Kategoriarkiv: Kajakupplevelser

Berättelser från egna kajakturer och paddlingsupplevelser. Plus tips om bra paddlingsställen, iläggningsplatser och strandhugg mm.

Förberedelser

Lämna ett svar

Förberedelser för långtur och paddlingssemester i Bohuslän, ja det är vad jag ägnat de två senaste dagarna åt. Att det ska ta sån tid att komma iväg ;o)

Turen går söderut, med start i Lysekil. På schemat står södra Bohuslän och diverse cirklande i skärgården. Planen är paddling, öliv och skärgårdsturism i skön blandning. Med 18 dagar i skärgården ska det ju bli tid till lite sightseeing, badstunder och goda middagar också. Och en liten rapport varje dag, oftast på kvällen skulle jag tro. Vändpunkten blir någonstans söder om Marstrand och förhoppningen är ytterskärgård med klipptältning och mellanskärgård.

Ni som kollat prognosen vet att motvind står på schemat. Ja, start i söder och paddling hemåt hade varit smartare, men en ensam bil i 3 veckor kändes inte bra. Nu blir det istället chans till cirkelkurs och en sväng längs insidan Tjörn.

Jag har lärt mig att det oftast tar en dag av fixande för att komma iväg, i alla fall för mig. Och sen följde lite velande om vägval utifrån prognosen och de förväntade 10 sekundmetrarna. Än så länge har de inte dykt upp – håller det i sig satsar jag på passage vid Islandsberg. Har vågorna blivit för besvärliga i vinden kan man alltid vända och paddla insidan Skaftö.

Denna gång är jag lite mer ambitiös med maten också, så efter menyplanering och torkning av grönsaker blev det till att packa allt i smarta och skräpsnåla förpackningar. Ett antal smaksättare i småflaskor är med, liksom olika såser, allt för att piffa upp rätterna.

Jag har tillverkat ett extra kajakstöd, med två stycken blir det lättare att parkera kajaken på klipporna. Dessutom har jag köpt en tunn presenning att ha under tältgolvet. Den skyddar bra mot både regn och mot slitage vid klipptältning. Chansen att testa den kom förra veckan under en solig dag väst om Gåsö, och bilderna är från den dagen.

Vi ses på vattnet!

Kajakkalaset lördag kväll

Lämna ett svar

Efter en bra dag på vattnet samlades alla i Upplevelseladan för något att dricka innan det var dags för middag. Vi kollade av vad de andra haft för sig under dagen. En del hade rollat, några andra av oss hade kört teknik- och kantapass med Johan Wagner, Petra Ahnfors tillverkade eskimåpaddel tillsammans med Andi Röder, och en hel bunt deltagare var iväg på heldagstur ute i skärgården.

Kajakkalaset Gåsö paddling

Vi hade mycket vind på eftermiddagen här inne i Gustavsberg, så vi var nyfikna på hur de haft det ute i Gåsöarkipelagen vid Lysekil. De kom ur bilarna med stora leenden, och standardsvaret blev ”Görbra”. De hade 11 sekundmeter där ute och sol.

Kajakkalaset Gåsö paddling

De rundade Gåsö och sedan Testholmen, och lekte runt skären på västsidan Gåsö; Gula Skären och Vrakskären.

Tris Burke ledde turen. Bilder från Gåsöturen: Andreas Alvehus

Sen bänkade vi oss för middag. Hemlagad fiskgryta och kryddig tomatsoppa gjorda av Jocke Hermansons mamma Lena. Till det hembakt bröd och ost, följt av kladdkaka till efterrätt. Mumsigt.

Föredrag Irland Runt

Därefter blev det föredrag av Jeff Allen om Irlandsexpeditionen han och Harry Wheelan genomförde, med målsättningen att sätta nytt rekord Irland Runt, och på så sätt samla in pengar för välgörenhet. De fick rekordet, men det kostade dem en hel del mentalt och fysiskt. Jeff berättade om detta.

Jeff Allen under föredraget. Vid pilen blev de inblåsta en dag

Enligt prognosen skulle de få medvind och surf de första fem dagarna. Det höll bara en dag, sen hade de motvind största delen av rundningen. De var verkligen ute efter att sätta rekord, så några kompisar bestämde sig för att hetsa dem lite. När de redan var iväg berättade de att Freya Hoffmeister också startat en rundning och tänkte paddla om dem. Killarna blev stressade.

Jeff Allen

Efter några dagar smsade kompisarna att Freya startat fem dagar bakom dem, men nu bara var två dagar bakom dem. Jeff och Harry bestämde sig för att lätta kajakerna och gjorde sig bland annat av med tältet. Under de kommande 2,5-3 veckorna sov de under bar himmel. Och paddlade längre dagar. Efter ytterligare några dagar bestämde sig Jeff & Harry för att ringa Freya för att kolla upp hur nära hon var. Sagt och gjort, efter en pubnatt ringde de upp Freya klockan halv två på natten. Hon svarade i sin säng hemma i Hamburg …

Killarna fortsatte som de började, med långa paddlingsdagar utan någon vilodag. De blev slitna, händer svullnade, blev såriga och inflammerade och en skuldra fick en sträckning. De fortsatte ändå, helt fokuserde på sitt mål att ta rekordet.

Kvällshäng i Upplevelseladan, under föredraget

Efter två penicillinkurer blev Jeff febrig och kunde inte fortsätta paddla den dagen. De tog en vilodag. Lite senare var det ett vädersystem på väg som skulle hindra dem från att fortsätta paddla i minst en vecka. De bestämde sig för att paddla nonstop i 36 timmar för att nå sitt mål Ardmore innan vädersystemet kom in. Vid det här laget hallucinerade de av och till och visste att de var i dålig form, men var totalt fokuserade på att nå sitt mål, allt annat fick stå tillbaka. Jeff berättar sakligt och lugnt, och är tydlig på att de gjorde rejäla misstag. Hans rekommendation är att om man är helt fokuserad på målet bör man överlåta sin säkerhet åt någon annan, som får ha ”vetorätt”, så att besluten blir realistiska. De fick sitt rekord, 24 dagar runt Irland. En annan paddlare blev inblåst i 14 dagar när lågtrycket nådde fram till Irland.

Round Island kayaking rekord Jeff Allen toast

Skålen när de kommit iland, där släkt och vänner flugit in som överraskning och mötte vid hamnen.

Efter en applåd och lite eftersnack med Jeff rundas kvällen av och vi går hemåt mot sovsäckarna. Imorgon är det en fulladdad dag igen.

PS: Irlands-expeditionen finns att se på Dvd:n Into the Wind. Den finns nu till försäljning hos Upplevelsebolaget, Jeff tog med sig en bunt från England.

Kajakkalaset väderpass

Lämna ett svar

Trys Burke från Wales har ett längre väderpass idag. Trys är BCU nivå 5-coach och väldigt kunnig på väder och navigation. Hon är en eftertraktad lärare i just väder på symposium runtom i Europa.

Tris Burke leder väderpass på Kajakkalaset

Trys Burke leder väderpass på Kajakkalaset

Gruppen började med ett teoripass, där de gick igenom lokala sjökort, tittade på prognos och vindflöden runt öar med mera. Därefter gav de sig ut i kajakerna för att kolla vädret i praktiken. Alla fick varsitt sjökort, kompass och vattenbeständig blyertspenna för att kunna notera ner observationerna.

