Ulrika Larsson och Nick Cunliffe fortsätter sin paddling Danmark Runt i nästa vecka. De siktar på att starta onsdagen 23 november, för sista biten av Rød-hvide bånd.
Ulrika och Nick avbröt sin paddling efter att tjuvar stulit det mesta av deras utrustning ur kajakerna på stranden i Greve, söder om Köpenhamn. Då hade de paddlat 900 km. Nu startar de igen, från samma punkt och med samma kajaker. De har 300 kilometer kvar till målet.
– Rimligtvis kan vi paddla 3 mil om dagen och nå mål på cirka tio dagar, men vi vet ju inte säkert. Dagarna är mycket kortare nu och vi vill inte paddla i mörker om det är alltför blåsigt. Tillåter vädret kör vi nog nattpaddling också, det är mysigt att paddla i mörker med mareld och stjärnljus. Det ska bli spännande att paddla med övernattningar i den här årstiden.
Vädret har varit lugnt de två senaste veckorna berättar Ulrika. Färden går först söderut längs Själland, där några större bukter ska passeras, sen bär det västvart. Vindmönstret på sträckan är normalt syd-sydväst.
– Vi har två längre överfarter; över till Langeland söder om Stora Bält, och över till Jylland. Sen avslutar vi inne vid tyska gränsen, där man ska lägga handen på en gränssten. Jag ser fram emot att börja igen!
Hur gick det med allting efter att ni fick avbryta paddlingen sist?
Vi håller på med försäkringsärendet. Ingen ersättning har betalts ut ännu, så vi har valt att inte köpa utrustning än, vi har lånat ihop en del. Det är klart man blir lite förgrymmad när man blir bestulen. Jag har sökt lite på nätet, men ingen av prylarna har lagts ut till försäljning. Men jag måste säga att den hjälp och gensvar vi fick när det hände var helt fantastisk. Jag trodde inte det skulle få sånt genomslag, men paddlingsgemenskapen är verkligen otrolig. Jättemånga hjälpte oss, på alla möjliga sätt. En del erbjöd oss pengar, andra ville låna ut utrustning. Andra personer längs återstående paddlingsväg erbjöd oss att bo hos dem.
Vad var jobbigast under paddlingen?
– Västa Jyllandskusten. Första dagarna, när tidvattnet påverkade paddlingen och gav brytande sjö. Jag slogs omkull en gång, och det har jag aldrig varit med om förut, att vågorna är för stora. Samtidigt var det fostrande, allt annat blev ju litet sen. Vi landade och startade i surf.
Mest överraskande och finaste?
– Mycket mer sand än jag trodde, skrattar Ulrika. En lång sandstrand hela kusten upp till Skagen, och sen fortsätter den ner på andra sidan. En sak var läcker. Danmark är hyfsat tätbefolkat, ändå var upplevelsen längs västkusten att man paddlade långt från civilisationen. Stranden var helt öde. Ingen bebyggelse alls syns, längs hela stranden går en sandvall. Man kunde lägga till vid en tom strand för lunch, känna att man var långt ute i naturen, och sen klättra upp på dynen och få syn på en hel by nedanför sig! Häftig upplevelse!
Minnesvärt:
– Navigationen. Spännande med 35 km passage över öppet vatten, den längsta jag gjort. Då hade vi varit inblåsta i 4 dagar. Dag fem blåste det 7-8 m/s sidomedvind, och vi var lite tveksamma till att ge oss iväg. Desto större upplevelse när vi kom fram, efter 5 timmar nonstop i kajaken. Passagen gick jättebra, några ställen det var mer skvalp. Spännande att se hur det funkade med navigationen och hur bra det gick.
Rödvita bandet då?
Vi blir inte godkända för Rød-hvide bånd, pausen har varit för lång. Från början trodde vi att vi skulle bli godkända, men för tre veckor sen fick vi beskedet. Det är ok. Viktigast för mig är att det var yttre omständigheter som gjorde att vi fick avbryta. Vi själva fungerade, och vår kunskap och utrustning också.
Vill vi ha Rödvita bandet får vi paddla en gång till – det är inte helt omöjligt att det blir så!
Kajakrapporten önskar Ulrika och Nick en god tur och härliga dagar ute på havet.
Du kan följa deras paddling på Ulrikas blogg Green Adventures. Foton lånade från bloggen enligt överenskommelse. Green Adventures har full copyright på bilderna.
