Paddlingssemester 11 dagar i Norra Bohuslän sommaren 2011. Dag 1, Hamburgsund – Musön, torsdag 21 juli.Vi startar i Hamburgsunds sund. Första dagen har jag sällskap av Lena, Helena och Maria som ska göra en lång dagstur. När vi paddlat klart norrut genom Fjällbacka skärgård och tagit ett badstopp, ska de cirkla tillbaka söderut, och paddla hemåt i medvind och vara iland vid åttatiden ikväll. Det långa dagsljuset hjälper verkligen till för paddlingsupplevelser.

Iläggningsplats Hamburgsund

Vi lägger i vid en båtramp centralt i Hamburgsund som Lena har koll på. Här finns slip och flytbrygga. Populära såna, för medan jag stuvar in allt och tjejerna äter glass sjösätts en båt och två kajaker.

Vi lämnar Hamburgsund vid lunchtid och paddlar norrut genom det populära sundet. Semesterkänslan finns i luften, överallt sitter folk på bryggorna, solen skiner och många båtar tuffar förbi oss. Inklusive linfärjan över till Hamburgö, så vi hinner se oss omkring ordentligt. Norra delen av sundet är verkligen pittoreskt. Sjöbodar, pollare och några vackra skärgårdshus. Längst i norr ligger ett som imponerar på mig. Vackert och stort hus med eget båthus, fantastiskt läge. Båda båtarna – som minsann inte är små – hänger ovanför vattnet i en winchanordning jag inte sett tidigare.

Stensholmens soldater

Ute ur det trafikerade sundet svänger vi höger. Vi går över farleden och går längs med Brattö, och fortsätter mot nordost. Vårt första mål är Stensholmen med dess kyrkogård från första världskriget. Vi paddlar förbi klippor med människor som badar, skrattar och solar. Några har till och med hittat sin egen minivik och näckar (nakensolar). Därför är det en väldigt konstig känsla att bakom nästa udde få se en solig sluttning full med gravstenar. Stojet från badvikarna hörs inte här. Vi glider in i den rofyllda viken och går iland.

Brisen blåser nedför sluttningen så vi gör soldaterna sällskap och äter lunchen innanför kyrkogårdsmuren. Soldaterna stupade alla i Skagerraksslaget 1916, det som kallas det sista stora sjöslaget, och Skagerrakslakten. Åttatusen soldater dog, många flöt iland i Bohuslän. 13 soldater vilar på Stensholmen. Däribland havspoeten Gorch Fock, vars grav tyskarna fortfarande vallfärdar till. Innan vi ger oss av skriver vi i gästboken.

Kalvsund

Vi lägger ut igen, rundar ön österut och går igenom det vackra och grunda sundet mellan Kalvön och Korsön. Maria och Lena som inte varit här förut imponeras över hur fint det är. Vinden är nord/nordost och ökande så vi väljer att inte fortsätta farleden upp mot Hjärterön och ut till Långeskär. Vi bestämmer oss för Dannholmen istället, så har vi mindre motvind och jag är bättre placerad om det blåser småspik från nordost imorgon.

Kongsen

Vi går västerut mellan Fotsillarna och siktar in oss på Dyngöns lotsutkik. Målet är att få mer lä och visa tjejerna sundet mellan Fläskön och Dyngön och Dyngöns samhälle, apropå fint. Det kallas Kongsen som smeknamn för Kungssundet efter att Karl XIIs soldater försökte ro igenom här när de skulle anfalla Norge. Strömmen gjorde att de fick ge upp och ta en annan väg.

– Åh så vackert, utbrister Lena när vi är inne i sundet. Strax söder om oss ser vi Floröns gula magasin, där Mor Abela drev skärgårdskrog och gästgiveri från 1830-talet och resten av seklet. Till vänster Fläskön med lummiga småstränder och sjöbodar,  och till höger orörda klippor tills vi är halvvägs upp i sundet. Vi tar en sväng in i samhällets vik på Dyngön och möter flera paddlare på väg ut. Vi glider runt inne i viken och tittar på de fina husen, och pratar lite med en seglare som halar seglen på en julle. Han har varit ute i blåsten men tar nu ner spristaken och är i hemmahamn. Sen fortsätter vi norrut. Det har mulnat på och är spått regn till kvällen/natten och tjejerna vill hinna med ett bad i Gluppöbassängen på hemvägen. Själv ska jag fortsätta norrut och vara ute i 7-10 dagar.

Farleden norr om Dyngön är trafikerad och båtarna kommer i god fart runt uddarna. Vi tar oss över till norrsidan och går mellan Hunden och Bickjan (norskt ord för tik). Här är fint med flera småkobbar att paddla runt mellan, en annan gång. Vi sneddar över farleden, nordost över öppet vatten till Lökholmens södra udde. Mer vågor här och större farled. Sikten är okej men solen är försvunnen för gott idag. Vi rundar öns inre udde och ser en jättefin läad tältvik, som redan är upptagen. Klockan är halv fem när vi glider in i bukten på öns östersida och tar ett dopp och fika. Intressant att se hur ”butter” ön känns idag jämfört med den sagouppenbarelse jag fick när jag paddlade förbi på Kristi himmelsfärd, när vädret var superbt och vattnet lyste grön-turkost. Detta blir tjejernas norra vändpunkt och de kramar mig lycklig resa när jag vinkar av dem.

Kvällsläger på Musö

Sen börjar jag spana efter lämplig tältplats med lä för kvällens nordvind och nattens nordost med regn. Middag ska också till inom kort. Med hjälp av kikaren väljer jag viken tvärs över vattnet, Musöns sydvästbukt. Inte helt lä men helt okej. En småstensstrand, och jag hittar lite virke som hjälp för att dra upp kajaken. Upp med tält, grejer på tork i enda trädet, middagen avklarad. Bara jag på den stora stranden, men en segelbåt blir granne i bukten.

Känns som det blev ganska kort paddling idag. Får bli mer imorgon för jag vill gärna förbi Tjurpannan innan vinden går över på sydväst i övermorgon. Det är ju spått regn och ostadigt hela veckan, med dryga 10 sekundmeter senare i veckan. Då vill jag vara förbi Tjurpannan. Jag har inte full koll på Tjurpannans exakta position, det står inte med på sjökortet, men vet vilka öar som ligger just norr om. Vid niotiden tar jag en promenad över till läiga östsidan och ligger och slumrar till på en bergknalle tills första regndropparna kommer. Reträtt till tältet för Modesty Blaise-bok och Dumlekola nedstoppad i sovsäcken. Livet är underbart.

Fler bilder: