Söndagen den 6 maj bar det av till Såtenäs skärgård i Vänern, tillsammans med ett 15-tal andra paddlare.
Arrangör var Friluftsfrämjandet Vänersborg, vars lokala vänner i Såtenästrakten var våra guider hela dagen. Mycket trevligt. Sol, blå himmel och en ny skärgård att upptäcka, med två initierade ciceroner … kan det bli bättre?
Vi satte i vid Marbogården och Per ledde vägen norrut. Längre norrut ser vi Hinden sticka ut i Vänern, men så långt ska vi inte idag. Exotiskt nog leder Per oss genom en kanal i vassen (vid Skräpplingen). Under fem minuter är vi lilleputtar med bara hög och susande vass runt oss. En ovan och kul upplevelse för en kustbo.
Vid Karsö viker vi västerut och får dagens enda vågskvalp en stund. Vi paddlar västvart genom skärgården och njuter av öar, smala passager och enstaka vassruggar. Efter en solig fikapaus fortsätter vi.
Vinden kommer utifrån Vänern och är kylig men vi paddlar skyddat eller i medvind stora delar av dagen. Solen gör oss varma inne i kläderna så vinden är tacksam för det mesta. Gps-spåret visar fler kringelikrokar än man uppfattade ute på vattnet, vi hade fullt upp att njuta av omgivningarna … och parera en och annan sten som plötsligt dyker upp ute i vattnet … grunt lite varstans tydligen.
Landskapet är annorlunda från kusten, väldigt vackert med släta grå hällar, skog, tunna slöjmoln och ”svävande skogslinje” i horisonten. Landskapet känns Vänerntypiskt – om man nu kan dra sådana slutsatser efter bara en paddling på vardera sidan av Vänern. 😉
I trakten kring Svarta Bergen tar vi lunchrast på ön Snättjan, med ett litet torn. Tornet var tydligen Storebergs godsherres sommarstuga förr i världen och är fortfarande någons sommarstuga. Vi lägger till i en liten vik och tar en promenad bort till tornet efter maten. Fin utsikt.
Snättjan blir vår bortre punkt, därifrån börjar vi paddla hemåt. Vid halv fyra-tiden är vi iland igen och kan tacka våra ciceroner för en härlig dag. Vi får ett sista tips med oss på vägen; gör man den här turen sommartid bör man passa på att stanna till vid godset Storeberg på vägen hem – caféet där är känt för riktigt god fika.
Trevlig rapport och fina bilder från vår tur! Roligt när en kustbo letar sig in i landet och upptäcker Vänern, det gläder Mats alldeles särskilt. Välkommen åter.
Tack Barbro, det gladde mig med 😉 Fina paddlingsvatten och jag kommer gärna tillbaka. Lite svårt att få alla nya namn att fastna bara – minns du vad tornön heter? Hälsa så gott till de andra.
Hej. Jag söker en Barbro Östholm som skrev på ett genealogiforum vid början av 2000-talet. Är du densamma? Skulle gärna vilja veta om du har fler uppgifter om ett av de ämnena du skrev om där. Kontakta gärna på min mail. wilhelm_wessblad@hotmail.com
Hej Wilhelm. Nej, jag är inte Barbro men jag känner henne. Jag mailar dig och Barbro så ni får kontakt.