Kategoriarkiv: Bohusläns skärgård

Inlägg som relaterar till geografisk del av Bohusläns kust, eller till öar. Alternativt som berör skärgården som helhet.

Brand på Käringön lördag natt

Lämna ett svar

”Käringöns brandvärn stoppade katastrofal brand på Käringön” skriver Käringöns brandchef.

I natt kl: 02.40 gick larmet ”Brand på Käringön i villa, öppna lågor”. På väldigt få minuter började brandvärnet bekämpa elden. Brandvärnet riktar också ett stort tack till gästsnickarna som skötte sig utmärkt med vattenbejutning innan brandvärnet kom.

Käringön sommartid - tätt mellan hus och båtar.

Sjöräddningen fixade in de skadade och fraktade ut brandsoldaterna, polis och ambulans. Klockan 03.29 kom Ellös räddningstjänst då var elden släckt.

Dagen efter körde brandvärnet briefing på plats parallellt med ihoppackning av slangar och annan brandutrustning.

Bakgrund:

Ett element hade överhettats och börjat brinna i en gäststuga. En person som sov i byggnaden vaknade och försökta släcka den med en filt. Det fungerade inte och ladan började brinna. Branden hotade att sprida sig till huset bredvid. Käringöns Brandvärn var på plats och lyckades hindra spridning och släcka elden. Två personer med rökskador har förts till sjukhus i samband med branden.

Lär dig vad önamnen betyder

Lämna ett svar

Namnet berättar ofta om hur ön ser ut och vad du kan hitta iland. Många namn påminner också om att Bohuslän varit norskt tidigare.

I gamla tider, när varken gps eller sjökort fanns, behövde skärgårdsborna känna igen sina öar från minnet, och veta vilka öar som var bra för vad. Inte underligt då att många öar namnats efter hur de ser ut.

Lyngskär

Lyng är det norska ordet för ljung, och öar med lyng i namnet har ofta gott om ljung. Gamla tiders skärgårdsbor samlade ofta ljung som bränsle.

Testholmen

Test kommer från det norska ordet teist, som betyder tobis. Det vill säga en ö som hade många tobisgrisslor … även om den inte har det idag.

Tjällsö

Tjäll är ett gammalt bohuslänskt och norskt ord för strandskata.

Grötö

Gröt kallas den sten som gröper ur en jättegryta. Och öar som heter Grötö (och det finns många) har ofta stenrösen.

Risholmen

Syftar till ris, som i snår, och har inget med Asien att göra. Ris användes av skärgårdsborna för att fläta korgar, kvastar och andra bruksföremål.

Måvholmeskär

Mås heter måv på norska.

Käringön

Käringön fick sitt namn för att gubbarna var iväg på fiske allihop, så bara kvinnfolket fanns kvar på ön och skötte samhället. Men namnen Harpö, Flatorna, Bockholmen och Svensholmen kom nog till i andra sammanhang.

Buröarna

Bur är ett gammalt ord för hus/koja. Det ingår också i ordet fatabur.

Fiskar, fåglar och boskap

Makrillskär, Spättan och berggylteskär är tydliga tips, och Långö (som inte alltid är långsmal) kan också vara en fiskreferens. Läser man kortet med dessa ögon blir Valboholmen och Valö spännande namn. Och så har vi Gåsö, Skarvesäter, Viggholmarna och Ålekråkeskär som fågelreferenser. Ålekråka är förresten ett bohuslänskt namn på skarv, för den norpade så mycket från ålfisket. En Getholmen har du nog paddlat förbi, eller en Koholme. Varg och räv har också satt namn på öar och holmar. Djurnamnen kan syfta både på vad man sett på ön, vilka djur man satt i bete där … och ibland är det en associationslek som navigationshjälpmedel; vad man tycker ön liknar, som Getryggen. Otaliga öar har också fått namn från växtriket. Och ibland efter en person.

Båd/båda/både

Till exempel Bredbåden. Orden finns i namn på undervattensgrund, bränningar och låga kobbar och stammar tillbaka till flera fornnordiska ord. Det betyder ”den som ger bud”, eftersom båden ger bud om fara genom att sjön bryter där. Till skillnad från de grund som ligger dolda strax under ytan utan bränningar.

Byxeskär

Namnet syftar på att ön eller skäret delar på sig i två delar, som ett par byxben. Goda chanser till en läad mitt med andra ord.

Sälvik

Namnen säger en del om hur det såg ut här förr i världen … längst in i Fiskebäckskils hamn finns ett Sälvik, och ett annat finns i södra delen av Fjällbacka. Idag är det ganska osannolikt att någon säl vågar sig så nära bebyggelsen.

Lavö

Lavö kan antingen hänga ihop med norskan lav (låg) eller svenska ordet lav. Någon som vet vad ön utanför Ellös passar bäst in på?

Väderöarna

Namnet säger allt. Öarna ligger som sista landutpost i väst väldigt utsatta för havsvädret.

Tryggö

Västkustleden inomskärs användes redan under Hansatiden. För nordgående trafik var Tryggö sista trygga ön med vind- och själä innan skutorna tvingades utomskärs förbi Ramvikslandet, som är känt för att vara väderutsatt. Här låg skutorna ofta och väntade in rätt väder innan de gick utomskärs. På 1930-talet byggdes Sotenkanalen för att underlätta för sjötrafiken. Tryggö fungerar också som viloplats före passagen över mot Smögens inomskärslä.