Trys Burke

De paddlar nu till andra sidan fjorden för att se hur vinden beter sig runt småöarna där och se på corealiseffekten i praktiken, och spana in molnen.

Vädergruppen ger sig väg ut

KajakKalaset paddelyoga

Lämna ett svar

Yoga med inbyggda paddlingsrörelser är ett av de dagliga passen på KajakKalaset. Bland annat ingår en Balance Brace-position, precis som den position man gör innan man rollar upp.

Flera övningar med höftvridningar ingår också. Liksom stretchrörelser för de olika muskler som använts under dagens paddling. De kändes ordentligt, och behövdes! Inte minst för att det blåste ordentligt idag.

Här tillverkar Petra Ahnfors en eskimåpaddel under ledning av Andi Röder.

Först har de paddlat en stund så att Petra kunde känna sig fram till vilken av Andis paddlar som passade henne bäst; brett blad eller smalare, tjockleken på skaftet osv.

Sen började de med att märka ut paddelns mått på entums, kvistfritt furuplank. Andi hade förberett med limning på mittdelen, där ytterligare en entums planka ökar paddelns styvhet.

Nästa steg var att använda bandsågen för att skära bort allt material till strax utanför linjen. Man fasar också till den ovanpåliggande plankan. (se bilden ovanför, ämne nr 2 från väster).

Sen återstår bara hyvlingen. Andi har med sig tre olika handhyvlar som han brukar använda. 1 timme hyvling senare är paddelformen klart synlig och de jobbar vidare med finhyvling. Under söndagen kommer Petras paddel att bli klar så hon kan ta med den hem.

Vänerpaddling 120506

4 svar

Söndagen den 6 maj bar det av till Såtenäs skärgård i Vänern, tillsammans med ett 15-tal andra paddlare.

Arrangör var Friluftsfrämjandet Vänersborg, vars lokala vänner i Såtenästrakten var våra guider hela dagen. Mycket trevligt. Sol, blå himmel och en ny skärgård att upptäcka, med två initierade ciceroner … kan det bli bättre?

Vi satte i vid Marbogården och Per ledde vägen norrut. Längre norrut ser vi Hinden sticka ut i Vänern, men så långt ska vi inte idag. Exotiskt nog leder Per oss genom en kanal i vassen (vid Skräpplingen). Under fem minuter är vi lilleputtar med bara hög och susande vass runt oss. En ovan och kul upplevelse för en kustbo.

Vid Karsö viker vi västerut och får dagens enda vågskvalp en stund. Vi paddlar västvart genom skärgården och njuter av öar, smala passager och enstaka vassruggar. Efter en solig fikapaus fortsätter vi.

Vinden kommer utifrån Vänern och är kylig men vi paddlar skyddat eller i medvind stora delar av dagen. Solen gör oss varma inne i kläderna så vinden är tacksam för det mesta. Gps-spåret visar fler kringelikrokar än man uppfattade ute på vattnet, vi hade fullt upp att njuta av omgivningarna … och parera en och annan sten som plötsligt dyker upp ute i vattnet … grunt lite varstans tydligen.

Landskapet är annorlunda från kusten, väldigt vackert med släta grå hällar, skog, tunna slöjmoln och ”svävande skogslinje” i horisonten. Landskapet känns Vänerntypiskt – om man nu kan dra sådana slutsatser efter bara en paddling på vardera sidan av Vänern. 😉

I trakten kring Svarta Bergen tar vi lunchrast på ön Snättjan, med ett litet torn. Tornet var tydligen Storebergs godsherres sommarstuga förr i världen och är fortfarande någons sommarstuga. Vi lägger till i en liten vik och tar en promenad bort till tornet efter maten. Fin utsikt.

Snättjan blir vår bortre punkt, därifrån börjar vi paddla hemåt. Vid halv fyra-tiden är vi iland igen och kan tacka våra ciceroner för en härlig dag. Vi får ett sista tips med oss på vägen; gör man den här turen sommartid bör man passa på att stanna till vid godset Storeberg på vägen hem – caféet där är känt för riktigt god fika.

Ut och njut!

1 svar

Dagen börjar med blå himmel här i Lysekil, följt av vita slöjmoln vid halv elvatiden. Lite hemmafixande, sen börjar paddlingen locka trots segheten från arbetsveckan. Någon kompis som kan hänga på? Väninnan Helena ska ha trädgårdsdag men smsar ”Ut och njut!”

Ja, svårare än så är det inte egentligen, sagt och gjort. Klockan går så nu gäller det att komma iväg. Fram med ikeakassen och ner med köket, spagettipinnar och det som råkar finnas i kylskåpet. Lunchen får lagas i naturen idag för här finns inget förjobbat, inte ens termosen får åka med. Halv ett susar jag iväg hemifrån och klockan ett är jag i kajaken.

Gulskär paddling

Västvart eller Gullholmen?

Jaha, vart ska man idag då? Vågorna kommer västerifrån genom Stångholmesund. Gå läat till Gullholmen eller botanisera bland öarna västerut? Valet blir öarna och en lös plan om att luncha på Lilla Kornö, där jag inte varit iland på länge.

Sällskap på havet

Wernerpaddeln används för bara andra gången så jag fokuserar på att hitta rytm och isättning med den, sätter kurs på lämplig fyr och låter tankarna flyta omkring. Sommarvanan att slänga en blick över axeln en gång i minuten kommer tillbaka, och blicken sveper längs horisonten i väst för att kolla vädret. Det kommer att mulna på.

Gulskär

Att paddla solo är meditativt på ett annat sätt än att paddla två. Inte bättre, bara på annat sätt. Medan jag paddlar funderar jag på hur man klär det i ord. Konstaterar plötsligt att jag snart är framme vid fyren, hur gick det till? 😉 Ett svanpar kommer glidande ut från ön, men vänta nu, var kom de ifrån? Finns det en öppning i ön där? Jag väntar ut svanarna så de hinner simma undan, sen in och titta. Ja, här finns ju en landstigningsmöjlighet! Lite knölig förvisso, men det är den första jag sett på Gulskär så den duger fint.

Fören pekar på öppningen till Svanarnas vik

Svanarnas dolda vik vid fyren

Sundet vid sydänden Gulskär. Fin dyning och grynnor att leka med.

Kantpaddlar vidare längs Gulskär, kul paddling med dyning och slingrande kust. In i bukten och fortsätter kantpaddla. Gott om måsar och lite ejdrar. Rosa hällar, gula lavar, silverfärg på vattnet och gråaktigt på himlen. Stilla i bukten och vågbruset från västsidan som inte är långt bort, ön är riktigt smal vid bukten. Fint här. Vill fotografera mycket men nu lägger batteriet av. Jaha, det var väntat men jag hade hoppats det skulle hålla lite till.

Jag har sett bilder på paddlare i land på Gulskär så jag fortsätter utforska. Hittar 2 små laguner i norra delen av bukten och här går definitivt att gå iland. Undervattenshällar som perfekt urstigningsplats.

Gulskärens bukt

Vy från Gulskär mot Lysekils västsida

Mot Kolleröd

Paddlar vidare mot Kornö kalv och magen beställer lunch. Jag velar lite om var den ska intas, att äta den i Lilla Kornös samhälle känns plötsligt lite tråkigt jämfört med en klipphäll i naturen. Men var finns en bra, nära landstigning då, i lä? Jag provar vid badviken mitt på Stora Kornös östsida (Bredsand står det på sjökortet, men det är stenstrand). Jag vill inte släpa upp kajaken på stenarna. Provar smala rännan till vänster, max 2 kajaker bred och lite krokig, men varje gång jag är på väg ur flyttar dyningen mig snabbt en meter bakåt. Nä, det här går inte. Backar ut och paddlar via Högholmen (nope, ingen landstigning här) medvågs ner till Kolleröd, till höger om Ramsvik på sjökortet. Här finns en större strand som är populär badplats på sommaren. När man kommer utifrån vattnet ser det vita, låga huset ut att ligga precis vid vattnet och avskräcker lite – ”privatstrand” – men jag har varit på stranden och vet att huset ligger innanför stranden. Konstigt ändå, att de fått bygga så nära.

Stranden i Kolleröd. Kajaken skymtar under bryggan

Mums!

Sådär, framme. Får användning av mitt nya kajakstöd och väljer en läad klippa för matlagning. Pasta med sås, och sen mjuk pepparkaka färsk från frysen. Fast först småkakor som ”stabilisator” medan vattnet kokar upp, och en sväng ner till kajaken med kameran. Sommarstugorna runt stranden är bebodda den här helgen, trädgårdspyssel pågår och några tittar lite nyfiket. Medan jag äter hör jag två pojkar stoja på klippudden bakom mig och gissar på ett besök förr eller senare.

Lunch på gång!

Besök

När jag varit nere och diskat och är på väg tillbaka dyker första pojken upp på klippan. ”Vad gör du?”. Mitt svar ”Äter lunch” tror han nog inte på. ”Spagetti med sås, kom och titta, så får du se köket. Här finns kakor också om du vill ha”. Han tar kliven närmare så han kan se ner över kanten. Jag lägger fram kakpåsen så han kan ta själv. Jag bedöms pålitlig för han tar en och ropar ”Emil kom hit, här finns kakor!” Emil kommer springande, följd av mamma och pappa. Vi pratar en stund. Trevligt. De är på besök i sommarstugan och killarna har precis klarat av säsongens första bad. ”Och det var varmt?” frågar jag och får intensiva huvudskakningar till svar. Men att bada hör liksom till när man är här. Familjen berättar att det vita huset tidigare var badstrandens butik, det förklarar läget.

Norra Grundsund från Kolleröds strand

Norra Grundsund

Sen är det bara hemvägen kvar. Himlen är grå vid det här laget och vågorna lite större. Paddlar genom trevliga sundet i Norra Grundsund, ser att Bockholmens ostronbank ligger grunt nog idag för att ha fågelbesök, och paddlar sedan utsidan Valbodalen med kurs på sundet vid Skeppsholmen. Tar vägen genom Stångehuvud/Kramkistesund och sen är jag hemma vid paddlingsklubben. Vi ses imorgon, kajaken.

Cirka 9 km paddlade.

/Paddlat 120428

Väst om Kornö

Idag blev det många goa timmar på sjön. Ja, havet alltså. En paddlingsdag varvad med fika, ötramp och djurspaning.

Vi startade i Pinnevik i Lysekil och paddlade sidvind ut till Berggylteskär där vi tar första fikastoppet efter knappa tre kilometer och njuter av solen. Urban har ju suttit i bilen ett tag så lite kaffepåfyllning behövs. Lite småbökigt att ta sig iland, sen har vi första parkett på den rosa graniten. Sol, bullar, glittrande hav och lä – livet leker.

Dagens paddlade rutt, 18 km

Västvart mot Flaket

Dagens mål är att paddla på upptäcktsfärd i skärgården väster om Kornöarna, och hitta en väg förbi alla fågelskydd. Efter fikan promenerar vi till öns norrsida för att spana in skärgården vi är på väg till, öarna väster om Kornöarna. På vägen skrämmer vi upp två ejderhonor som ligger och ruvar på ägg, så vi byter kurs ner till ett område utan bergssprickor. Vi gör oss små för att honorna ska komma tillbaka fort och ser ena honan göra en lov tillbaka mot boet.

På väg in i lilla lagunen på Berggylteskär

Borgmästarn, är sälarna fina idag?

Vi kollar om vi ska gå väster om fågelskyddet och paddla vid Brandskärs flak och Dynabrott (med de två angöringsfyrarna), eller gå emellan öarna och de två fågelskydden. Vi bestämmer oss för att gå utanför och paddlar iväg. Vinden har börjat vrida över från syd till sydväst så först går vi nordsidan Berggylteskär och ut mot Gäven. Sen surfar vi ner mot Gunnarsskär. På vägen bestämmer vi oss för att inte ta västra vägen utan istället gå mellan Gråurn och Borgmästaröarna, för att ha mer att se på. Om vi håller oss precis i mitten klarar vi båda fågelskyddsgränserna och kan sikta på Brandskär där vi ska luncha.

På väg mot angöringsfyrarna utanför Västingskär

Det blir bingo! På Gunnarsskär lyser det vitt av måsar och väl inne bland öarna infinner sig känslan ”ni är på besök i djurens rike”. Granitklippor, blått hav, kasunfyrarna som sticker upp ovanför Gråurns klippor, och bara fåglarna och paddeln hörs. Gott om fågel och på ett skär längre fram ligger ett gäng sälar. Kanadagässen uppe på klipporna larmar och en bunt gudingar smattrar iväg fast de är långt ifrån oss.

Knubbsälarna låg kvar länge på kobben öst om Västingskär

Sälarna ligger kvar länge trots att vi har vinden i ryggen. Vi håller höger om dem och stannar upp när de plumsar i. Jajamen, de kommer på besök. Drygt 10 sälar som poppar upp här och där runt oss som en tripp, trapp, trull-lek. Trevligt! Efter en stund paddlar vi vidare norrut, för att gå mellan Tån och Brandskär. Västingskär babord om oss är lägre än Gråurn och är nog landstigningsbar. Efter ön finns en ränna västvart mellan öarna – den ser kul ut. Något att komma tillbaka till i augusti när fågelskyddet är klart.

”Smygpassagen” på Brandskär, norrifrån.

Brandskärs smygpassage nästa

Vi smyger längs Brandskärs väst- och norrsida och går genom smyghålet i nordost. Det vidgas till en kanal och väl igenom tystnar vinden och vi är i lä för vågorna. Här är Brandskärs populära naturhamn. Vi rundar sopmajan och paddlar in i lagunen. Snäckbotten, grönskimrande vatten, sjögräs och vi ramas in av bohusgranit som läar oss helt. Längst in i lagunen ser vi lite algblomning på ytan. Vattenståndet är i precis rätt höjd så vi glider in över berghällen och kliver ur. Perfekt fickparkering :). Bara att plocka fram lunch plus rastjacka och njuta av sol och landskap.

