen med dess kyrkogård från första världskriget. Vi paddlar förbi klippor med människor som badar, skrattar och solar. Några har till och med hittat sin egen minivik och näckar (nakensolar). Därför är det en väldigt konstig känsla att bakom nästa udde få se en solig sluttning full med gravstenar. Stojet från badvikarna hörs inte här. Vi glider in i den rofyllda viken och går iland.

Stensholmen

Brisen blåser nedför sluttningen så vi gör soldaterna sällskap och äter lunchen innanför kyrkogårdsmuren. Soldaterna stupade alla i Skagerraksslaget 1916, det som kallas det sista stora sjöslaget, och Skagerrakslakten. Åttatusen soldater dog, många flöt iland i Bohuslän. 13 soldater vilar på Stensholmen. Däribland havspoeten Gorch Fock, vars grav tyskarna fortfarande vallfärdar till. Innan vi ger oss av skriver vi i gästboken.

Gorch Focks grav i förgrunden, vilar här med 9 andra tyska soldater och 3 engelska.

Kalvsund

Vi lägger ut igen, rundar ön österut och går igenom det vackra och grunda sundet mellan Kalvön och Korsön. Maria och Lena som inte varit här förut imponeras över hur fint det är. Vinden är nord/nordost och ökande så vi väljer att inte fortsätta farleden upp mot Hjärterön och ut till Långeskär. Vi bestämmer oss för Dannholmen istället, så har vi mindre motvind och jag är bättre placerad om det blåser småspik från nordost imorgon.

Kongsen

Vi går västerut mellan Fotsillarna och siktar in oss på Dyngöns lotsutkik. Målet är att få mer lä och visa tjejerna sundet mellan Fläskön och Dyngön och Dyngöns samhälle, apropå fint. Det kallas Kongsen som smeknamn för Kungssundet efter att Karl XIIs soldater försökte ro igenom här när de skulle anfalla Norge. Strömmen gjorde att de fick ge upp och ta en annan väg.

Helena och Bohuslän i all sin prakt!

– Åh så vackert, utbrister Lena när vi är inne i sundet. Strax söder om oss ser vi Floröns gula magasin, där Mor Abela drev skärgårdskrog och gästgiveri från 1830-talet och resten av seklet. Till vänster Fläskön med lummiga småstränder och sjöbodar, och till höger orörda klippor tills vi är halvvägs upp i sundet. Vi tar en sväng in i samhällets vik på Dyngön och möter flera paddlare på väg ut. Vi glider runt inne i viken och tittar på de fina husen, och pratar lite med en seglare som halar seglen på en julle. Han har varit ute i blåsten men tar nu ner spristaken och är i hemmahamn. Sen fortsätter vi norrut. Det har mulnat på och är spått regn till kvällen/natten och tjejerna vill hinna med ett bad i Gluppöbassängen på hemvägen. Själv ska jag fortsätta norrut och vara ute i 7-10 dagar.

Mötande trafik vid Dyngö

Farleden norr om Dyngön är trafikerad och båtarna kommer i god fart runt uddarna. Vi tar oss över till norrsidan och går mellan Hunden och Bickjan (norskt ord för tik). Här är fint med flera småkobbar att paddla runt mellan, en annan gång. Vi sneddar över farleden, nordost över öppet vatten till Lökholmens södra udde. Mer vågor här och större farled. Sikten är okej men solen är försvunnen för gott idag. Vi rundar öns inre udde och ser en jättefin läad tältvik, som redan är upptagen. Klockan är halv fem när vi glider in i bukten på öns östersida och tar ett dopp och fika. Intressant att se hur ”butter” ön känns idag jämfört med den sagouppenbarelse jag fick när jag paddlade förbi på Kristi himmelsfärd, när vädret var superbt och vattnet lyste grön-turkost. Detta blir tjejernas norra vändpunkt och de kramar mig lycklig resa när jag vinkar av dem.

Lökholmen, bukten på östsidan

Kvällsläger på Musö

Sen börjar jag spana efter lämplig tältplats med lä för kvällens nordvind och nattens nordost med regn. Middag ska också till inom kort. Med hjälp av kikaren väljer jag viken tvärs över vattnet, Musöns sydvästbukt. Inte helt lä men helt okej. En småstensstrand, och jag hittar lite virke som hjälp för att dra upp kajaken. Upp med tält, grejer på tork i enda trädet, middagen avklarad. Bara jag på den stora stranden, men en segelbåt blir granne i bukten.

Nyss ankommen till Musön

Känns som det blev ganska kort paddling idag. Får bli mer imorgon för jag vill gärna förbi Tjurpannan innan vinden går över på sydväst i övermorgon. Det är ju spått regn och ostadigt hela veckan, med dryga 10 sekundmeter senare i veckan. Då vill jag vara förbi Tjurpannan. Jag har inte full koll på Tjurpannans exakta position, det står inte med på sjökortet, men vet vilka öar som ligger just norr om. Vid niotiden tar jag en promenad över till läiga östsidan och ligger och slumrar till på en bergknalle tills första regndropparna kommer. Reträtt till tältet för Modesty Blaise-bok och Dumlekola nedstoppad i sovsäcken. Livet är underbart.

Mumsstund i sovsäcken 🙂

Fler bilder:

: Brattö

: Hamburgsund

: En stjärna vid kyrkogården, upptäcks av Maria och Lena

: Lena tittar närmare på stenarnas texter

: Gorch Focks grav i förgrunden, vilar här med 10 andra tyska soldater och 2 engelska.

: Här finns gästboken!

: I sundet. I bakgrunden Fläskön

: Mötande trafik vid Dyngö

: Glada miner 🙂

: Helena och Bohuslän i all sin prakt!

: Lökholmen, bukten på östsidan

: Nyss ankommen till Musön

: Mumsstund i sovsäcken 🙂

: Stensholmen

: Helena och resten av oss upptäckspaddlar Dyngöns samhälle

: Lena njuter av utsikten vid Dyngö

: Vindläad kväll på östsidan Musö

: Norra delen av sundet i Hamburgsund

Kanadapaddling i 66 dagar – föredrag

1 svar

Upplev Kanadapaddling här hemifrån. Maria Ferm som paddlat genom Kanadas orörda vildmark gästar Lysekils Friluftsfrämjande.

1 november kan du drömma dig bort till en lång paddlingssemester i Kanada. Maria Ferm från Skaftö i Lysekils kommun berättar och visar bilder från sin 135 mil långa paddling.

Hon och en kamrat paddlade träkanot genom Kanadas vildmark. Det blev 66 dagar med vildren, havsörn, enorma sjöar, forsar och en otrolig natur! De avslutade paddlingen vid utloppet till Hudson Bay, vid en inuitby.

maria ferm paddling kanada lysekils friluftsfrämjande

Plats: Lysekils Folkets hus, Forumsalen.
Ingång från baksidan Folkets hus. Handikappanpassat. Gratis parkering.
Tid: Tisdag 1 november kl 19.00-21.00
Pris: Vuxna 80 kr, studerande 60 kr.
Anmälningssätt: Ingen anmälan behövs, inget förköp. Alla välkomna!