Sjökortet startar fantasin

Tältet är rest, middagen är uppäten och ni sitter framför elden med varsin liten whiskeypinne i kvällsmörkret. Om ni tar fram kortet sätter namnen snart igång fantasin. Länsmanshålet; här lurpassade kanske länsman på smugglarna som var på väg in från havet? Hållö; här kanske skutorna höll an i lä för västanvinden, i väntan på rätt väder. Farliga skär finns det gott om i Hållötrakten. Brandskär och Brände holme kanske råkade ut för bränder som satt kvar länge i folkminnet. Och Lorte udd, vad hände där? Var de boende extra lortiga, eller tvättade sjömännen av sig lorten där, efter någon månad till sjöss, eftersom det var sista udden innan hemmahamnen?

Bohuslän blir sedelmotiv

Lämna ett svar

Sångfågeln Jenny Lind försvinner från femtiolappen och ersätts av göteborgaren och fyrvaktarsonen Evert Taube. Och på andra sidan sedeln blir det natur- och miljömotiv från Bohuslän. I början av 90-talet bodde Kajakrapportens skribent i Australien, och imponerades av dess sätt att marknadsföra landets natur och djurliv på postpaket, kuvert, frimärken och sedlar. Varje gång någon skrev en berättelse hem om hur härligt Australien är fick mottagaren bilder från kända naturregioner på köpet. Nu gör Sverige detsamma och marknadsför vår natur på sedlarna. Alla görs om och får en utpräglad naturregion som motiv, i tillägg till den nya personen.

Valör	Personmotiv	Natur- och miljömotiv	Färg
20 kronor	Astrid Lindgren	Småland	violett
50 kronor	Evert Taube	Bohuslän	gul/orange
100 kronor	Greta Garbo	Stockholm	blå
200 kronor	Ingmar Bergman	Gotland	grön
500 kronor	Birgit Nilsson	Skåne	röd
1000 kronor	Dag Hammarskjöld	Lappland	gråbrun

Evert Taube tillbringade mycket tid i Bohuslän, bland annat med sin segelbåt. Flera av hans visor har blivit bohuslänska klassiker: Maj på Malö, Huldas Karin och Vals på Ängön för att nämna några. Paddlare kan uppleva visornas miljöer när de paddlar i Bohuslän. Låt oss hoppas att personen som vinner uppdraget att designa sedeln har Bohuslän i sitt hjärta, så att skärgården kommer med i motivet. Riksbankens urvalskriterier för de nya sedlarna var att personerna ska ha gjort en positiv och kulturell insats. Personerna ska ha haft sin verksamhet under 1900-talet, ha folklig förankring och gärna ett internationellt anseende. Dessutom ska de representera olika delar av Sverige. En formgivningstävling startas nu i april och pågår resten av året. Sedlarna ges ut tidigast 2014.

Fjärsing – vår giftiga fisk

Lämna ett svar

Du vet väl att det finns en giftig fisk på västkusten? Fjärsingen är ganska oansenlig och liten, men giftet är långt ifrån oansenligt.

Fjärsingen har gifttaggar med kanyler som fälls ut och injicerar gift när den känner sig hotad. Taggarna sitter vid gälarna, och längs hela ryggfenan. Stinget är smärtsamt. När människor drabbas är det oftast sportfiskare som fångat fisken och blir stungna i handen, eller så trampar någon på fisken. Gifttaggarna är tillräckligt kraftiga för att tränga igenom en våtdräktssocka eller en tunn sko, skriver en marinbiolog. Ta aldrig i fisken. Inte ens när den är död, för kanylerna fungerar till och med då.

Uppsök alltid läkare

Giftet är vävnadsförstörande så man ska alltid uppsöka läkare om man blir stucken. I den döda vävnaden uppstår lätt följdinfektioner, och enstaka dödsfall har förekommit. Inte på grund av själva sticket, men på grund av följdinfektionerna.

Självmedicinering på kajakturen

Blir du stucken i till exempel handen ska du så fort som möjligt stoppa ner handen i hett vatten (45-60 grader varmt). Ta så varmt vatten du klarar av, och håll handen där så länge du kan. Minst 1,5 timmar. Värmen koagulerar proteinet i giftet och gör det ofarligt. Dessutom dämpas smärtan. Bäst är att hålla handen i värmen ända in till läkaren. För till läkare bör du.

En annan huskur är att låna en hårtork på en närliggande båt. Hårtorken är snabbt redo, och kan värma handen innan giftet fått full verkan. Dessutom har den en riktad värmestråle.

Fjärsingen är brunvit och blir upp till 45 cm lång. Sommartid håller den till på sandbottnar på 1-30 meters djup, och dagtid ligger den still nere i sanden och lurpassar på byte. Då är den lätt att råka trampa på. På vintern söker den sig ned i djupen. Normalt sett är fjärsingen skygg, men aggressiva exemplar förekommer, berättar dykare. Fisken är god att äta, och är populär i Danmark. I Sverige säljs den sällan, och då bara utan huvud och ryggfena.

Du hittar bild på fjärsingen och många andra fiskar på undervattensbilder.se. Här kan du läsa marinbiologens artikel om fjärsingen med fler bilder.