Lagunen på Brandskär

Idag har vi ön för oss själva, sommartid har jag räknat till 22 master när jag paddlat förbi. Naturhamnen är så poppis att de båtar som kommer efter klockan 14 oftast får tji. Vi tar långlunch, men först promenad. Vi hittar många tuvor av knoppande trift eller strandgossar som vi kallar dem lokalt. Och en ensam utslagen styvmorsviol längst upp! Dessutom blommar de här vita blommorna för fullt, både på berg och i skrevor. Vi ser också ett ägg som fått måsbesök med fatalt resultat.

Ta-da! Skärgårdsväxt i blom.

Fågelägg på Brandskär

Vi konstaterar att toan blivit mullvariant och mumsar sen i oss lunchen. När vi hunnit till fikan kommer den här konstiga filuren simmande. Den fastnar i sjögräset och efter en stund hjälper vi den loss och den sticker iväg mot djupare vatten … fast först snurrar den runt sjögräs till en cirkel runt sig. Någon som vet vad det är?

Maskfilur i Brandskärs lagun

Reality calling

Verkligheten gör sig påmind genom sms-pip. Vinden har ökat och vattnet har börjat vända utåt – dags att ge sig av om kajakerna inte ska bli bergtagna på klippan. Vi tackar lagunen och ger oss av österut för att paddla Smalsund mellan Kornöarna. Vi surfar in mellan sundets kobbar i god fart. Molntäcket vi hade på förmiddagen är borta och himlen här ute är helt blå, medan det växer stackmoln inne över land. Sommarkänsla!

Lunchpaus i lagunen på Brandskär

Smalsund

Smalsund är vackert och ganska smalt, med flera ministränder att gå iland på. Idag har vi vinden i ryggen, annars kan sundet vara rena vindtunneln när det blåser mycket. I slutet på sundet leker vi bland passagerna till badvikarna och paddlar grunt vatten. Jag klarar mig precis över sandreveln medan Urban skrapar i botten lite.

I grunda vatten intill Smalsund

Två paddlare närmar sig och det visar sig vara Anki och Tony på eftermiddagstur. Några minuters prat, sen fortsätter vi. Vi väljer mellan tre vägar hem. Den längsta är att gå norrut till Lindholmen och sen via Norra Grundsund och Valbodalens sund hem. Den andra varianten är att fortsätta rakt österut raka spåret till Norra Grundsund, som är en vacker passage, följt av Valbodalen. Tredje alternativet är att paddla söderut längs Stora Kornö, vilket är rakaste vägen hem. Det är också den mest läade rutten för motvindspaddlingen hemåt. Den rutten vinner. Vi paddlar klippnära längs ön och sneddar sen över till Skeppsholmen och Lysekils Norra hamnen.

Stora Kornös samhälle

Mot sydost

Passagen blir vågig och man kan läsa rytmen mellan vågseten. I plattvattnet mellan seten paddlar vi på lite extra. Lite mör är man allt framme vid Skeppsholmen, musklerna är lite klena så här på vårkanten. Sen är det bara att tuffa vidare i motvinden mot Stångehuvud, där vi vet att det blir spegelsjö. Precis innan vi är framme kommer en 25-meters motorbåt á la supersnygg dånande runt hörnet. Jajaja, nu kan vi prata spegelsjö :). Bara att glömma att ta genvägen genom Stångehuvuds sund nu. Vi tar ut svängen runt udden extra mycket och ser vågorna studsa pingpong inne vid klipporna och det vita skummet yra över klipporna. Spektakulärt. Fotograferna uppe på klipporna blir såklart lyckliga. Desto mer förvånade blir de nog över att se två orange kajaker komma ”åkandes” mitt i ”busvädret”.

Vi håller ut i farleden tills vi är förbi nästa ö och kan svänga in mot lugna Stångholmesund. Skönt. Home sweet home. Som extra bonus har kommunen kopplat på vattnet till klubbhuset så kajaken kan få sitt första sötvattensbad sedan i höstas. Det blir både bad och skrubbning. Frågan är vem som är lyckligast, kajaken eller ägaren ;). En heldag på sjön går mot sitt slut och ansiktet stramar så där solgott. Det blev en bra dag.

Sett på turen: 4 båtar och en megabåt, en maskfilur i lagunen, gudingar, ejderhonor, svanar, strandskator, sädesärlor, många sälar och en bullig svart fågel med två tjocka vita fält på vingarna (Sillgrissla?). Dessutom ett paddlingsrendezvous med Anki och Tony innanför Smalsund.

Israpport och paddling 120226

Lämna ett svar

Dagens israpport och paddling i Lysekil/Fiskebäckskil till Gåsö.

Igår var det helt isfritt i Lysekil och hela Fiskebäckskils kustlinje. Efter nattens minusgrader låg det ett tunt isstråk mitt i Gullmaren, och spridda tunna isflak vid Finsbo-Skår-färjan. Lysekilssidan var isfri i Södra hamnen. Men på Fiskebäckskilssidan, med lä, hade det frusit på ordentligt under natten.

Fiskebäckskilsviken, med Kristinebergs Marinbiologiska station i bakgrunden

Dagens paddlingstur fick starta med stakning ut till öppet vatten. Väl förbi Skaftölandet hade de sedan öppet vatten ute vid Gåsö. Paddlingen arrangerades av Friluftsfrämjandet Lysekil.

Ordentlig uppvärmning på vägen ut till öppet vatten

Lysekilssidan har kontrollerats kl 18 ikväll och då var det isfritt överallt. Klockan 22.30: Än så länge visar termometern plus, även om det är nära nollan.

Fika i Gåsövatten

Havstenssund-paddling

3 svar

En vintrig paddling i naturreservatet vid Trossö, Kalvön och Lindön.

I sundet på väg in till Havstenssund

Sjösättning vid Havstenssunds badplats i västra delen av samhället, i Kvarneviken. Vi är nio stycken idag, som samlas redan klockan nio. Längst har Ola och Sune kört, ända från Göteborg och Alingsås. Sen är det den vanliga geografiska spridningen mellan Trollhättan, Hamburgsund, Sotekanalen och Lysekil.

Medan vi gör i ordning kajakerna faller några enstaka snöflingor. Lite svalt idag. Ostlig vind cirka 5 sekundmeter och några minusgrader.

Havstenssund

Vi sjösätter och paddlar norrut. Först genom det välkända sundet som är inlopp till Havstenssund, och sedan längs med samhället. Tyst och stilla, ingen som promenerar just nu. Fiskefartyg, skaldjurscafé, bryggor och röda sjöbodar. Och bakom dem fina skärgårdsvillor av sekelskiftestyp. Vi ska paddla insidan Trossö, Kalvön och Lindön, och har motvind fram till lunch, den letar sig fram i sunden.

Tur vi inte har (stora) jordbävningar i Sverige 😉

Det är vackert här innanför de tre öarna. Öarnas eget universum, och väldigt väderskyddat från väst. Snö överallt på klipporna gör skärgården ny för oss. Trossö har många, stora stränder och är lättrastat. I somras var det smultron på stränderna, nu är det istället rådjur vi ser.

När vi kommer förbi norra spetsen av Trossö öppnar sig en stor, långgrund bukt. Här finns 17 svanar och årsungar. Vi skrämmer tyvärr upp dem och de flyger förbi oss på låg höjd för att komma ut ur bukten. Strax efter ser vi också en stor rovfågel på långt håll, kanske en havsörn. Innanför Getholmen blir det stopp, för grunt till och med för kajaker.

Svanarna flyger förbi med sjungande vingar

Kajakrapportens redaktör i en Trossöbukt

Vi tar en sväng in i Bukten vid Kalvön, här är också isfritt, och glider under en brygga. Längst in vajar vassen fortfarande tät, och husen ser rofyllda ut. Vi paddlar vidare med Killingen öst om oss – äntligen lä, börjar bli kyligt i vinden – och tar lunchstopp på Vesholmens strand.

Kalvöns samhälle

Stranden är nog privat på sommaren, med ett hus och bodar strax intill, men idag är den vår. Fram med alla varma soppor och få upp värmen. Maria och Lena bättrar på det hela lite till och joggar längs stranden efter maten. Alla är överens, fin skärgård och skönt att komma ut på havet.

Lunchstrand på Lindöns udde Vesholmen

Lena demonstrerar operation påklädning efter lunchen

Ola gör lunchstranden leijte exotisk med sin gåtländske

Lagom tills vi lägger ut igen tittar dagens solglimt fram och det mojnar av lite. Nu är det bara medvind kvar!

Vi går längs kanten på Ejgdeholmen och ner mellan Amundholmen och Ystholmen. Några kobbar att leka mellan och medvågor, medan himlen visar en blå flik. Underbart är kort, det blå varar i ungefär tio minuter :).

Bildbevis 😉 Vi hade blå himmel idag!

Viken precis norr om Havstenssund är fin att paddla på upptäcktsfärd i, och idag är den dessutom läad. Träbryggor, gamla lastbommar, fina gamla hus. Urban och jag tar en extra sväng för att fotografera, medan några redan är på väg mot isättningsstranden.

I viken precis norr om Havstenssund

Lite kyligt var det allt i vinden idag

Vi paddlar igenom Havstenssund igen. Här bor cirka 150 året runt-boende. De som arbetar lokalt är ofta egna företagare, bland annat fiskare och hantverkare. Övriga jobbar på andra orter och pendlar varje dag. Vid fiskebryggan samsas fartyg från Åstol och Galway.

Father Oliver from Galway, Ireland

Urban i sin Eski

Några flanörer tittar till en gång extra när de får syn på kajakerna, innan de drar upp kragarna och fortsätter. Promenadbryggan längs med hela sundet är verkligen en perfekt utsiktsplats mot båttrafiken.

På hemväg genom sundet

Strax efter fyren dyker en ensam säl upp, gång på gång. Tydligen har den sitt revir här och brukar titta upp ovanför ytan, enligt de bofasta när vi gått iland. Efter ett fottramp djupt ner i lerbotten vid stranden packar vi ihop och styr hemåt. Fyra trevliga timmar på havet. Och trevligt i bilen på vägen hem, så trevligt att vi missar vårt avtag på E6. Så kan det gå 🙂

Väcker fyr i horisonten, utanför Tjurpannan

Paddling Gåsö västvart

Lämna ett svar

Plopp, plopp, plopp. Plötsligt är det fem sälar runt Urbans kajak. Vår strategi att ligga still och vänta in dem gick hem.

När vi närmar oss Bredholmen upptäcker vi sälarna på klippan inne vid land. Vi stannar upp, men den första sälen har redan plumsat i. De andra följer efter. Vi ligger kvar stilla ute på vattnet, och vår strategi går hem – sälarna kommer ut och leker. Huvudena ploppar upp än här, än där och allt närmare. Vid ett tillfälle räknar jag 5 huvuden i en halvcirkel bakom Urbans kajak. Plopp, plopp, plopp poppar de upp. Plötsligt skvätter det till. En säl tittade upp jäms med hans kajak och plaskar snabbt bort igen. Urbans skratt bär ut över vattnet.

Gåsö runt och västvart

Vi är ute på heldagspaddling och startade från Pinnevik i Lysekil före tio. Medvindsprognosen hade under natten vridit till delvis motvind, men ändå perfekt paddlingsväder: 2-3 m/s från väst vridande mot nord, solglimt på förmiddagen och halvsoligt på eftermiddagen. Planen är att paddla runt Gåsö, och framför allt att passa på att paddla ut väst om Gåsö. Där är exponerat och inte paddlingsbart alla dagar, och idag är det fint. Holmarna har gott om säl och är sälskyddade från maj månad.

Ovanligt strömt

Vi går ut genom Stångholmesund och tar svängen igenom favoriten Stångehuvud eftersom Urban paddlar i Lysekil för första gången. Sen svänger vi sydvästvart och siktar mot Långö. I passagen över till Flatholmen är det rejält inåt-strömt så vi får lite längre sträcka att paddla. Sen närmar vi oss Bredholmen och är överens om att transporten är över, nu börjar upptäcktsfärden. Då dyker sälarna upp!

Ut till Vrakskären

Vi njuter av sälarna en stund och smyger sedan vidare längs Bredholmens kant och paddlar västerut ut till Vrakskären. Här finns flera skär och småholmar att leka runt bland – och sälar på klipporna. Vindriktningen kanske hjälper oss att se många sälar idag? Sälarna ligger kvar tills vi är ganska nära, och plumsar sen i. De spanar också in oss. Vi försöker med att paddla baklänges ut genom sista sundet, men de sticker tillbaka till klippan istället för att följa efter. Vi passerar slätslipade klippor och kommer ut på öppet hav. Liten dyning här ute. Och grunt faktiskt, Vrakskären kan nog vara stökiga när det blåser.

Efter en lång sväng ute bland kobbar & säl-skär väster om Gåsö blev det lång fikapaus i solen i Kalvhagefjorden sydsidan Gåsö. Vilken härlig dag det blev!

Södra Usholmen

Med halv medvind paddlar vi söderut på utsidan Skarvesäter och Dammholmen. Sälar igen vid De gula skären. En segelbåt rör sig norrut innanför oss. Vi börjar bli fikasugna men har inte sett några ställen att gå iland på en stund. Vi svänger österut och hittar en passage på Södra Usholmen. Superfint! Lång ränna in mellan klipporna, grunt och sandbotten och en läad minivik längst in. Visserligen med stenbumlingar men en perfekt badvik när kajaken kan ligga på svaj … Fantasin tar fart – man kan riktigt se framför sig hur smugglare smitit in i denna ränna när de varit jagade, för att undgå länsmän. Hit ska det paddlas i sommar för en bad-dag.

Urban paddlar inne i Grundsunds hamn

Gåsö-fika

Vi väljer att paddla vidare, rundar udden och tar förstärkt fikapaus inne i Kalvhagefjorden vid Gåsö. Inne i fjorden finns flera stränder att gå iland vid och hela fjordviken är långgrund. Mycket fåglar och några sträck som drar iväg med pipande vingpennor. Solen börjar bryta igenom och livet är härligt.

På väg in mot Grundsunds kanal. Bara att ta sikte på kyrkan 🙂

Grundsund – genuint

Några av Lunneviks hus syns från rastplatsen och vi funderar lite löst på att ta en promenad till samhället. Paddling med solen i ansiktet vinner, promenad får bli en annan gång. Vi paddlar ut mot sydost och tvärar över fjorden till Grundsund för lite sightseeing i kanalen. Solen värmer gott och havet är båtfritt. Förbi hamnpiren passerar vi Pelles rökeri, krogen som var Lilla Hunden i tv-serien Saltön och glider vidare förbi Hannas i hamnen, där Didrikssons kläder har outlet på sommarhalvåret. Rekommenderas.

Grundsunds kanal

Sen är det bara att njuta av skärgårdshusen och sjöbodarna längs kanalen. Hummertinor på bryggorna och fartygsskyltar på husen. Visste ni att om man byggde en sjöbod av vrakgods från ett förlist fartyg var det sed att man satte fartygsskylten på huset som ett tack? Här i Grundsund är det samhällets tidigare skutor som pryder skyltarna.

Vid bron är kanalen som smalast. Vi paddlar igenom till hamnviken och cirklar in under grunda bryggor medan vi vänder och tar samma läiga väg tillbaka genom Grundsund.

Smalaste punkten i Grundsundskanalen. Mötesfritt idag.

Smiter man under bryggan med 1 dm under kölen hamnar man här sen 🙂

Rockhopping

Sen bär det hemåt, vi rockhoppar norrut i olika vikar längs Gåsös östkant och tar en sväng under Lunneviks bryggor också. Vid Pittle huvud svänger vi västerut och snirklar oss bland småholmarna på Gåsös norrsida. På köpet slipper vi motströmmen från Gullmarens mynning.

Grundsund - norra delen

Gåsö med kul molnformationer

I bastun

Solen sjunger på sista versen bakom oss och dagens sista sälhuvud tittar upp. Vilken dag vi har haft! Cirka 1,7 mil paddlade och vi vill inte att dagen ska ta slut. Nåja. Vi lägger till, packar ur kajakerna och äter sen soppa i paddlingsklubbens bastu. Inte dumt. När vi lämnar klubben möts vi av rosa himmel över svarta klippor. En perfekt söndag.

Solnedgång över Stångholmesund i Lysekil

Sett på turen

Storskarv, tordmule, mås, många sälar och totalt tre båtar på hela dagen.

Årets första snöpaddling, 120122

Lämna ett svar

Igår fick Lysekil sitt första riktiga snöfall för den här vintern. Det snöade i god ordning horisontellt så första chansen att paddla bland snötäckta klippor kom idag. Dessutom sol!

Kathrine, Torbjörn och jag bestämde oss för sen start och stack iväg från Sivik utanför Lysekil vid halv ett, i varsin Arrow. På stranden låg en död sälkut som andra djur kalasat på. Vi gissar på räv även om tasspåren ser stora ut (men för små för att vara varg). Kuten är så liten, den måste ha fötts i år.

Mot Norra Grundsund

Någon enstaka plusgrad och nordost 5-7, så vi fick vinden i ryggen ut från stranden. Vi väljer att gå norrut mot Norra Grundsund och sedan följa kusten i lä för vinden. Medvind på hemvägen. Utanför Sivik paddlar vi förbi stora flockar med måsar. Vita vingar mot blått hav.

Kathrine i Arrow Nuka

Vi paddlar igenom pittoreska Norra Grundsund och tar ett fotostopp. Sen följer vi kustkanten och går innanför musselodlingarna. Vintersolen ger en gyllene kant på alla bojarna, och graniten lyser röd. Klart vackert med vit snö ovanpå graniten, och smältränder ner i havet.

I sundet vid Norra Grundsund

Paddling Lysekil 120122

Arrow Play

Jag har fått låna en Arrow Play av Kathrine & Torbjörn, som driver Nautopp Seakayaking. (De är numera återförsäljare för Arrow.) Kajaken är en favorit sedan Tjäröfestivalen så det är kul att få prova den på en paddlingstur. Den har bra driv och går mjukt och fint i sjön. Skön sits och bra pedaler. Den har mindre förvaring än min Whiskey 18, men det har nog nästan alla kajaker. En stor skillnad är sittbrunnen. I Whiskeyn har jag precis plats att lyfta benet rätt ner/upp från sittbrunnen, här fastnar jag med tån på stöveln och får hjälpa till med en hand. Dags att bli vigare ;). Wernerpaddeln med crankshaft känns också skön och sparar handlederna.

Paddling Lysekil 120122

Kajakfilosoferande

En bit norr om Grundsund finns en solig och läad norrvik, med ett hus som genast kvalar in bland favoriterna. Pausa? Nej, vi är inte hungriga och bestämmer oss för Lindholmen lite längre nordväst. Vi passerar Ramsvik och några av västkustens väderkvarnar – vindkraftverken. Fick jag chansen skulle jag gärna ta en tripp 100 år tillbaka i tiden, jag skulle vilja se hur skärgården såg ut då. Inga mobilmaster eller vindkraftverk, kanske inte radiomaster heller, och inga fiskodlingar. Bara skärgårdsborna, deras nät och några fyrar.

Paddling Lysekil 120122

Lindholmen och norrsken

Fåren har sommar-bete på Lindholmen och har egen landstigningsbrygga i perfekt kajakhöjd. Privat brygga. Men det finns också en ministrand precis intill där man kan dra upp kajaken på gräs. Fika i lä av stugan, Tromsöprat och norrskensdrömmar. Vi längtar efter att uppleva norrsken. Igår var det extremt bra läge för norrsken, det skulle synas ända till Danmark. Sagt och gjort, ut vid midnatt i Lysekils utkant för att spana ut mot havet där det är som mörkast. Tyvärr var det rena molnmattan på himlen, så det bidde inget norrsken i Lysekil. En liten reva på en timme, och en enda stjärna tittade fram. Sen hem till sängen och drömma om paddling istället 🙂

Torbjörn i farten :o)

Lindholmen approach

Fikatajm!

Tordmule

Solen har gått i moln och det börjar bli kyligt. Och sent på dagen. Vi packar ihop fikan och paddlar hemåt. Snabb start för att få upp värmen, sen långsamt. Det gäller att dra ut på det gottiga så länge som möjligt, ingen vill iland. Vi paddlar förbi en tordmule, och kommer ganska nära innan den dyker. Kathrine har koll på fåglar och identifierar den. Jag har sett tordmular på flera paddlingar i vinter men gissat på tobisgrissla. De är tydligen mindre och mest svarta, medan tordmulen är jämnt svart och vit-färgad, och större.

Hommage á Ulf Johansson ;o)

Vi följer klippkanten hela vägen nu, för att få fler paddlingsmeter. Rundar sista udden och glider in mot Siviks strand. Vi är hemma igen. Fyra fina timmar på havet blev det. Och ja, vi vet att vi bor i paradiset 😉

Paddling på julafton

Lämna ett svar

Strålande sol, nästan vindstilla och 9 grader varmt – perfekt väder för klubbens traditionsenliga julaftonspaddling.

Bryggtramp, glada röster i klubbhuset, många i omklädningsrummet, värmande sol och förväntan i luften. Här ska paddlas! Vi har varit inblåsta ett antal helger med storm, orkan eller kulingar så en ledig dag med rätt förutsättningar är en fin julklapp. Annandagens planerade paddling inklusive bastu kommer att bli inställd på grund av nästa storm (22 m/s) så det gäller att passa på.

Vilken skillnad mot förra året, med bortåt 10 minus, massa snö och isiga klippor. Förra året var det få som kom iväg, i år är det rena folksamlingen nere i klubbhuset inklusive familjemedlemmar som ska vinka av oss. Tomteluvorna duggar tätt. Det blir en skön blandning av motionskajaker och havskajaker, K1:or och två K2:or, och blandade åldrar, med Maxim, 4-5 år, som yngsta deltagare. Han kliver i K2an hur rutinerat som helst och njuter stilla under hela turen.

Maxim och hans pappa klara för paddling.

Henrik och Sven tar täten i sina motionskajaker. Vi paddlar inåt i platt vatten, mot Lysekilssödra hamn. Lite ringrostiga är vi allt, men vad gör det. Brisen i ryggen, guldglittrande vatten. Varmt och gott, ingen mössa behövs. Från klubbhuset i Stångholmesund paddlar vi längs klippkanten österut. Passerar Pinnevik och Tornevik och viker in mot Havshotellets svit och bastu som man idag kan paddla under. Vi glider förbi Havsfiskelabbet och sen in i bukten vid minigolfen. Många är ute och promenerar i det fina vädret och stannar till när vi kommer paddlande. God Jul-rop. Sju kajaker som glänser i solen mot blått vatten är nog en fin syn 🙂

PK Delfinens klubbhus i Stångholmesund, Lysekil

Vi paddlar runt Släggö i lite medsjö, passerar nära nakenbadet och paddlar vidare i medströmmen längs med marinan. Borta till höger, på östsidan Grötö ligger Stenafärjan, vårt nyaste landmärke. Färjan ligger parkerad i Lysekil i väntan på försäljning, och är en fin vy när man kör in i stan. Färjan ger också ny skjuts åt Lysekilarnas drömmar om en Skagenfärja – bevisligen får den plats vid kajen och strax intill ligger ett långt hamnmagasin som i tanken snabbt görs om till färjeterminal. Med parkering utanför stan och parkeringsbuss á la flygplats skulle det definitivt funka. Med den här höstens väder hade överfarterna dessutom blivit en havsupplevelse, tack vare fartygets stabilisatorer. Vi hade en färjeförbindelse till Skagen på 60-talet, men alla försök hittills att starta något liknade har gått på pumpen.

På västsidan Släggö, inne i bukten.

Vi paddlar in i Södra Hamnen, innanför Anderssons kaj. Jag konstaterar att vattenståndet är tillbaka vid det normala för första gången på tre veckor. Stan ser nytvättad ut i solljuset och själv känner jag mig lite som en bländad mullvad i det ovana solskenet. Vi vänder och paddlar hemåt, fast lusten att paddla vidare finns där. Några av oss pratar om att paddla runt Stenafärjan. Nästa gång …

Vi har solen i ansiktet på vägen hemåt, och brisen. Snacka på energikick! Vi leker inne mellan hamnens bryggor, för att få fler paddlingsmetrar. Paddla under dem går inte, flera av dem har vertikala brädor ner till vattnet numera. Vid flytande restaurangen Pråmen blir jag inropad till land av en flanör. Det är Ingrid, som passar på att ta bilder av oss. Vi pratar en stund, medan resten av gänget paddlar vidare. Jag försöker gena under bryggorna för att komma ikapp dem sen, men upptäcker den ena återvändsgränden efter den andra. Och att vattenståndet fortfarande är för högt för att komma under. Ok, det får bli smyghålet i bron innanför Släggö för att komma ikapp, inne vid jollebryggan. Det går precis, nästan dubbelvikt under bryggan och perfekt timing – de andra är där när jag kommit igenom.

Kajakrapportens redaktör i solljuset. Fotograf Ingrid Antonzon, från kajkanten

Utanför Pinnevik låter jag kajaken glida och bara suger i mig av solen. Vilken härlig dag! Vi närmar oss klubben och några av oss blir snabbt överens om att paddla en kortvända ut till Stångehuvud för att säga God Jul. Svårt att låta bli havet och bara paddla fjord och plattvatten idag, vi trivs ju så bra i kajakerna. Några av motionskajakerna paddlar med genom Stångholmesund för att ta en titt ut på vågorna men vänder sen.

Vi är tre havskajaker som fortsätter, skönt med lite våggung också. Paddling längs kanten bort mot Stångehuvud-sundet. En familj har dukat upp glöggfika på lä-klipporna före trappen – mysigt. Vi paddlar fram tills vi kan se Kramkistans vågskum från stilla vatten. – Äh, vad säger ni, ska vi ta en sväng runt Kramkistan också och avsluta dagen med surf, hörs det från K2:an. Så blir det. Ut genom skum- och skvalpsjön vid Stångehuvud, tvärsjö på västsidan Kramkistan och sen surf in mot Stångholmesund. Vi är verkligen lyckligt lottade som kan paddla både skyddad fjord och hav från vårt klubbhus!

Vid Tornevik. Havshotellets svit till vänster, Havsfiskelabbet til höger.

Iland med stora leenden. Sen bjuder ordförande Sven på glögg och pepparkaka på bryggan. Sol och lä och blandat prat en stund. Vad har du gjort sen sist, och minns ni jul och nyår förra året? Så här års förra året var det is ute vid Kornö och Saltö. Tio minus i flera veckor och ostlig vind gjorde att vattnet väster om öarna hade frusit, men inne vid klubbhuset var det fortfarande öppet. Tills nyårsnattens storm kom, och fyllde hela skärgården med isen som legat mellan Danmark och Sverige. I år verkar vi få ha öppet vatten länge. Tror ni vi hinner med fler paddlingar i år? Vi filosoferar en stund innan alla går hem till sitt för att fira jul.

Höstpaddling vid Fisketången

1 svar

Tidig lördag morgon, i bilen på väg till heldagspaddling. Solen börjar vakna och målar vikarna i guld … jag är snart framme i Kungshamn. Det är skönt att vakna i lugn och ro tillsammans med landskapet utanför fönstret.

Hovenäset i morgonljus

Jag kör den södra vägen till Kungshamn, har aldrig åkt här förut och det är vackert. Särskilt när man just passerat bron vid Hovenäset (samhället). Höstfärger i land, viken speglar sig stilla i sjöbodar och vita hus som ligger tätt … solen har nu nått över öarna och lyser upp hus och tegeltak – vilken härlig morgon! Förväntningarna på paddlingsdagen stiger. Vilken tur att paddlingen var bokad i kalendern, annars hade jag inte varit här nu … och kanske inte på vattnet alls idag. Det blir en tanke som flera upprepar under dagen.

Hovenäset i höstfärger på hemvägen

Västvart

Jag är först på plats vid Fisketångens badplats och hinner precis gå en runda – bra iläggningsplats det här – innan de andra 8 dyker upp. Lena & Johan från Tjörn, Urban från Trollhättan, Anders från Göteborg, Bengt från Hunnebo och Anders igen, och några från Lysekil. En kort samling runt sjökortet, sedan är vi iväg. Prognosen säger 6-8 sydväst med mer i byarna och ökande. Framåt eftermiddagen ska det vrida till syd. Vi väljer att gå västerut för att kolla läget när vi ser Hållö, och där ta beslutet om vi paddlar vidare genom Smögen eller går tillbaka österut mot mer skyddade vatten.

Lena på väg ut från startplatsen Fisketången

Härliga färger idag med höstlöv i land, solen som lyser upp graniten, moln med en aning blålila ovanför husen … och silvrigt ut över havet. Lite blandat med moln och blå himmel.
Vi paddlar innanför Klåvholmen och passerar över mot Långö. På vägen paddlar vi förbi Mellersta Hampholmen, ett trevligt ställe för ett badtunnestopp eller övernattning om ni är på tur. Där var vi 25 stycken på kräftskiva för några helger sen, på en seglingshelg, hur trevligt som helst. Kulingen ven under kvällen, men i badtunnan och bastun var det finfint.

Hållö i sikte

Vi fortsätter västerut på norrsidan Långö, som var vår lunchö på midsommarpaddlingen. Framme vid nästa sund tittar Hållö fram mellan holmarna, och ser grådisigt ut i vinden. Mer vind här. Vi paddlar över till Dödholmarna och snirklar genom flera smala passager och ser en säl. Skoj paddling. Sen återstår den öppna fjorden in mot Smögen med vågor akterifrån. Inte så farliga egentligen men med olika erfarenhet i gruppen och ökande vind väljer vi att gå tillbaka österut, till Örnefjorden.

Vid Dödholmarna

Passage vid Långö

Anders med HållöVid Dödholmarna

På tillbakavägen österut snirklar vi oss igenom flera fiskebodsvikar vid Fisketången, där kajaker kan smita igenom smala passager. Härliga vyer. Inget turistiskt här inte, här gäller arbetsbåtar, nät och fiskeredskap på bryggorna.

Fredrik inne i en av fiskebodsvikarna vid Fisketången

Fikapaus vid isättningsplatsen och vidare mot nordost, förbi Paradiset och Vägga, där en Abba-fabrik just fått stänga. Paddlingsnack under vägen. Stenig kust med en landstigningsvik vid Paradiset. Vid Hovenäset tar vi en sväng in i viken för att titta på samhället från kajakerna. Jag har aldrig varit här tidigare och tycker det är rena idyllen. Och fler hus än förväntat. Anders har varit här med segelbåten, ett perfekt alternativ om man vill undvika Smögenstojet.

Viktiga saker avhandlas ...

Sundet in till Hovenäset

Mot Örnefjorden

Vill man uppleva höstfärger är detta ett bra paddlingsställe, för här finns träd längs stränderna. Vill man går det nog att paddla vidare inåt från Hovenäset, under bron längst in i viken och fortsätta ända in till Kleveviken. Fin inomskärspaddling även om det blåser bus. Vi paddlar istället tillbaka ut.

I det smala sundet på vägen ut finns en graffitivägg som används sedan 60-talet, och där hittar jag plötsligt mina Göteborgskusiners namn, från 1986!

Graffitiväggen vid inloppet till Hovenäset

Därefter sydsidan Lilla Furö och in i trevligt gytter öster om ön. Vi passerar farleden över till Keö, inte många båtar ute så här års, och går in mellan Keö och Gluppö. Den finaste norrviken har fåren hand om så vi tar viken intill för vår lunchpaus. Mat, prat och utbyte av tips. Trevlig stämning och glada miner. Alla gillar att få en ute-dag.

Bengt och Urban trivs

Lars och Anders kopplar av vid lunchen

Tudelad hemfärd

Sen är det bara hemvägen kvar. Vi delar oss i två grupper. En som går läat hem för att slippa vågor, en som går lite längre och i mer öppen motvind. Jag väljer den senare gruppen, vilket jag – nästan – ångrar lite senare. Tre grabbar och jag går runt Keö och möter vinden på utsidan. Med maten färsk i magen gillar inte musklerna att jobba på och även om jag trivs stumnar de, när jag tar i för mycket. Vi tar oss förbi öar och uddar, exakt var vi är har jag tappat kollen på. Herregud, detta är ju ingenting mot Orust runt, så kroppen ska ju klara detta ;). Spännande konsekvens. Det blir att äta mindre nästa gång, eller vänta lite till efter maten. Vi är mer än halvvägs hem när jag behöver en lite längre vilopaus. Sen är det okej och ett tu tre är vi hemma igen. Fisketångens hamn är verkligen fin.

Roll som avslutning

Bengt med sin Njord är en riktig friskus och brukar köra lite rollar varje gång han är ute och paddlar, så han tar en bunt svängar inne vid bryggan, och några extra för kameran dessutom. Sen packar vi ihop och tackar för en skön dag på havet.

Bengt in action

Jag trivs i solen så när de andra åkt tar jag en extra fotorunda nere i båthamnen innan jag styr hemåt.

Tjäröfestivalen lördag kväll

1 svar

Tjäröfestivalen dag två blev också en höjdare, inklusive sommarvädret.

Tjäröfestivalen funkar ju så att man bokar in sig på två pass per dag med olika instruktörer. Många av oss valde att börja förmiddagen med Gordon Brown och hans Discovery Learning. Hur bra som helst! Grundligt, pedagogiskt, aha-upplevelser och lärorikt angående paddlingsteknik vid kantning av kajaken. Det var huvudämnet under tre timmar. Väldigt bra. Tydligen var det samma klass som Gordon hade i Malmö för några år sedan, så en av deltagarna upplevde en repris. Bra var det i alla fall.

För dem som valde Gordons klass även på eftermiddagen blev det bad. Fun and Balance-klassen fick sitta ovanpå kajaken och göra olika balansövningar, som att lyfta båda benen från sida till sida ner i vattnet. De fick också prova att sitta längst ut i fören och längst bak i aktern på kajaken .. helst utan att ramla i.

Efter en mumsig kantarellsoppa till lunch var det dags för gruppfoto. Tvåhundra paddlare ute på samma pontonbrygga och fotografer uppe på badklippan, och på flotte. Sen hann alla med ett besök hos utställarna Nelo, Tahe Marine och Point 65 m.fl. innan eftermiddagspassen började:

Mera rollar med Dubside, paddlingsteknik med Wagners (Grönlandspaddel och europaddel) och navigation med Björn Thomasson, manouvering med Nigel Foster, surfski-kurser och utfärd inkl bogsering ut av färjan, med mera. Alla deltagarna lika nöjda enligt eftersnacket.

Just snacket och det sociala är en av Tjäröfestivalens styrkor. Alla måltider är gemensamma, samlar alla och ger många tillfällen till att umgås och prata kajak. Igår kväll var det föredrag med isbjörnsgutten Sebastian och ikväll blev det föredrag av Nigel Foster, nu följt av filmvisning från idag, och sen ställer sig bandet på scen.

Jag vill förresten ge en eloge till Anders Hafskrog som lagar all vår mat. Suveränt gott och stora mängder på buffén. Igår räkor mm, ikväll grillat.

Det är inte bara Johan Wirsen som lirar gitarr. Nigel Foster rockar också loss.